1. Sydafrikanen "Joseph". Han sökte ett jobb som lastbilschaufför i Polen.
En rekryterare kontaktade honom via WhatsApp och instruerade honom att flyga till Moskva för att hämta en lastbil och köra den till Polen. Rekryteraren hävdade dessutom att Polen och Ryssland var grannländer. När han kom till Moskva försvann rekryteraren ur kontakten och Joseph fick enligt sin hustru veta att han inte skulle till Polen utan bli soldat. Han hade ingen tidigare militär erfarenhet och fick enligt hustrun mycket lite utbildning. Hon uppgav också att han hade blivit lovad lön men aldrig fick någon.
2. "Pedro" – Pedro var en brasiliansk IT-specialist som arbetade i Australien.
Han uppgav att han trodde att han skrev under ett kontrakt för ett välbetalt IT-jobb i Ryssland. I stället hamnade han på militärträningscentret Avangard. Han uppgav att ingen där pratade engelska och att han efter tre veckor skickades till fronten. När han frågade sin befälhavare om han kunde lämna fick han enligt honom svaret att om han försökte fly kunde han hamna i fängelse eller bli dödad. Han säger dessutom att han inte fått någon betalning.
3. "Nalin" uppgav att han blivit lovad ett civilt säkerhetsjobb.
Han reste till Ryssland tillsammans med omkring 58 andra sri lankeser. Vid ankomsten fick de dokument på ryska som de pressades att skriva under utan översättning. Enligt Nalin visste han inte att dokumenten innehöll ett militärkontrakt. Efter ungefär två veckors utbildning skickades han till fronten. Två andra sri lankeser berättade mycket liknande historier.
4. Kubanen Ruben uppgav att han satt i ryskt fängelse efter en narkotikadom.
Han och andra utländska fångar erbjöds möjligheten att skriva militärkontrakt i stället för att avtjäna resten av straffet. Han visste alltså att han skrev på ett militärkontrakt. Han valde det eftersom alternativet var att så småningom deporteras till Kuba. Han sade i princip att kriget framstod som ett bättre alternativ. Han fick enligt egen uppgift pengar och lön och ville efteråt fortsätta sitt civila liv i Ryssland.
Dessutom.. Amnesty skriver att Ukrainas Coordination Headquarters uppgav att man i april 2026 hade identifierat 28 391 utländska medborgare från 136 länder som deltagit i strider som medlemmar av den ryska försvarsmakten. Det är dessutom inte samma sak som att 28 391 personer har blivit lurade eller människohandlade. De skriver också att de inte har kunnat undersöka ukrainska utländska soldater på motsvarande sätt.
Så nyhetsrubriken från tv4 är väldigt missvisande. Amnesty besökte två ukrainska krigsfångläger sex gånger mellan 2024 och 2026 och intervjuade dussintals krigsfångar. Bland dem fanns
15 utländska medborgare från:
Brasilien
Colombia
Kuba
Egypten
Sierra Leone
Sri Lanka
Somalia
Sydafrika
Av dessa 15 uppgav:
3 att de medvetet hade skrivit under ett militärkontrakt och förstått att de skulle skickas till kriget.
7 att de hade blivit lovade civila jobb.
6 lämnade uppgifter om rekryteringen som enligt Amnesty talade emot att deras deltagande varit frivilligt.
Det är också nånting som är konstigt, vart är den sista och 16e personen? Tv4 bortser helt från att det handlar om så få personer. Här kan ni läsa den 22sidiga rapporten.
https://www.amnesty.org/en/documents/eur46/1361/2026/en/
Så sammanfattningsvis av ca 30 000 utländska personer som rekryterats till ryska militären är det bara en handfull personer som påstår sig som ukrainsk krigsfånge ha varit "oskyldig" och "tvångsrekryterats", vilket såklart inte har kunnat bekräftats... Därefter slår västerländska mediamaskinen på stora trumman i denna patetiska påverkansoperation. 😂
Citat:
Ursprungligen postat av
Tream
Artikeln bygger på en rapport från Amnesty International. Rapporten från Amnesty International bygger i sin tur på vittnesmål från krigsfångar som befinner sig i en utsatt situation och kämpar för sina liv.
Kort sagt: propaganda som inte förtjänar någon uppmärksamhet.
EXAKT
