Citat:
Ursprungligen postat av
Callebilte
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/valdtog-styvdotter-slipper-utvisning/
Om invandrarpedofilen våldtar sin 10 åriga styvdotter, HUR F-N?!?!?! tänker rätten när de hindrar utvisning med hänsyn till att han har barn i Sverige och att dessa barn då skulle bli drabbade? Ska han stanna så han kan sätta på dem också så det inte blir orättvist eller hur menar man?
Ska folk som har barn kanske undgå straff helt? Jag menar om jag slår ihjäl någon drabbas ju mina barn om jag åker in i finkan... Så dum logik så det finns inte.. Det handlar ju inte om avrättning vilket det borde utan om utvisning.. Vill hans ungar så gärna träffa honom kan de flytta med så slipper vi skattebetalare försörja dem...
Ta bort alla särskilda skäl... Är utvisning på tapeten ska vederbörande ut med huvudet före, inga förmildrande omständigheter... De flesta av oss klarar faktiskt att leva hela våra liv utan att hamna i trubbel för brott som har utvisning som påföljd så det är ingen risk för missförstånd... Det är inte utvisning för en parkeringsböter eller fortkörning eller att man råkar gå mot röd gubbe direkt...
Jag har läst sina inlägg här i tråden och noterat din extrema upprördhet. Jag skulle kunna förklara hur systemet fungerar, varför domen ser ut som den gör och vad lag och praxis säger. Detta gör jag för att du ska förstå bättre - och jag vill inte ha någon pajkastning eller personpåhopp till svar. Så här kommer svar på frågan du själv alltså ställde:
Barnets bästa
Prövningen om den dömdes anknytning görs i enlighet med EKMR artikel 8 (
rätten till privat- och familjeliv). I detta fallet så har den dömde flera barn, vilket gör att man även beaktar Barnkonventionen och
barnets bästa. När man prövar Barnkonventionen så prövar man alltså barnets bästa i dess rätta bemärkelse. Det är liksom idén/syftet med hela lagstiftningen. Så ett beslut om att det anses vara till barnets bästa, att få ha kvar pappan i sin närhet och vardag, är väl underbyggt. Hade det varit så att det
inte hade ansetts varit till barnets bästa, så hade utslaget blivit ett annat.
Sociala insatser
Redan när en förälder till ett barn häktas så görs orosanmälningar till Socialtjänsten. När saken rör just sexualbrott mot barn så kopplas Socialtjänsten in direkt och finns med under hela förunderssökningsstadiet och utreder då situationen kring barnen kopplat till att det finns misstankar om sexualbrott mot barn. I regel så utreder ju även polisen om sexualbrott skett mot dom egna barnen. Så det finns verkligen en kontroll över hur barnen haft det. Givetvis stämmer man ju av detta mot annan historik (ev. polisanmälningar, orosanmälningar, beslut om LVU, BUP-utlåtanden, information från skolan osv.) Med detta sagt så har ju varken Polis eller Socialtjänst hittat någonting som indikerar på att de biologiska barnen skulle varit utsatta för övergrepp. Det finns alltså ingenting som säger att barnen farit illa, eller kommer att fara illa, i kontakten med sin pappa.
Farlig för alla barn?
Ett stort missförstånd som finns är att en person utsatt ett barn för sexuella övergrepp "per automatik" skulle kunna utsätta alla barn för övergrepp - och då även sina egna barn. Men så vet man ju faktiskt
inte är fallet. Detta påstående kan enkelt stöttas av att man VET att inte alla barnsexualbrottslingar, som själva har barn, utsatt sina egna barn. Det är ju också så att man vet att sexualbrott mot egna biologiska barn är relativt ovanliga. Då är det mycket vanligare med exempelvis styvföräldrar som utsätter sina styvbarn eller mor/farföräldrar som utsätter sina barnbarn. Det finns även studier kring personer dömda för sexualbrott mot andra barn, än sina egna, där personerna själva anser att övergrepp på de egna barnen är någonting helt främmande och att dom aldrig skulle vilja/kunna utnyttja sina egna barn. Personerna har då i många fall pratat i termer av "
att man inte gör så mot sina barn", "
att man inte skulle vilja göra sådant med sina egna barn", "
att det hade känts avvikande och motbjudande" osv.
Pedofili
Någonting man skall vara försiktig med är att prata i termer av "pedofil" sådana här slags fall. Detta eftersom att pedofili är en diagnos/störning, vilket man behöver oerhört mycket kompetens för att uttala sig om. Både experterna och forskarna är tydliga med att långt ifrån alla som begår sexualbrott mot barn lider av pedofili. Det framgår ju av forskningen att övergrepp mot barn även kan handla om sådant som makt, kontroll, dominans, sadism. Det kan också handla om svårigheter att få till sexuell intimitet med andra vuxna eller att man befinner sig i miljöer där det finns mycket barn - och att det i kombination med t ex bristande impulskontroll, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller missbruk kan övergå i övergrepp. Det jag vill säga med detta är att man bara inte kan resonera utifrån: "Detta är en pedofil som är farlig för alla barn, i alla situationer/sammanhang" för så enkelt är det alltså inte...