Citat:
Ursprungligen postat av
stilicho
Du utgår ifrån den väldigt ryska inställningen att någon verklig demokrati aldrig kan existera och att folkviljan alltid är styrd av någon. Det finns förstås ett korn av sanning i det. Men någon fullständig styrning går aldrig att åstadkomma. Det bästa beviset för detta är egentligen Ryssland själv. För den ryska regimen lyckas uppenbart inte styra sitt eget folk, trots att de har oöverträffade medel att göra det, mycket bättre medel än något EU-land någonsin kan drömma om. Trots sina gigantiska påverkansmöjligheter ser de sig ändå tvungna att förbjuda partier och på andra sätt direkt blanda sig i valresultatet och upphäva den demokratiska processen.
Resonemanget bygger inte på att någon sida "misslyckas" med att styra sitt folk, utan på att de två systemen tillämpar helt olika kontrollmodeller för att uppnå samma mål: att skydda statens kärnintressen.
Att Ryssland använder administrativa förbud och direkt intervention beror på att deras modell bygger på öppen, centraliserad reglering av det politiska utrymmet. Om en aktör utmanar systemets utrikespolitiska linje stängs den av direkt...
I väst är modellen i stället decentraliserad och regelbaserad, osynligare. Ett parti kan ställa upp i val, men om företrädarna inte klarar säkerhetsprövningar för känsliga poster, eller om finansieringen stryps via bank- och sanktionsregler, neutraliseras inflytandet ändå i praktiken..
Båda systemen har alltså inbyggda spärrar mot att makten övertas av aktörer som vill ändra statens grundläggande inriktning- metoderna skiljer sig bara åt i form och utförande.
Det är också precis denna centraliserade kontrollmodell som förklarar varför det ryska parlamentet, duman, ser ut som det gör i dag. Genom strikta registreringskrav, klassificering av västorienterade aktörer som "utländska agenter" och filtrering av kandidatlistor inför valen, stängs västvänliga alternativ av redan innan röstningen startar. Den opposition som finns kvar i duman är en så kallad systemopposition- partier som tillåts agera i inrikesfrågor, men som delar statens grundläggande utrikes- och säkerhetspolitiska linje.... Duman blir därmed det slutgiltiga resultatet av hur den ryska kontrollmodellen tillämpas i praktiken.