Citat:
Ursprungligen postat av
Comitium
.
Svaret är väl helt enkelt att nationalstaten är en organisationsform som är bäst för att värna om "den historiska kontinuiteten, om ett folk som under generationer har byggt upp ett samhälle, utvecklat gemensamma traditioner, språk, institutioner och ett sätt att förhålla sig till varandra". Det handlar om "historien, kulturen, folket, naturen, samhällsmodellen". Det är ju inte möjligt om vi ”gradvis uppgår i en alltmer globaliserad värld där nationell identitet, självbestämmande och suveränitet får allt mindre betydelse” eller p.g.a. idéer om statens bortvittrande som Marx pratade om, anarkism o.l. idéer som ju inte är realistiska.
För ett fungerande samhälle krävs en statsmakt mot vilken vi har våra rättigheter och skyldigheter. Sverige är en nationalstat och argumentet för att behålla denna ordning och att inte avskaffa staten är rent praktiskt för att samhället ska fungera. Det behövs ingen metafysisk eller transcendent motivering eller vad du nu är ute efter.
Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Fast det är ju inget som ger ett folk eller land ett existensberättigande. Finns mängder av länder och folkslag som försvunnit historiskt.
Ett existensberättigande kräver man, finns det ingen som kräver det kommer folket och landet sluta existera, det är ju själva grunden för hela den nationalistiska principen.
Varför jag som svensk vill att svenska folket ska existera och Sverige ska existera? För att mina preferenser och min subjektiva uppfattning trivs bäst bland det jag lever i och blivit född till.
Varje människa födds till en etnicitet, alla människor har en etnicitet, man behöver inte göra en hierarkisk ordning för att påstå att alla människor har rätt till sin etnicitet. Om alla människor har rätt till sin etnicitet, har även svenskar det.
Av alla samhällsformer som existerat och existerar på den här planeten har än så länge nationalstaten varit mest framgångsrika, och då speciellt etnostaten.
Så, rätten vi kräver är två saker;
Den grundläggande mänskliga rättigheten till en folktillhörighet.
Den rationella slutsatsen om en etnostat.
Jag tycker att ni båda delvis missar vad jag faktiskt försöker komma åt. Comitium beskriver nationalstaten som ett praktiskt medel för att upprätthålla ett samhälle och bevara dess historiska kontinuitet. Men det besvarar egentligen inte frågan varför just denna gemenskap är värd att bevara. Att nationalstaten är en fungerande organisationsform säger någonting om dess praktiska nytta, men inte nödvändigtvis någonting om dess existensberättigande. Det skulle i så fall vara ett argument för att bevara vilken fungerande stat som helst, inte specifikt Sverige.
MrFishboy kommer närmare det jag är ute efter när han hänvisar till sin egen tillhörighet och sina subjektiva preferenser. Men även där tycker jag att resonemanget stannar lite för tidigt. Att jag trivs bäst bland människor som delar mitt språk, min historia och mina kulturella referensramar förklarar varför jag personligen föredrar denna gemenskap, men det förklarar inte nödvändigtvis varför den är värd att bevara även när det innebär uppoffringar för mig själv.
Det är just den skillnaden jag är intresserad av. Om det enda argumentet för Sveriges fortlevnad är att jag själv trivs bäst här, vad händer då när det inte längre är fördelaktigt för mig? Om jag får bättre ekonomiska möjligheter, högre levnadsstandard eller större personlig frihet någon annanstans, finns det då fortfarande ett skäl att ta ansvar för den gemenskap jag fötts in i?
Jag tror att det finns en skillnad mellan att betrakta nationen som något vi konsumerar så länge den tillfredsställer våra preferenser och att betrakta den som ett historiskt arv och ett ansvar som sträcker sig bortom den egna livstiden. Vi har inte själva skapat språket, kulturen, institutionerna eller den historiska gemenskap vi är en del av. Vi har ärvt dem från tidigare generationer och fått möjligheten att föra dem vidare till kommande generationer.
Det är därför jag tycker att frågan om nationens existensberättigande är intressant. Inte bara varför jag vill att Sverige ska finnas kvar idag, utan varför vi har en skyldighet att försöka föra vidare det vi själva har ärvt, även när det inte nödvändigtvis ligger i vårt omedelbara egenintresse.
Jag är alltså inte ute efter någon metafysisk motivering i strikt mening, utan snarare en förklaring till varför nationen bör betraktas som ett värde i sig och inte bara som ett praktiskt arrangemang eller en förlängning av individens egna preferenser.