Är Sverige en kultur eller en mångkultur?

Monokultur är bara andra sidan av samma mynt. Kultur har alltid utvecklats med hjälp av kulturarv utifrån. Mono- och mångkultur är bara sätt för politikerna att få mer inflytande över kulturen och vårt kulturarv.

Vad jag eftersträvar är helt enkelt en kultursyn där det är landet Sverige som är kulturen och att vi befinner oss inom den och gör vårt bästa för att kultivera ett så bra gemensamt kulturarv som möjligt.

Det låter väldigt abstrakt. Vad är det rent konkret som måste försvaras och som du anser är hotat nu?

USA och amerikansk populärkultur är ju enormt inflytelserika i Sverige. TV, musik, internet, kläder... och politik och attityder.

Det typiskt svenska är ett ”nu”, inget då och inget i framtiden (den känner vi inte än). Men det är sammansatt av vad exempelvis vi lyssnade på förr och fortfarande lyssnar på, och modern musik, som inte fanns förr. Men det är aldrig statiskt, inte ens från dag till dag. Och vad är ens ”förr”? Fröken Snusk är väldigt svenskt och kom 2022. Är det då modern musik? ”Kulturarv” är ett museum över vad som en gång var svenskt och som kanske kan vara eller bli aktuellt svenskt igen om det uppmärksammas. Som exempelvis Sergel-utställningen nu i sommar på Nationalmuseum. Viktig kulturhistoria är han för evigt. Men i princip kan man inte gå på en utställning över vad som är svensk kultur just nu.

Det är Sverige och muslimerna, parallellkultur.

Vad är svensk kultur idag?
Kultur är föränderligt men jag antar att där finns en grund. Så vad är då grunden och vad anser svensken är viktigt att bevara?

För mig är det viktigt att kultur bjuder in till gemenskap.
Exempelvis om jag har besök från utlandet runt midsommar så bjuds gästerna självklart in till midsommarfirande. Det brukar uppskattas och omvänt brukar väl dom flesta av oss uppskatta att bli inbjudna till att medverka och uppleva andra länders kultur.
Om jag har vänner som invandrat till Sverige gör jag antagandet att dom är nyfikna på svensk kultur och vill delta. Liksom jag blir nyfiken på mina vänners kultur och skulle tacka ja ifall jag blev hembjuden till deras firande av någon högtid.

Vad är man utan en identitet?

Sammanhållningen helt klart. Om inte folket och landet utgör en kultur så kommer vår utveckling av det gemensamma kulturarvet att splittras och vi riskerar att nya kulturer bildas som präglas hårt av politik, religion, identitet och ursprung.

Idén att invandrare som kommer hit till vår kultur inte anses vara en del av den svenska kulturen anser jag är den främsta orsaken till den rotlöshet och utanförskap de drabbas av.

Jo, det är väl lätt att tolka kulturarv som dåtid men jag ser kulturarvet som något vi ständigt kultiverar i "nuet". Det är arvet efter vår ständigt utvecklande kultur. Det är den kollektiva motsvarigheten till det arv som en enskild person bär på och som hela tiden utvecklas/kultiveras.

Jag ser kulturen mer som den stora familj och hem som Sverige är. När dina vänner invandrar till Sverige blir de en del av vår familj och hem, för att sen kunna utforska och ta del av vårt kulturarv (midsommarfirande mm.) och även bidra med det kulturarv de själva bär på efter att ha vuxit upp i en annan kultur.

På sätt och vis, men för min del är det mycket mer en känsla än en kanon. Jag känner mig svensk och känner att jag omfattas av svensk kultur, men jag kan inte lista vad det innebär, annat än vad jag råkar tänka på i nuet, och jag lär glömma av det mesta.

Sverige är en mångkultur. Det har det alltid varit.

Jag ser länders kultur som en slags ”varumärkesidentitet”. Vi behöver dock inte sälja in eller tvinga på någon vår kultur. Jag gör antagandet att man själv gärna vill delta i en trevlig och inbjudande gemenskap.
Välkommen till familjen?
Tycker det är kul att få ta del av och uppleva andras kulturer både utomlands och på hemmaplan. Samtidigt vill jag gärna bevara vår svenska kultur så att vi inte går vilse eller förlorar vår identitet.