Citat:
Jag gillar inte att använda SMS alls. Jag använder mail. Eller ringer till folk. Mess - det händer bara när jag är ute och inte har tillgång till datorn och det är något superviktigt jag måste meddela. Typ "möt mig på flygplatsen klockan 23:30". Och det är inte mycket att orda om heller, fram och tillbaka. Jag förväntar mig att det sker!
__________________
Senast redigerad av Merwinna Idag kl. 11:14.
Senast redigerad av Merwinna Idag kl. 11:14.
Citat:
Jag gillar inte att använda SMS alls. Jag använder mail. Eller ringer till folk. Mess - det händer bara när jag är ute och inte har tillgång till datorn och det är något superviktigt jag måste meddela. Typ "möt mig på flygplatsen klockan 23:30". Och det är inte mycket att orda om heller, fram och tillbaka. Jag förväntar mig att det sker!
Låter som att du är från generation fax.
Eller vart härstammar du från mail-människa?
Citat:
Jag har upplevt faxar i mitt liv, ja.
Mail är ju mycket bättre, för att man sitter vid ett stort tangentbord och kan skriva snabbt och bekvämt. Och när mottagaren vet att det är mail som gäller så är det inte så viktigt att kolla hela tiden, eller bråttom att svara, heller. Han eller hon fattar ju att jag inte kan sitta vid datorn varje vaken stund.
Citat:
Jag tror det sitter lite psykologiskt att påkallar man någons uppmärksamhet EN gång så är det lite skitsamma. Sker det två gånger så får man känslan av att det kan vara viktigt. Gör man det TRE gånger så är det potentiellt akut. Då drar man upp mobilen även om man helst inte tycker det är lämpligt och ser någon skriva något helt banalt som: "Hej" "Göra nått imån?" "Kanske äta ute?". Då blir man automatiskt frustrerad för man har automatiskt fått stresspåslag som inte stämmer överens med vad man trodde det kunde vara. Hade man bara skrivit ett enda meddelande hade man tagit sig tiden att kolla när man kände för det istället och därav inte kidnappats av sin primitiva hjärna.
Så ja, undvik starta helt nya konversationer med upprepande pling pling pling.
Ungdomar idag blir för tusan dö-nervösa när någon ringer till dom. Dom tror någon har dött eller liknande.
Så ja, undvik starta helt nya konversationer med upprepande pling pling pling.
Ungdomar idag blir för tusan dö-nervösa när någon ringer till dom. Dom tror någon har dött eller liknande.
Är förvisso själv skyldig till att kunna skicka två-tre korta meddelanden efter varandra. Oftast till min karl, och då kan det se ut ungefär såhär:
Svänger förbi Coop nu på vägen hem. Skriv om något behövs hem.
Kan du kolla om vi har citroner?
Och om spaghettin räcker till middag.
Då är vi dock införstådda med att vi ringer om det är något akut, och meddelanden läses i mån av tid. Så får jag inget svar om mina citroner och min pasta så får jag helt enkelt köpa det om jag vill säkerställa att det finns, för då har han antagligen inte tid att vare sig svara eller kolla efter citroner.
En annan anhörig har ingen som helst uppfattning om att man kan vara upptagen, inte ens på arbetstid och återkommande påminnelser om vilka tider man jobbar. Hon hör av sig i tid och otid när helst hon vill ha kontakt, och för henne är det ingen skillnad på om någon har dött eller om hon bara vill berätta att hennes katt var extra söt igår. Hon förväntar sig omedelbar tillgänglighet och respons oavsett. Hennes meddelanden inom ett tidsspann av tre minuter kan se ut ungefär såhär:
(Missat videosamtal från X)
Hej
Hallå jobbar du
Jag behöver fråga om en sak
Mår så dåligt
Vet inte vad jag bör göra
Eller tänka
Har inte någon annan att fråga
Kan jag ringa
Får typ panik
Hallå när slutar du
Kan du ringa snabbt
Snälla
(Missat videosamtal från X)
Så ringer man upp och tror att det är kris och katastrof, och så kan det handla om att hon vill ha råd om vilket tvättmedel hon borde köpa.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera