Citat:
Ursprungligen postat av
Kammadaj
Folk idag umgås ju verkligen inte längre med den sfären som man har runt sig i det fysiska utan i det digitala, där man sedan kan träffas fysisk om det fungerar.
Jag vet inte vart du bor eller vad för typ av umgängeskrets du har men alla människor lider inte av social fobi skapat av ett liv online.
Där jag bor har man under lång tid öst in invandrare i området, mestadels somalier. Trots klagomål från de svenskar som en gång var i majoritet fortsatte man att skicka in busslast efter busslast. Stora familjer som fick alla fyrarummare, utan att behöva stå i kö. Det räckte egentligen med endast två familjer i området för att saker skulle börja förändras. Svenska barnfamiljer och äldre började förvinna från parkerna, lekplatser och grillplatser. Gräsmattorna fylldes av dessa två enorma barnfamiljer som dessutom lät andra lika stora familjer komma på besök. Området blev ett stökigt Somalia på nolltid. Bilar parkerade på gräsmattor och ibland mitt i vägen. Kriminalitet har vi haft i omgångar men för tillfället är det relativt lugnt.
Men man fortsatte som sagt att ösa in fler familjer och nu är alla svenskar inomhus. Inte av rädsla, utan för att det är ett sådant dagligt kaos på gården att det är omöjligt att kunna umgås där. Fönster och balkongdörrar håller vi stängda då ljudet från dessa familjer på gården är extremt. Om du ändå släpper ut dina barn på gården så har de snabbt en svart barnklunga efter sig som mobbar och hånar.
Varje trappuppgång är fullproppad med somaliska barn som skriker, leker med hissarna, sparkar på dörrar och spelar fotboll. Ljudnivån är extrem. Utöver allt detta så är det ofta vattenskador i de lägenheter somalier bor. Så det är inte ovanligt med renoveringsarbeten som varar i uppåt en månad, vilket gör att om du skulle ha semester, studera eller vara sjuk, gör det omöjligt att ha lugn och ro i din lägenhet. Tänk då alla pensionärer som går hemma hela dagarna. Det måste vara fruktansvärt.
Mer än hälften av alla svenskar som en gång bodde här har tvingats att flytta då området helt enkelt inte längre uppfyller de krav vi svenskar har vad det gäller trygghet, ljudnivå, social gemenskap och samhörighet. Att hyresvärdarna inte tar svenskars klagomål på allvar har också varit en starkt bidragande orsak. Det är inte att överdriva om jag säger att vi upplever det som att det faktiskt är bestämt från högre ort att befolkningen i området ska bytas ut.
Kvar är vi något yngre svenskar, som har lägenheter högst upp och på så sätt är ganska skyddade från allt oväsen längre ner i trappuppgångarna. Vi hängde alla en gång alltid utomhus på somrarna, men nu tar vi oss till andra platser när vi träffas. Kvar blir också alla de stackars äldre, som har bott här nästan hela sina liv. Deras fikabord som de alltid ställde fram utanför sina portar när våren kom, plockas visserligen fortfarande fram, men de står tomma större delen av dagarna. Det är endast tidigt på morgonen de sitter där och fikar tillsammans. Runt 10-tiden på förmiddagarna så drar de sig tillbaka igen, för det är då kaoset börjar. De är väl också de enda som säger att de inte känner sig trygga med att vistas utomhus i området och jag förstår dom.