Hisingens historia

Tips: En trevlig, lagom lång, historisk vandring på Hisingen till Telegrafberget och Hällmålningen

Eller kanske hellre en cykeltur...

I helgen cyklade jag till Hisingens mest berömda fornlämning. Den är betydligt mer världsberömd i Amerika än i Göteborg:

https://www.atlasobscura.com/places/tumlehed-rock-paintings

Tumlehed Rock Paintings
Sweden's southernmost prehistoric rock art is hidden just outside Gothenburg.

https://en.wikipedia.org/wiki/Tumlehed_rock_painting

Tumlehed rock painting

Vill man läsa på svenska, rekommenderas Gräns-Martins klättringsrapport:

https://allaplatserna.blog/2017/07/28/hallmalning-pa-hisingen/

Det var en oktoberdag 1974 som den då 16-årige Pål Strand gjorde sitt livs fynd. Vid den tiden hade bara åtta hällmålningar hittats i Sverige, samtliga i Norrland.

Clas Ohlsons kortare och mer personliga klättringsrapport:

https://www.helahisingen.se/vandringsbloggen-aterbesok-pa-hisingens-fornminnen/

Vandringsbloggen: Återbesök på Hisingens fornminnen.

Nere i Tumlehed parkerar jag på den lilla parkeringen vid Hällmålningsvägen.

Här är det möjligt att klättra upp till målningen men bättre är att gå ett tiotal meter längre bort på stigen. Här går det lättare att ta sig upp men det är knappast handikappvänligt. Väl uppe på berget ser man den röda hjorten på bergssidan.

En karta och en målning:

https://amhult-lyse.se/2017_utst/2017_utst_3.html

Hisingen har inte alltid varit en sammanhållen ö. Denna karta visar hur det såg ut när vattnet gick 20 meter över dagens nivå.

Denna hällmålning (Torslanda 216:1) finns i Tumlehed. Troligen är den gjord någon gång under den äldre stenåldern. Hällen ligger cirka 25 meter över dagens vattennivå. Hällmålningen föreställer en hjort, fyra skepp, våglinjer och fyra fiskar – förutom några obestämda figurer.

Men det som fick mig att ge mig iväg till Torslanda och cykla i fotspåren efter Ronny Sveum, var hans film:

https://www.youtube.com/watch?v=AVH7gjApxZE

Lillebyrundan med Sillviks naturreservat Vandringstips

Jag tog mig en promenad runt Lillebyrundan och i Sillviks naturreservat i Torslanda. Förutom en fin natur fick jag se skalbankar och hällmålningar.

Föredrar man att läsa, läser man här:

https://vonfrankeinsteinsvandringsblogg.blogg.se/2014/april/lillebyrundan-i-torslanda-med-sillviks-naturreservat-goteborg.html

Du bör dock inte gå den här vägen ut till hällmålningarna då du med största säkerhet inte kommer hitta vart du skall gå ut på berget och klättra ned. Hällmålningarna syns endast när man kommer framifrån.

Jag förlängde Ronnys slinga ganska ordentligt. Efter en uppvärmning mellan Lilleby och Sillvik och en helt misslyckad djungelcykling nere vid havet i Sillvik, cyklade jag upp till dagens höjdpunkt -- Hisingen telegrafberg (65,9 m.ö.h.):

https://wiki.fyr.org/index.php/Optisk_telegraf

1800 upprättades en optisk telegraflinje mellan Göteborg (Nya varvet) och Carlstens fästning i Marstrand via Vetteberget (Telegrafberget) vid Lilleby på Hisingen. På Carlsten fanns sedan 1782 en fyr. Napoleonkrigen rasade.

1805 cirka byggdes linjen ut till Vinga fyrplats.

1808, den 17 maj, fanns här mycket att rapportera. 242 brittiska örlogsfartyg hade ankrat upp på svenskt vatten, i inloppet till Göteborgs hamn. Ombord fanns 10000 man med hästar och kanoner! Fortsättning: se Saumarez.

1810 hade det yttre hotet mot Sverige avtagit så pass att linjerna till Carlsten och Vinga lades i träda.

1813 när Jean Baptiste Bernadotte som svensk kronprins drog ut i fälttåg befarade han angrepp mot västkusten och befallde att linjerna åter skulle sättas i stånd.

1871 fick Marstrand elektrisk telegraf och den optiska telegrafen på Carlsten stängdes.

Men som den tyske lokalguiden skrev på Google Maps:

Aber der Weg ist nicht barrierefrei und man braucht festes Schuhwerk, es ist kein Spaziergang in Flip-Flops.

Sedan blev det en hel del varv på crossbanan på gammal snäckskalshavsbotten, numera 38 m.ö.h.:

https://kartbild.com/#19/57.73646/11.74574/0xc

Efter varven tog jag en sväng upp till fikabordet (58 m ö.h.) norr om crossbanan:

https://kartbild.com/#19/57.73681/11.74516/0x10080

Som synes korsar man gränsen till Björlanda. Och gränsen till Torslanda.

Ganska brant:

https://kartor.gokartor.se/#15/57.7374/11.7449

Men ingenting jämfört med:

https://kartor.gokartor.se/#15/57.7324/11.7415

Trapporna, som ledde upp till hällmålningen för 50 år sedan, har Göteborgs Stad låtit ruttna bort. Det är omöjligt att cykla upp, eller ner, så det är bara att klättra. På Ronny Sveums inrådan valde vi att klättra upp.

Jag avslutade rundan med att cykla ut genom en av stigportarna vid Björlanda kyrka. Ut till skjutfältet mellan Björlanda kile småbåtshamn och badplatsen i Åleviken.

Sammanfattning: Den värsta cykelturen jag har cyklat någonsin m.a.p. framkomlighet i form av stup, djupa skrevor, enebuskar, träsk, lösa spänger, militära stängsel med hål i, SO-skyltar, MC-gäng och arga tanter. Men crossbanan var värd hela turen. Och vi hade tur med vädret...

Turen rekommenderas varmt! Men kanske inte i kväll...

Varning! Vandra inte turen ensam! Den är farlig på riktigt.

Landskapsgränsen vid Arendalsenklaven

Jag har fastnat vid gränsen. Jag planerar att vandra längs gränsen, men först när jag är minst 96% säker på hur den egentligen går.

Vad jag inte förstår är hur Gräns-Martin kom fram till att gränsen går så här:

https://allaplatserna.blog/wp-content/uploads/2017/10/grc3a4ns-29.jpg

Det är framför allt de tre nordligaste vertexerna jag inte alls förstår. De tre som ligger mellan Lilleby och Låssby på kartan.

Varför valde Gräns-Martin att inkludera dessa vertexer?

Har det med nedanstående tre platser att göra?

På Gräns-Martins blogg:

https://allaplatserna.blog/2017/10/20/gransvandring-pa-hisingen-del-3/

Skriver Gränsexperten Greger Mossberg i en kommentar:

För enklaven finns faktiskt några namn på gränsmärken. De är inte på en gränslista utan på några kartor över Älvsborgs län, färdigställda av Kiettil Classon Felterus 1654 och 1656. Kartorna har beteckningarna O 13 och O 14 och finns i en lådakt i Lantmäteristyrelsens arkiv. De är inte digitaliserade och kan därför inte studeras bland Lantmäteriets Historiska kartor.

Kraft önskade lite syrligt att Kalén kunde ha nåtts av den information som lämnas på de nämnda kartorna. Dessa har namnen Diuråsen resp. Diuråsa kulle på enklavens västra gräns och Kullehall och Siggerås i dess nordvästra resp. nordöstra hörn.

På:

https://allaplatserna.blog/2019/01/03/gransvandring-pa-hisingen-del-4/

Skriver Gräns-Martin:

Men efter nya efterforskningar bland olika historiska kartor på Lantmäteriets hemsida kunde jag med ovärderlig hjälp av Greger Mossberg (som har en blogg med flera inlägg i ämnet gränsforskning) lägga ett ganska bra pussel. Socknar har gjorts om genom åren, så metoden går ut på att hitta kartor med sockengränser som är gamla nog att vara identiska med landskapsgränsen. Sedan gäller det att finna de rätta linjerna i det gytter av gränser som finns på mina specialbeställda fastighetskartor. Jag har markerat de korrekta gränsböjarna med röda ringar på kartan här nedanför.

https://allaplatserna.blog/wp-content/uploads/2019/01/his38.jpg

https://allaplatserna.blog/wp-content/uploads/2019/01/his37.jpg

Längre ner i en kommentar skriver Hans Wedberg:

Som nämnts i tidigare blog så har Felterus ritat in enklaven på karta över Älvsborgs län 1654, med tydliga hållpunkter, Siggeråås, Kullehall och Diurås.

På en Geometrisk karta över Syrhåla 1750, Anthelius (lantmätare) så beskrivs en ”gränsvandring” där lantmätare, åbor och en nämndeman deltog, 8 st gränsmärken fastslogs, benämndes A – J på kartan.

G, H och J (eg I) ligger ”fritt” ute i skogen.

G: Näbbhall

Kommande två märken gäller den västra, nord-sydgående gränslinjen, den ligger ett par 100m väster om ”dagens ägogräns” (stenmur/grusvägen), på berget norr om Bua gård.

H: Kohlhall

J: Juhrås

Detta blev en läng text men vi letade i två dagar, det finns mer att tillägga…

En tredje vandring kan kanske gå upp över Näbbhall förbi flygledsfyren och förhoppningsvis fram till sten F.

Om sten D (torde vara ”Siggeråås” så står det beskrivet ”…lit D: betygandes att de av sina förfäder blivit underrättade att omskrivna skillnad även städje varit hallen för Härads och landamärke mellan Swenskt och Danskt i forna tider”
– spännande !

Så här ser "berget norr om Bua gård" ut i kartbild med "ekokarta1" vald:

https://kartbild.com/#16/57.7223/11.7987/0x4020

Man ser även landskapsgränsen som: __ ... __ ...

Väljer man "ekokarta2" ser man flygfyren uppe t.h.:

https://kartbild.com/#16/57.7223/11.7987/0x14000

Är det möjligen någon som kan gräva fram koordinaterna för Diuråsen (aka Diuråsa kulle, Diurås, Juhrås), Kullehall (aka Kohlhall) och Siggerås (Siggeråås)?

Eller kan hitta kartorna med beteckningarna O 13 och O 14?

Björlanda landskommun

Utifall att någon mer funderar på varför inte Björlanda landskommun ville vara med i "Västra Hisings megakommun", så är svaret att det redan var för sent:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rlanda_landskommun

I Björlanda socken i Västra Hisings härad inrättades, när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, denna landskommun. Vid 1952 års kommunreform uppgick den i storkommunen Torslanda landskommun, som upphörde med utgången av år 1966 då den inkorporerades i Göteborgs stad

Min AI:s sammanfattning av sidan:

Björlanda landskommun -- Valår 1946 -- % av mandaten:

Centerpartiet (C): 65,00%

I senaste valet 2026, blev valresultatet i kommunvalet:

https://valresultat.svt.se/2026/regionval-14800836-vastra-hisingen-bjorlanda.html

Västra Hisingen, Björlanda:

Centerpartiet (C): 5,85%

https://valresultat.svt.se/2026/kommunval-14800901-centrala-hisingen-karrdalen.html

Helgered i Björlanda socken och Kärrdalen i Tuve socken:

Centerpartiet (C): 7,50%

Noterbart är att Centerpartiet fortfarande var bondenazister anno 1946 och gick till val på sitt partiprogram från 1933, med vad det innehöll.

Det är extremt lite information på Wikipedia-sidan.

Jag undrar därför -- var kan man hitta mer information om Björlanda landskommun?

Bra läsning - folk på plats är ofta de som måste skriva om ett område. Det ska till väldigt nyfikna människor för att intressera sig för vad som hände på andra sidan jordklotet.

Här är en interaktiv karta.

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-strandforskjutningsmodell.html

Där kan man stega sig fram med landhöjningen för varje århundrade från för 13k år sedan.

Letar man i Generalstabskartan från 1862 hittar man ett Djurås vid Arendalsenklaven. Ett Djurås som ligger i Norge och ett stenkast från inte ett, utan två av Riksgränsens segment. Men man kan inte med bästa vilja på hela Hisingen placera dagens Djurås "på enklavens västra gräns":

https://kartbild.com/#15/57.7110/11.8543/0x20

Dagens Djurås vid Djuråsvägen:

https://kartbild.com/#15/57.7110/11.8543/0xa0

Inte direkt Hisingens dyraste villatomter...

Kohlhall och Siggeråås har jag fortfarande inte hittat. Förutom i Salomon Krafts något syrliga granskning av Joh. Kaléns verk i tidskriften Rig (Sjuttonde årgången. Häfte III, 1934):

https://pbc.gda.pl/Content/72216/1934_H3.pdf

Kring äldre svenska riksgränser.

Den enda mera vägande anmärkning, som kan riktas mot
detsamma, är att fö rf. icke svnes ha u tn yttja t det källm aterial, som stär
t ili buds i lantmäteristyrelsens arkiv. H an hänvisar vid nägot tillfä lle
t i l i en karta frän är 1673 av lantmätaren K e ttil Classon (Felterus) . 2 I
nämnda arkiv förvaras tvä kartor över Älvsborgs län, vilka utarbetats av
K e ttil Classon och varit färdiga resp. 1654 och 1656; de äro nurnera sig-
nerade O 13 och O 14. En tredje, odaterad karta av samme lantmätare inne-
häller en »Geographisk A fritn in g öfwer Daais land» och bär signum O9.

M an skulle önskat, att en del upplysningar künde ha nätt fö rf. frän
dessa trenne kartor. Nägra exempel! H an meddelar (s. 11), att han icke
päträffat nägra uppgifter om gränsmärken kring den svenska enklav, be-
stäende av byarna Arendal, Härröd, Synneröd och Syrhåla, som ligger
mellan Torslanda och Björlanda socknar pä Hisingen. O 13 och O 14 upp-
taga Diuräsen, resp. Dluräsa kulle, pä enklavens västra gräns och K u lle h a ll
och Siggeräs i dess resp. nordvästra och nordöstra hörn.

Verktyget har reviderat min bild av sunden mellan småöarna, som småningom växte ihop och bildade Hisingen. Det hela skedde mycket tidigare än jag hade fått för mig:

• Kvillen slutade att vara ett sund för 2500 år sedan, då sundet växte ihop mellan Öxnäs och Brunstorp.
  
• Pansarkvillen slutade att vara ett sund för 3200 år sedan. Bärby upphörde då att ligga på en liten ö.
  
• Gullö (där Bohusbanan kör över Nordre älv) har inte varit en ö på 3500 år.

Längre dokument på Internet, som berättar om Hisingens historia

Jag vill tipsa om:

https://www.isof.se/namn/forskning-och-projekt/projektarkiv-namn/projektet-ortnamnen-i-goteborgs-och-bohus-lan-ogb

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län (OGB) är den utförligaste av alla svenska ortnamnsserier och behandlar ett rikt material av bebyggelse-, ägo- och naturnamn.

Första bandet publicerades 1923 och sista delen i serien utkom maj 2021. Hela det område som förr var Göteborgs och Bohus län är nu behandlat.

Flera av böckerna går att läsa kostnadsfritt som pdf, och vissa går även att beställa som tryckta böcker.

För Hisingen är det fyra delar som är aktuella:

https://www.isof.se/namn/ortnamn/ortnamnsserier/ortnamnen-i-goteborgs-och-bohus-lan

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 04: Ortnamnen i Västra Hisings härad:

https://www.isof.se/utforska/publikationer/publikationer/1936-01-01-ortnamnen-i-goteborgs-och-bohus-lan-04-ortnamnen-i-vastra-hisings-harad

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 02: Ortnamnen i Göteborgs stads område (3 delar)

https://www.isof.se/utforska/publikationer/publikationer/1929-01-01-ortnamnen-i-goteborgs-och-bohus-lan-02-ortnamnen-i-goteborgs-stads-omrade

Obs! Innehållsförteckning och kartor i slutet.

Exempel på info:


Inga koordinater, men lite info.

Tyvärr är inte OCR:en av böckerna speciellt bra, men det finns utförliga register att leta i. Nedanstående syns klart och tydligt på sidan 149 osv.

I "Ortnamnen på Göteborgs stads område 3.pdf" finner man:

Djurås 149.

Diuris TilrusLSyr.;_num<,jl.helt,iTorsl._Dirrrfr,i,s1654C 9Ifol2,.ri,sen
1654 f;l 3, -frsa 1656 fol 4, Jyri,hs krrlle, Gyrri,hs 1750 Lu. nr 309. 'a x'. leden mfl'ste
v6l vara iliur, och fcirklaringen dr kanske i sak densamma som givit's f<ir Diursds
ochDjursmy.sJBd'I,zoz;jfravenDjurehleaenDiirs'2S6. Manbcirdock,ifr&ga
om bergn., besinna ocksaL en annan miijlighet: eht Diareberget d,!1rabti1, N omMolicisuncl i Boh. har namn efter bilclningar i berget laom iliur med fritteru'

Kulle hall 156.

Kulle hall L, i rA,g6,ngen mot, Bjrirl. och Torsl. - 1654 O 9l fol 2, 3,
Kullehall 1656 fol 4, Kohlh ll(!) 1722 Db bl. 180, -hall 1750 Lu. nr 309.

Porsfjäll? 159.

Porsfjiill? LT; i grii,nsen mot Bjiirl. - Porsfiiill (P vel siikert) 1673 S73 fol 6'
<.a V6xtn. pors ing€n i mf,,nga ortn.; om dess innebtird se Bd I,267, 339'1)

För att hitta Siggeråås, som tydligen ligger i Bohuslän, slår man i "Ortnamnen i Västra Hisings härad.pdf":

Sieggenås 121.

Nieggenf,sr Bj-Lu. -_ 1673 S 73 fol6. c,a Säkert fel för *Skäggerås d.v.s.
*Skäggeröd ås, d,s, tilT Skäggeröd, Bj.

Det är alltså troligen slöseri med tid att ge sig ut och leta efter gränsmärket Sieggenås.

Är det möjligen någon som vet hur man enkelt kan fixa till OCR:en, så att den kopierade texten blir mer lättläst?

Hällmålningen i Torslanda

En exkursion, samt intervjuer med upptäckaren och med arkeologen som inte kunde avfärda den:

https://www.youtube.com/watch?v=a48XAvQj8KE

Hällmålningen i Tumledalen

"45 år sedan"

"Jag gick så här"

"Den ser ut exakt som den gjorde på den tiden"

"Möjliga ljustern"

"Knappast en majstång"

"Gabriels Lycka boplatsen"

"Hällmålningen kan vara 8000 år gammal"

"Varför har ingen sett Hällmålningen tidigare?"