Singelmammor har fått ärva helgonstatus från en tid när det närmast var en dödsdom att ta hand om barnen ensam. Hela retoriken utgår från att papporna var onda skurkar som förstört deras liv. Att hylla pappor med en egen dag vore att sabotera sin egen helgonbild. Är inte alla män svin så finns det ju en möjlighet att mamman är det.
Citat:
Ursprungligen postat av
TomatKungen
Jag kan bara tala utifrån de kvinnor jag vet om som har varit/är ensamstående mammor och fått göra i princip allt själva.
1. Den ena var tillsammans med en och allt var bra mellan dem. Var seriöst osv. Sedan blir hon oplanerat gravid. Och då kommer det fram: han vill inte ha barn. Han dumpar henne. Och hon kunde inte förmå sig att göra abort. Så hon födde deras son. Pappan ville inte kännas vid pojken. Han vägrade betala underhåll/vägrade erkänna faderskap. Inget hon hade kunnat föreställa sig under deras seriösa och kärleksfulla förhållande precis... Hon fick ta allt ansvar för pojken. och pojken kände sig väldigt oälskad och oönskad av sin pappa. Som inte ville ha med sonen att göra, men som tvingades betala underhåll iaf. till slut, efter faderskapsutredning. Kvinnan har genom åren kämpat för att pappan ska ändra sig och dela vårdnad och ansvar om sonen med henne. För sonens skull. Hon har aldrig skrivit ett ont ord om pappan på sociala medier. Aldrig ens beklagat sig. Utan hennes önskan har varit att sonen ska få ha kontakt med sin pappa. Men pappan har vägrat. Vilket har givit sonen ärr och sår, som tyvärr inte läkte. Han dog vid ung ålder. Hans pappa förtjänar inget firande på fars dag. Hans mamma förtjänar dock definitivt firande på mors dag.
2. En kvinna som hade en seriös relation med en man. Där hon till slut kände att hon inte var kär längre. Så hon gjorde slut. Några veckor senare märker hon att hon är gravid. Med sitt ex som hon har dumpat... Hon förmådde sig inte heller till abort. Denna mannen vill inte heller ta på sig faderskapet, men utredningen senare visar att han är biologisk far. Så han tar på sig faderskapet. och betalar underhåll. Men tar i övrigt inget annat ansvar. Mer en (av mamman) påtvingat umgänge några timmar varannan lördag eller söndag. Resten sköter hon om. Allt som har med deras son att göra.
Kvinnor kan alltså ha bra partners, som visar sig vara urusla och väldigt ovilliga pappor. Hur menar du att kvinnorna skulle kunnat ana sig till det? Det går inte alltid att förutse.
Fan vad usla exempel. I båda fallen handlar det om
kvinnor som inte vill ta ansvar. Männen har inte på något sätt sagt sig vara intresserade av att bli pappa, men kvinnorna bara förutsätter att någon skall ta hand om deras val. "Min kropp, mitt val". Ditt val, ditt ansvar. I båda fallen är morsorna en riktiga narcissister som inte förtjänar någon offerkofta.