Citat:
Ursprungligen postat av
Denom
Är du öppen med vad du tror eller inte tror på inför människor i din omgivning? Tycker du det är viktigt att ta initiativ till att berätta om sådant eller väntar du tills dess att rätt tillfälle dyker upp för att diskutera det om du träffar nya människor?
Har du fått några starka reaktioner av andra eller hur reagerar folk på det i allmänhet?
Är det viktigt att uttrycka sådant så alla vet var man står i sådana frågor? Förväntar du dig att andra är öppna om vad de själva tror på också eller är det rimligare att bara hålla sånt för sig själv?
Jag är öppen med min tro: brukar ha ett kors på mig synligt och svarar om någon undrar. Typiskt är det andra som tar initiativet och frågar, men om det passar tar jag också upp det. Typiskt med folk jag känner litet bättre.
Förr var det en del som tyckte att det var konstigt att jag var kristen, men nu blir människor oftare nyfikna (om de inte är kristna själva). När det kommer upp är det typiskt inte så att vi diskuterar dogmer eller försanthållanden utan mer livet, och givetvis kan det vara starkt känslomässigt.
För min del är det inte viktigt för att folk ska veta var jag står åsiktsmässigt. Däremot är Gudsrelationen superviktig för mig, så jag tycker att det vore fisigt av mig att inte berätta vad jag funnit. Men lika litet som jag kan tvinga någon att lära känna mig på djupet, kan jag tvinga någon att söka Gud, så att trycka på någon det tror jag är destruktivt. ( Fast det kanske är ett svepskäl för min lättja eller feghet?)
Jag tycker att andra får välja själva hur mycket de berättar om sådant här. När man kommit förbi det ytliga, måste man kunna lita på varandra för att kunna säga något väsentligt.
