Jag tycker det som framför allt ändrats är att folk accepteras ha möte på sitt skrivbord å sitta där å skräna så alla hör det.
Pre-covid tror jag man alltid gick till ett mötesrum eller ett stängt bås man kunde prata utan att störa andra.
Då hade man mer möten i person, om man fanns på någorlunda samma plats, men ändå.
Sitter själv på ett kontor nu med typ 12 pers, ganska stort, alla har möten på sin plats, men bara 2 väsnas som fan. Kan inte reglera sin röstvolym å ska babbla precis hela tiden, även i möten han och hon inte leder. Sjukt tröttsamt.
Vi som vill ha lugn å ro är de som får gå iväg istället. Alt sätta på white noise i ljudkancellerande lurar..
Pre-covid tror jag man alltid gick till ett mötesrum eller ett stängt bås man kunde prata utan att störa andra.
Då hade man mer möten i person, om man fanns på någorlunda samma plats, men ändå.
Sitter själv på ett kontor nu med typ 12 pers, ganska stort, alla har möten på sin plats, men bara 2 väsnas som fan. Kan inte reglera sin röstvolym å ska babbla precis hela tiden, även i möten han och hon inte leder. Sjukt tröttsamt.
Vi som vill ha lugn å ro är de som får gå iväg istället. Alt sätta på white noise i ljudkancellerande lurar..
Citat:
Tycker det är helt omöjligt att få arbetro på ett kontor numera. Detta har ju försämrats enormt mycket sedan pre-covid (alltså 2019 och tidigare). Såklart var öppna kontorslandskap outhärdligt redan då men ändå var det ljusår skillnad i arbetsro mot idag tycker jag.
2019: Man kom in tidigt till kontoret 5 dagar i veckan, hade sin bestämda plats (alltså inga "aktivitetsbaserade" kontor) där man hade gjort det lite hemtrevligt (klisterlappar på datorn som man satt upp, roliga tidningsartiklar man klippt ut och tejpat fast, nåt foto på familjen vid skrivbordet, en liten godisskål som man satt fram åt sig själv). Man satt vid skrivbordet och jobbade, därav var det förväntat att ljudvolymen skulle vara låg. Folk kunde såklart sitta och prata eller diskutera vid skrivbordet men då med låga röster, visade sig det vara ett längre samtal fick man ta ett rum. Man tog självklart inte telefonsamtal vid skrivborden. Även om det var jobbigt med sorl i bakgrunden och spring i korridoren så funkade det ändå rätt ok att jobba. Man hade även trevlig sammanhållning, man jobbade med de man satt med och byggde relationer med dem.
2026: Man har inga fasta platser utan "aktivitetsbaserade" kontor vilket är ett fint ord på att leka hela havet stormar och att försöka hitta en ledig plats. Kontorsytan har bantats enormt, så ofta finns inte ens plats till de som är på kontoret en viss dag, ibland får man sätta sig i fikarummet och jobba, avskilt från sina kollegor så man känner sig utanför och isolerad. Folk sitter och snackar och skrattar högt vid skrivborden och det är stört omöjligt att få något gjort. Helt sjukt att det även ses som ok att hålla presentationer över Teams vid skrivbordet så att alla andra behöver ta del av personens snack, lycka till att sitta bredvid sådana personer och försöka koncentrera sig. Sammanhållningen är helt borta, teamen är distribuerade som aldrig förr, ett par av mina kollegor sitter i Storbritannien och ett par andra i Tyskland, det är absolut noll gemenskap och man har inte den där familjära stämningen längre.
Som sagt fanns enorma brister i arbetsmiljön redan förr men det framstår ju nästan som nostalgiskt att tänka tillbaka hur det var då jämfört med ett typiskt kontor idag?
2019: Man kom in tidigt till kontoret 5 dagar i veckan, hade sin bestämda plats (alltså inga "aktivitetsbaserade" kontor) där man hade gjort det lite hemtrevligt (klisterlappar på datorn som man satt upp, roliga tidningsartiklar man klippt ut och tejpat fast, nåt foto på familjen vid skrivbordet, en liten godisskål som man satt fram åt sig själv). Man satt vid skrivbordet och jobbade, därav var det förväntat att ljudvolymen skulle vara låg. Folk kunde såklart sitta och prata eller diskutera vid skrivbordet men då med låga röster, visade sig det vara ett längre samtal fick man ta ett rum. Man tog självklart inte telefonsamtal vid skrivborden. Även om det var jobbigt med sorl i bakgrunden och spring i korridoren så funkade det ändå rätt ok att jobba. Man hade även trevlig sammanhållning, man jobbade med de man satt med och byggde relationer med dem.
2026: Man har inga fasta platser utan "aktivitetsbaserade" kontor vilket är ett fint ord på att leka hela havet stormar och att försöka hitta en ledig plats. Kontorsytan har bantats enormt, så ofta finns inte ens plats till de som är på kontoret en viss dag, ibland får man sätta sig i fikarummet och jobba, avskilt från sina kollegor så man känner sig utanför och isolerad. Folk sitter och snackar och skrattar högt vid skrivborden och det är stört omöjligt att få något gjort. Helt sjukt att det även ses som ok att hålla presentationer över Teams vid skrivbordet så att alla andra behöver ta del av personens snack, lycka till att sitta bredvid sådana personer och försöka koncentrera sig. Sammanhållningen är helt borta, teamen är distribuerade som aldrig förr, ett par av mina kollegor sitter i Storbritannien och ett par andra i Tyskland, det är absolut noll gemenskap och man har inte den där familjära stämningen längre.
Som sagt fanns enorma brister i arbetsmiljön redan förr men det framstår ju nästan som nostalgiskt att tänka tillbaka hur det var då jämfört med ett typiskt kontor idag?
