Citat:
Jag håller med i mycket men får känslan att du inte uppskattar mycket utanför det tyngsta, dvs drama och thriller.
Personligen så tycker jag att 80-talet är underskattat gällande film ( tv var horribelt) just för att det finns så många "sköna" filmer. Jag har betydligt lättare att sätta ihop en topp 100, eller till och med topp 50 av filmer från 80-talet än vad jag har med 70-talet.
Ungdomsfilmer som Ferris bueller day off, Can't buy me love, Pretty in pink, Secret admirer fanns knappt på 70-talet. Inte heller Sci fi action som Robocop och Terminator. Barnfilmer med en edge som Karate kid, Gremlins och Stand by me. Actionkomedier som Snuten i Hollywood eller Dödligt vapen. Slashers och over the top sportfilmer.
70-talet var seriöst och hade sina toppar men var inte ett komplett filmårtioende och saknar bredd. 90-talet klart bäst, sen 80-talet eller 00-talet. Tidigt 00-tal får täcka upp för andra halvan.
Klockren spaning med Enemy of the state och The Penguin för övrigt. Tänkte precis samma sak med Enemy of the state när jag såg den för ett tag sen. The Penguin är endast hyllad för att vi är så långt ifrån serier som Sopranos, The Shield och The Wire tidsmässigt. Ett gäng 13-20 åringar som inte förstår vad ribban för bra ligger hyllar sönder skiten.
Personligen så tycker jag att 80-talet är underskattat gällande film ( tv var horribelt) just för att det finns så många "sköna" filmer. Jag har betydligt lättare att sätta ihop en topp 100, eller till och med topp 50 av filmer från 80-talet än vad jag har med 70-talet.
Ungdomsfilmer som Ferris bueller day off, Can't buy me love, Pretty in pink, Secret admirer fanns knappt på 70-talet. Inte heller Sci fi action som Robocop och Terminator. Barnfilmer med en edge som Karate kid, Gremlins och Stand by me. Actionkomedier som Snuten i Hollywood eller Dödligt vapen. Slashers och over the top sportfilmer.
70-talet var seriöst och hade sina toppar men var inte ett komplett filmårtioende och saknar bredd. 90-talet klart bäst, sen 80-talet eller 00-talet. Tidigt 00-tal får täcka upp för andra halvan.
Klockren spaning med Enemy of the state och The Penguin för övrigt. Tänkte precis samma sak med Enemy of the state när jag såg den för ett tag sen. The Penguin är endast hyllad för att vi är så långt ifrån serier som Sopranos, The Shield och The Wire tidsmässigt. Ett gäng 13-20 åringar som inte förstår vad ribban för bra ligger hyllar sönder skiten.
Klockren spaning själv, har inte tänkt på det men du har helt rätt i att 80-talet var ett utmärkt årtionde för mer lättviktiga filmer, som barn/allåldersfilmer och komedier.
Jag kan gilla sådant men då måste jag vara på precis rätt humör - och komedier tycker jag är svårare att få till än andra genrer. Man kan ju delvis uppskatta en thriller/drama/action/skräck trots vissa brister, men om man inte tycker att en komedi är kul så faller den ju fullständigt platt. Och humor är dels föremål för personligt tycke (och dagsform) i högre grad än t.ex spänning, dels mer föränderligt över tid. Humor har liksom ett bäst före-datum på ett annat sätt än de flesta andra genrer eftersom det bygger på en slags novelty/häpnadseffekt som lätt blir utsliten.
Med det sagt var 70-talet som du är inne på rätt uselt vad det gäller det mer lättviktiga - kan faktiskt inte komma på många komedier från den tiden utöver Monthy Pyton-filmerna, som tyvärr är föremål för humorns korta hållbarhet. Jag ler mest av nostalgiska skäl när jag t.ex kollar MP and the holy grail, att jag minns hur kul den var när jag var elva snarare än att det är så särskilt roligt just nu.
Jag tycker faktiskt 00-talet ändå håller hyfsat hela vägen på filmfronten. Kom en del rätt bra även mot slutet, Winters Bone är t.ex en underskattad favorit hos mig. Fan, den är t.om från 2010 ser jag nu.
Det verkliga raset tycker jag började en bit in på tian, när superhjältefilmerna började ta över helt.
När det gäller tv gick ju större delen av Breaking Bad på 10-talet - och de senare säsongerna är ju de bästa, menar jag. Halva Mad Men gick på 10-talet. Game of Thrones började 2011 och i alla fall de fyra-fem första säsongerna höll god kvalitet. Första säsongen av True Detective kom 2014 och kan vara den bästa stand alone-säsongen av någonting någonsin. Jämfört med dessa tungviktare kändes Fargo lite lättviktig när den kom men den håller ju en betydligt högre kvalitet än någonting av det som skits ut idag.
Sedan tycker jag vi fick en ny kvalitetsdipp på 20-talet, från pandemin och framåt. Netflix började med sin dumscrollstillvända skit på allvar, pandemiårens publiktapp fick filmbolagen att fega ur totalt med utbudet och så vidare. Så dåligt som det är idag har det nog inte varit sedan 60-talet, när kommersiell film (hollywood alltså) inte riktigt var en seriös produkt utan mer som tv fram till sekelskiftet, rent målgruppsinriktat skräp. Visst kom en del riktigt bra, särskilt från andra språkområden än det engelska (Harakiri (1962) är en av de bästa filmer som jag någonsin sett) men hade man åkt tillbaka i tiden till en vanlig dag t.ex 1967 hade nog bio varit det sista man ville ägna tiden åt.
Edit: För övrigt uppenbart att TS trollar nu när han börjar svamla om det lugn ett kaféprogram gav den linjära tv-tittaren på brunsåsens tid - i filmforat. Men det viktigaste är ju att man får kräkas ur sig lite åsikter, TS avsikt oavsett.
__________________
Senast redigerad av Saragalar 2026-09-25 kl. 03:45.
Senast redigerad av Saragalar 2026-09-25 kl. 03:45.