När man läser om andra länders regeringsbildningar och vad partierna står för och när dom bildades, så blir det klart ganska fort att politiken i andra länder är mer... dynamisk. Den är roligare, folk är mer radikala och det kan hända att debatterna urartar i stora slagsmål där männen vevar med knytnävarna och kärringarna sliter i varandras hår. Och på något sätt känns det som att politikerna verkligen passionerat talar för deras respektive väljarkår.
Utan att nämna några namn, i ett land startade en fd toppgeneral ett parti som bara några år senare satt i regeringen. I landet Mellanmjölk känns sånt helt avlägset, jag tänker närmast på Jan Emanuel och Sara Skyttedal som egentligen borde fått mer röster än vad dom fick. Men eftersom dom inte var ett etablerat namn så "vågar" inte folk rösta - med motiveringen att "deras röst kan bli förgäves" även om man sympatiserar med deras partiprogram.
Hade det inte varit härligt med riktiga kommunister, kapitalister, nazister, hippies och religiösa dårar som debatterar så passionerat att saliven sprutar över hela talarstolen och rallarsvingarna ständigt hänger i luften?
Nu blir det istället att vi har fått en såsse-blå och såsse-röd block där politiken inte är särskilt olik, och där partiledarna skakar hand och kramar varandra efter varenda tråkiga jävla debatt!
Skillnaden mellan "dynamisk" och "lealös" är fin. Jag tycker ett par av partiledarna dansar runt sin ideologi, tex S som låtsas ha åsikter om brottslighet halvt kopierade från högern i elfte timmen och L som svajar hit och dit och egentligen bara hålls uppe av taktikröster.
Tycker det här valet gått från att vara ointressant till helt okey. Sen visst, i debatterna vet man precis vad som kommer att sägas, hur och i vissa politikers fall när.
När man läser om andra länders regeringsbildningar och vad partierna står för och när dom bildades, så blir det klart ganska fort att politiken i andra länder är mer... dynamisk. Den är roligare, folk är mer radikala och det kan hända att debatterna urartar i stora slagsmål där männen vevar med knytnävarna och kärringarna sliter i varandras hår. Och på något sätt känns det som att politikerna verkligen passionerat talar för deras respektive väljarkår.
Utan att nämna några namn, i ett land startade en fd toppgeneral ett parti som bara några år senare satt i regeringen. I landet Mellanmjölk känns sånt helt avlägset, jag tänker närmast på Jan Emanuel och Sara Skyttedal som egentligen borde fått mer röster än vad dom fick. Men eftersom dom inte var ett etablerat namn så "vågar" inte folk rösta - med motiveringen att "deras röst kan bli förgäves" även om man sympatiserar med deras partiprogram.
Hade det inte varit härligt med riktiga kommunister, kapitalister, nazister, hippies och religiösa dårar som debatterar så passionerat att saliven sprutar över hela talarstolen och rallarsvingarna ständigt hänger i luften?
Nu blir det istället att vi har fått en såsse-blå och såsse-röd block där politiken inte är särskilt olik, och där partiledarna skakar hand och kramar varandra efter varenda tråkiga jävla debatt!
Det du beskriver som tråkigt är så svenskt det kan bli. Sorgligt men sant och du kommer aldrig att få uppleva något annat.
Mycket riktigt, nån +1.3% här, +0.8% där och så den stora valförloraren.... -2.8%!!!
Det skulle aldrig hända i det här mellanmjölkslandet att Moderaterna tappar -10% och SD tappar -6.1% till Ultramoderna Nazisterna. Eller att vänstern tappar 9.4% till Pol Pots vänner som vill arkebusera alla med mer än 1 miljon kronor på banken.
Fåren i det här landet fortsätter tryggt rösta på partierna dom gjort sedan dom blev myndiga. Eventuellt att dom kan bli lite wild'n'crazy och stödrösta på L för att Simona verkar vara sympatisk och det skulle faktiskt vara tråkigt om L åkte ur riksdagen, dom har ju trots allt varit med där så länge....
Nej, vi svenskar är konflikträdda och vi väljer fram våra konflikträdda politiker. INGET parti vågar sticka ut på något sätt, inget parti vill legalisera droger, inget parti vill legalisera prostitution, inget parti vill på ett radikalt sätt stoppa kriminaliteten och listan kan göras oändlig.
Det är bara en ständigt godhetsknarkande ända från den yttersta vänstern till den yttersta högern. Samma skit och det är väl så Svenssons och alla miljoner invandrare vill ha det: Mellanmjölk
