Det är på tiden.
Skottland skulle ha blivit självständigt redan 2014 om bara "skottar" hade fått rösta, dvs. om man begränsat rösträtten till människor som bott åtminstone en viss tid i Skottland (10 år t.ex.). Den brittiska regeringen har försökt köra med att de nu inte ska få en ny chans ("under en till två generationer"), men det kommer aldrig att hålla. Inte minst eftersom skottarna helt enkelt har fått nog av alla skit-regeringar nere i London.
Nordirland har redan en majoritet "irländare", rent demografiskt. Så eftersom de inte ännu har "bränt sin chans" så är det bara en tidsfråga, och att man inte röstat ännu beror bara på att man vill vara helt säker.
Wales är ett litet knepigare fall, det såg ut att ligga stabilt i "kvar i Storbritannien"-lådan, men man har fått nog av den brittiska regeringens galenskaper och inkompetens där också. Plaid Cymry har hållit sig till sak, argumenterat väl och det är framförallt att Wales har bara 40 platser (av 650 i det brittiska parlamentet) som har varit ett tungt argument. Wales har alltså i praktiken inget att säga till om alls. Dessutom växer Brexit-effekten fortsättningsvis i Wales, det har där tagit litet längre tid att få upp ögonen för vilket vansinnigt beslut det var.
Nordirland blir direkt en del av EU (eftersom Irland redan är det), Skottland kommer att joina EU så fort det överhuvudtaget är möjligt (och EU har redan tidigare meddelat att de är hjärtligt välkomna). Wales är alltid litet långsammare, och där skottarna och nordirländarna alltid har vetat att de egentligen inte är "britter" så är det en känsla som först de senaste decennierna börjat växa fram i Wales. I längden är det förstås det enda vettiga också för Wales, men det är inte omöjligt att de tar litet tid på sig att njuta av sin egen självständighet först.
För Sverige skulle det vara fantastiskt bra. Dessutom är skottarna till 25% "vikingar"...
Skottland skulle ha blivit självständigt redan 2014 om bara "skottar" hade fått rösta, dvs. om man begränsat rösträtten till människor som bott åtminstone en viss tid i Skottland (10 år t.ex.). Den brittiska regeringen har försökt köra med att de nu inte ska få en ny chans ("under en till två generationer"), men det kommer aldrig att hålla. Inte minst eftersom skottarna helt enkelt har fått nog av alla skit-regeringar nere i London.
Nordirland har redan en majoritet "irländare", rent demografiskt. Så eftersom de inte ännu har "bränt sin chans" så är det bara en tidsfråga, och att man inte röstat ännu beror bara på att man vill vara helt säker.
Wales är ett litet knepigare fall, det såg ut att ligga stabilt i "kvar i Storbritannien"-lådan, men man har fått nog av den brittiska regeringens galenskaper och inkompetens där också. Plaid Cymry har hållit sig till sak, argumenterat väl och det är framförallt att Wales har bara 40 platser (av 650 i det brittiska parlamentet) som har varit ett tungt argument. Wales har alltså i praktiken inget att säga till om alls. Dessutom växer Brexit-effekten fortsättningsvis i Wales, det har där tagit litet längre tid att få upp ögonen för vilket vansinnigt beslut det var.
Nordirland blir direkt en del av EU (eftersom Irland redan är det), Skottland kommer att joina EU så fort det överhuvudtaget är möjligt (och EU har redan tidigare meddelat att de är hjärtligt välkomna). Wales är alltid litet långsammare, och där skottarna och nordirländarna alltid har vetat att de egentligen inte är "britter" så är det en känsla som först de senaste decennierna börjat växa fram i Wales. I längden är det förstås det enda vettiga också för Wales, men det är inte omöjligt att de tar litet tid på sig att njuta av sin egen självständighet först.
För Sverige skulle det vara fantastiskt bra. Dessutom är skottarna till 25% "vikingar"...
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera