2026-11-04, 17:43
  #25
Medlem
Pedris avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nepobaby
Stockholm är alltid bra.

Varmt och behagligt i både augusti och september. Och sen kommer den mysiga hösten som har ett av europas bästa utbud vad det gäller konserter, sport, festivaler, utställningar osv

Resten av Sverige kan denna period som bäst erbjuda en korvätartävling eller snöbollskastning.
Ja jättemysigt när solen går ner innan 16.00 redan i oktober.
Citera
2026-11-04, 17:46
  #26
Medlem
nepobabys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pedri
Ja jättemysigt när solen går ner innan 16.00 redan i oktober.

Vi har elektricitet i Stockholm, vet inte hur det ser ut i resten av landet.
Citera
2026-11-04, 17:59
  #27
Medlem
ClownKommuns avatar
De flesta bor nog i Sthlm eftersom det är huvudstaden där jobben och pengarna finns. De söker sig dit där möjligheterna är störst.
Citera
2026-11-04, 18:02
  #28
Medlem
nepobabys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ClownKommun
De flesta bor nog i Sthlm eftersom det är huvudstaden där jobben och pengarna finns. De söker sig dit där möjligheterna är störst.

Ja och att det är en av europas bästa städer.
Citera
2026-11-04, 18:06
  #29
Medlem
OstermalmWeeknds avatar
Vi är avlade, födda och uppvuxna i Stockholm. Eken, var tillika mammsen och pappsens hemort när inte ute i stora världen.

Frånsett egna alldeles själsnödvändiga utlandsvistelser i perioder för att isande inse att Stockholm är en skälvgod besserwisserstad, där flockmentalitet får ALLA springa med vargarna, så har vi alltid bott i Stockholm. Alltid återvänt, som drivna av dårskap. Aldrig utomlands längre än som mest ett ½-år. Trots de vidriga vintrarna som nära nog utan dagsljus, snögloppet och drivor av gul snö.

Vi har aldrig "under många år flyttat till Götet / Ka'lsta' / Ume' för kärlek / kn@rk / studier" som märkligt många förefaller ha gjort.
Vi e' int' som sångritare Peter Le Marcs karaktärer. Int' som driv-ved.

Vi har Stockholm i blodet och vi sörjer därför Staden som en gång var vår livsluft som nu tagits över av woke rikingar utan hjärna lr hjärta.

Stockholms innerstad av idag domineras helt av från fjärran orter inflyttade främlingar.

Karriärklättrare vars mål i livet ha senaste iPhone (den vik bara) och belånad bostadsrätt vid Vasaparken. Med trängtan få morsa på grannen Hen Rik Skyffel. Lördagar hets-shoppa och på Plattan skandera slagord ihop med n00shis aldrig nöjda och hest basha "högern å rassarna å 1sraeL"
Citera
2026-11-04, 18:27
  #30
Medlem
dwgs avatar
Född Stockholmare, flyttade när jag var 36år
Nu i dalarna vid Siljan .

Stockholm är underbart man flyter med är det kö så är det kö. Har allt och lite till.
Perfekt när man är ung

Stockholm är huvudstaden där samlas stora företag, och folk som vill framåt och tjäna pengar kommer . Så är det i alla huvudstäder så ser inget problem.

Men det går att tjäna bra pengar här med i dalarna

Nu är jag i en annan period i livet, här är det fantastiskt. Behöver inte oroa mig när barnen är ute . Dom tar sig överallt själv större bus om nätterna.
Stora samtalsämnet är ”vem repade bilen” på Facebook typ

Ta sig till de större städerna tar lika lång tid eller kortare än att ta sig igenom Essinge i rusning.

Många stockholmare som har gjort som oss, i ena dotterns klass i låg mellanstadiet så var 75-80% inflyttade
De andra barnen så har det varit hälften

Det jag saknar är fotbollen , hockey blir några resor per år ner. Själv eller med familjen.
Citera
2026-11-04, 18:32
  #31
Medlem
Mailmanss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Cooltrayne
Infödda Stockholmare är sällan kalla, men inflyttade lantisar som jag själv) får ofta attitydsproblem när de flyttar in till stan.

Detta är extremt sant..
De vettiga lantisarna flyttar oftast tillbaka när hem när det är dags att bilda familj

Men TS har ändå en poäng.
Hade det inte varit för jobbet hade vi flytta ut på landet i förrgår
Citera
2026-11-04, 18:41
  #32
Medlem
HBTKuks avatar
Det kanske inte är för dig att bo här. Jag själv har bott i flera olika länder men återkommer alltid hit i slutändan. Jag anser verkligen inte Stockholm vara en kall stad, snarare tvärtom.

Staden är fruktansvärt vacker och på rätt ställen är folket välkomnande, småpratigt och inbjudande.
Citera
2026-11-04, 18:48
  #33
Medlem
bithaxs avatar
Stockholm suger.
Vem fan vill sitta på tunnelbanan i 2*30 minuter varje dag och åka in till stan och sen hålla på med bussar mm. bara för att nån jävla chef i sitt innerstadskontor ska få se dig jobba?

I ett annat land hade man bara tagit bilen dörr till dörr lixom. Den lyxen har vi inte här.

Och dessutom går det inte att bo där inne heller. För dyrt, för dålig luft, för mycket ljud, för mycket kriminalitet och även alla NPC människor som inte bryr sig om de så går över lik.
Citera
2026-11-04, 19:00
  #34
Medlem
Det jag kan tycka är sämst med Stockholm är faktiskt Stockholmarna, man ska överrösta varann,skryta mot varann och det finns något neurotiskt över Stockholmare. Typ man kan inte ha en tyst stund för då blir man deprimerad. Det är lite som jänkare men man har inte samma självförtroende och mod. Lite patetiskt faktiskt. Har nog inte varit i nån större stad i Västeuropa där så många har tomma blickar.
Citera
2026-11-04, 19:10
  #35
Medlem
TheSwedishEmpires avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DeathWish21
Jag har ganska svårt att förstå samhällslogiken i Stockholm och hur människor verkar förhålla sig till sin omgivning.

Jag bodde i Sollentuna mellan 6 och 17 års ålder. Därefter bodde jag i ett litet samhälle utanför Kramfors och gick på gymnasiet fram tills jag var 21. Nu har jag bott i Stockholm igen i ungefär ett år eftersom jag studerar på KTH, och jag känner verkligen av kontrasten.

Det är framför allt hur miserabel tillvaron i Stockholm faktiskt kan kännas som jag reagerar på. Det är trängsel, stress, höga levnadskostnader och en ständig känsla av att behöva ta sig någonstans eller prestera något. Man lägger en stor del av sin tid på att pendla, köa, trängas och försöka få vardagen att gå ihop. Ändå verkar det finnas en föreställning om att det här skulle vara det självklara målet med livet.

Jag tycker också att det är märkligt hur kriminaliteten och otryggheten verkar ha normaliserats. Oavsett hur brottsstatistiken ser ut, hur många skjutningar och sprängningar som inträffar eller hur otryggheten påverkar vardagen finns det alltid någon förklaring till varför det egentligen inte är så farligt. Ibland undrar jag om människor verkligen själva tror på det de säger eller om de bara har vant sig vid situationen.

Sedan har vi den sociala biten. Jag upplever Stockholm som en väldigt kall, tillgjord och framför allt pretentiös miljö. Det finns en märklig upptagenhet vid status, utbildning, karriär, ekonomi och social positionering. Många verkar vilja signalera hur framgångsrika, bildade och intressanta de är, snarare än att bara vara sig själva. Det kan nästan kännas som att vanliga samtal blir någon sorts subtil tävling där människor ska visa vad de arbetar med, vad de har åstadkommit och vilka sammanhang de tillhör.

Jag upplever också en ganska påtaglig arrogans. Det finns ibland en nedlåtande inställning till människor som bor utanför Stockholm, som om ett liv på en mindre ort automatiskt skulle vara mindre intressant, mindre ambitiöst eller mindre värdefullt. Som om det faktum att man bor i huvudstaden i sig skulle innebära att man befinner sig närmare någon sorts kulturell eller intellektuell elit. Jag tycker det är ganska märkligt att en stad som är så beroende av resten av landet samtidigt kan präglas av en sådan självgodhet gentemot människor som valt att leva någon annanstans.

Det finns dessutom något ganska deprimerande i att bo så tätt inpå enorma mängder människor och ändå känna sig så pass isolerad. Man kan omges av folk precis överallt utan att egentligen ha någon relation till dem. På tunnelbanan, i bostadshusen, på gatorna och på arbetsplatserna lever människor sida vid sida, men det känns ofta som att alla håller sig strikt till sin egen lilla bubbla. Det är en märklig sorts ensamhet som jag inte upplevde på samma sätt när jag bodde på en mindre ort.

Jag tycker även att själva stadsmiljön kan vara ganska nedbrytande. Det är mycket betong, trafik, buller, människor och ständig rörelse. Även när man är ledig känns det som att man aldrig riktigt kommer undan allt detta. Man kan förstås hitta fina platser i Stockholm, men för mig väger det inte upp känslan av att vardagen i stort är ganska stressig och opersonlig.

En annan sak jag reagerat på är hur individualistisk tillvaron känns. Alla verkar ha sitt eget projekt, sin egen karriär och sin egen tillvaro. Stockholm framstår nästan som en plats där människor samlas för att konkurrera med varandra snarare än för att bygga något gemensamt. Det finns en ständig jakt på nästa utbildning, nästa jobb, nästa bostad och nästa sociala sammanhang. Men vad är egentligen poängen om man inte känner någon större samhörighet med människorna eller platsen man lever på?

När jag bodde utanför Kramfors upplevde jag tillvaron som betydligt mer jordnära. Jag säger inte att mindre orter är några idyller eller att människor där skulle vara perfekta, men det fanns en annan känsla av närhet och gemenskap. Livet kändes mer konkret och mindre präglat av status och social konkurrens. Man hade också närmare till naturen och mer utrymme omkring sig. Det fanns en frihetskänsla i att kunna gå ut utan att behöva förhålla sig till en massa människor och stadens ständiga tempo.

Jag får ibland känslan av att Stockholm säljer in en livsstil som låter betydligt bättre på papperet än vad den faktiskt är att leva i. Stort utbud, karriärmöjligheter, restauranger, nöjen och människor överallt. Men det är lätt att glömma att det också innebär höga kostnader, trängsel, konkurrens, stress och en ganska anonym tillvaro. Det känns nästan som att människor har blivit så vana vid att leva på det här sättet att de inte längre reflekterar över om det faktiskt gör dem lyckligare.

Jag kan helt enkelt inte förstå vad det är som gör att människor är så fästa vid den här livsstilen. Är det verkligen så att man trivs med hur Stockholm har utvecklats, eller handlar det snarare om att man har vant sig vid det och har svårt att föreställa sig något annat?

Ni som är uppvuxna i Stockholm och trivs med att bo här, vad är det jag missar?
Vet inte om jag håller med dig. Jag är Göteborgare men gillar Stockholm skarpt, extremt fin på sommaren med skärgården inom nära räckhåll. Mycket 'varmare' skärgård än Göteborgs med skog och inte lika kargt. Är det något man kan säga om Stockholm är att det är inte långt till naturen om man jämför med andra städer i Europa. Tycker också att de flesta människor man träffar är trevliga oavsett var i världen, det handlar mycket om inställning.

Nu är Göteborg 'hemma' för mig så vill inte flytta härifrån då jag har allt jag behöver här, men hade jag varit tvungen att flytta hade Stockholm varit ett alternativ.
Citera
2026-11-04, 19:12
  #36
Medlem
Vitiss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pingubengt
Vi urstockholmare har sedan länge lämnat citykärnan pga alla inflyttade som just uppvisar någon märklig kaxighet bara för att de bor i innerstaden. Urstockholmare är oftast lugna och fina, inflyttat folk oftast tvärt om och jävligt jobbiga. Oavsett om de inflyttade från små orter eller utanför landet.

Jag är (innerstads-) stockholmare i 3:e generation och håller helt med Dig.
Oavsett stadsdel.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in