Citat:
Fast, nej. Då läser du inte vad jag skrev. Det jag gör är att inte lägga till något mer i frågan. Jag har redan stringet påvisat orimligheterna i att ett begrepp används dubbeltydigt, kostnaden för att använda begreppet dubbeltydigt är att det kan bli meningslöst. Så det är allt förutom en fråga om subjektivitet eller ”känsloargument”. Kostnaden för att använda begreppet dubbeltydigt är att det tappar precision, som krävs av andra begrepp av samma typ, som t.ex. same, jude eller afroamerikan. Den asymmetrin är fortfarande varken logisk eller motiverad, den är värderad och ideologisk.
Kan jag som etniskt svensk anses vara afroamerikan (etnicitet) om jag blir amerikansk medborgare, då kan även en person med mörka hudpigment anses vara svensk. Det blir konstigt om samma typ av begrepp betyder olika beroende på vem som uttalar det eller vem uttalet handlar om, en policy bör inte vara godtycklig, för då saknar den starka skäl till varför den bör användas. Logik bygger inte på värderingar, logik bygger på att termer har tillräckligt tydliga och stabila betydelser för att man ska kunna bedöma om en slutsats följer av premisserna. Om vi använder svensk för både svenskt medborgarskap och svensk etnicitet, får vi en begreppslig oklarhet, vi vet inte längre vilken egenskap ett påstående avser. Det här inte bara en stilistisk preferens, det är ett krav på tydlighet i själva argumentationen. Problemet är att samma ord kan dölja ett byte avbetydelse. I logiken kallas detta ekvivokation, ett argumentationsfel där ett uttryck används i olika betydelser under samma resonemang, att skilja begreppen åt eliminerar denna felkälla.
Ställer vi upp argumentet igen så kritiserar jag; Begreppslig asymmetri; Svensk etnicitet behandlas som ett begrepp vars gränser behöver problematiseras, medan t.ex. samisk etnicitet oftare beskrivs genom positiva kännetecken och kriterier. Ideologisk grund; den djupare fråga när varför dessa hänsyn anses motivera olika sätt att kategorisera grupper och om samma resonemang skulle accepteras om gruppernas roller byttes. Vilket kan påvisas när det handlar om t.ex afroamerikan, jude eller same. Det jag kritiserar är de omedvetna antaganden; människor som använder olika begreppsliga ramar utan att uppfatta att de tillämpar olika måttstockar. Samtidigt som kritiken innebär en kritik av hur begrepp tillåts användas godtyckligt, en godtycklighet som inte accepteras om begrepp av samma typ. Kritiken riktar sig främst mot en medveten ideologisk övertygelse; människor anser att olika grupper bör förstås eller behandlas enligt olika principer och motiverar det utifrån en viss världsbild. Något som sker på ett vardagligt plan och på en institutionell nivå.
Så, vad blir slutsatsen? Min strävan är begreppslig stringens, din kritik är att begrepp bör relativiseras genom att införa en godtycklighet som inte motiverats. Det kan vara kul att agera anklagare och försöka bryta ner andras påståenden, men det faller platt om man inte kan uppvisa argument eller starka skäl som stödjer resonemanget. Om begrepp ska användas med logisk precision och stringens bör svenskt medborgarskap och svensk etnicitet hållas isär terminologiskt. De betecknar skilda egenskaper och definierar därför inte samma mängd individer. Att använda samma obestämda term, svensk, för båda kategorierna skapar en risk för begreppsförvirring och ekvivokation. Om man därefter drar slutsatser om den ena kategorin utifrån påståenden om den andra uppstår ett logiskt felslut, exempelvis genom omvänd implikation eller ogiltig kategorislutledning.
Om du ska använda termen logik, bör du ju i alla fall kunna grunderna, inte använda någon sorts vardaglig förståelse av begreppet du använder och tro att det är ett starkt argument.
Kan jag som etniskt svensk anses vara afroamerikan (etnicitet) om jag blir amerikansk medborgare, då kan även en person med mörka hudpigment anses vara svensk. Det blir konstigt om samma typ av begrepp betyder olika beroende på vem som uttalar det eller vem uttalet handlar om, en policy bör inte vara godtycklig, för då saknar den starka skäl till varför den bör användas. Logik bygger inte på värderingar, logik bygger på att termer har tillräckligt tydliga och stabila betydelser för att man ska kunna bedöma om en slutsats följer av premisserna. Om vi använder svensk för både svenskt medborgarskap och svensk etnicitet, får vi en begreppslig oklarhet, vi vet inte längre vilken egenskap ett påstående avser. Det här inte bara en stilistisk preferens, det är ett krav på tydlighet i själva argumentationen. Problemet är att samma ord kan dölja ett byte avbetydelse. I logiken kallas detta ekvivokation, ett argumentationsfel där ett uttryck används i olika betydelser under samma resonemang, att skilja begreppen åt eliminerar denna felkälla.
Ställer vi upp argumentet igen så kritiserar jag; Begreppslig asymmetri; Svensk etnicitet behandlas som ett begrepp vars gränser behöver problematiseras, medan t.ex. samisk etnicitet oftare beskrivs genom positiva kännetecken och kriterier. Ideologisk grund; den djupare fråga när varför dessa hänsyn anses motivera olika sätt att kategorisera grupper och om samma resonemang skulle accepteras om gruppernas roller byttes. Vilket kan påvisas när det handlar om t.ex afroamerikan, jude eller same. Det jag kritiserar är de omedvetna antaganden; människor som använder olika begreppsliga ramar utan att uppfatta att de tillämpar olika måttstockar. Samtidigt som kritiken innebär en kritik av hur begrepp tillåts användas godtyckligt, en godtycklighet som inte accepteras om begrepp av samma typ. Kritiken riktar sig främst mot en medveten ideologisk övertygelse; människor anser att olika grupper bör förstås eller behandlas enligt olika principer och motiverar det utifrån en viss världsbild. Något som sker på ett vardagligt plan och på en institutionell nivå.
Så, vad blir slutsatsen? Min strävan är begreppslig stringens, din kritik är att begrepp bör relativiseras genom att införa en godtycklighet som inte motiverats. Det kan vara kul att agera anklagare och försöka bryta ner andras påståenden, men det faller platt om man inte kan uppvisa argument eller starka skäl som stödjer resonemanget. Om begrepp ska användas med logisk precision och stringens bör svenskt medborgarskap och svensk etnicitet hållas isär terminologiskt. De betecknar skilda egenskaper och definierar därför inte samma mängd individer. Att använda samma obestämda term, svensk, för båda kategorierna skapar en risk för begreppsförvirring och ekvivokation. Om man därefter drar slutsatser om den ena kategorin utifrån påståenden om den andra uppstår ett logiskt felslut, exempelvis genom omvänd implikation eller ogiltig kategorislutledning.
Om du ska använda termen logik, bör du ju i alla fall kunna grunderna, inte använda någon sorts vardaglig förståelse av begreppet du använder och tro att det är ett starkt argument.
Du har nu ägnat åtskilliga stycken åt att förklara varför det är viktigt att skilja mellan etnicitet och medborgarskap. Men det är fortfarande ingen som har invänt mot det - inte jag iaf.
Och ja, ekvivokation är ett argumentationsfel. Men du verkar missa en ganska grundläggande distinktion: Att ett ord har flera betydelser är inte ekvivokation. Ekvivokation uppstår när man växlar mellan betydelserna inom ett argument på ett sätt som gör slutsatsen ogiltig.
Kan du visa var jag har gjort det? Jag har tvärtom konsekvent skilt betydelserna åt.
Att det finns en risk för begreppsförvirring innebär heller inte att den ena betydelsen måste avskaffas. Det innebär att man behöver precisera vilken betydelse man avser när sammanhanget kräver det. En ganska okomplicerad lösning på det problem du beskriver.
Och lägg märke till vad du själv skriver i din slutsats: att etnicitet och medborgarskap bör hållas isär terminologiskt. Ja, naturligtvis. Men därifrån följer fortfarande inte att det obestämda ordet ”svensk” enbart får beteckna etnicitet.
Du har alltså utvecklat ett argument för behovet av precision, men presenterar det som ett argument för att reservera ordet ”svensk” för en enda betydelse. Det är inte samma slutsats.
Sedan till dina påståenden om ideologiska agendor, dubbla måttstockar och godtycklig behandling av etniciteter. Du har inte visat att någon av dessa företeelser ligger bakom den flertydighet vi diskuterar. Att tillskriva den ideologiska motiv är ingen ersättning för att belägga sambandet.
Och en sak till. Din ursprungliga ståndpunkt var att Zlatan inte är svensk. Efter alla dessa inlägg har du fortfarande inte visat varför ordets etablerade nationella betydelse skulle vara ogiltig.
Du kan argumentera för att den etniska betydelsen bör prioriteras. Men du behöver sluta behandla ett argument för språklig precision som ett bevis för att bara din föredragna definition är giltig.