2019 kom den koreanska filmen Parasit och blev hyllad världen över. När jag såg den så tänkte jag att det var mycket märkligt att de i Sydkorea infört någon slags turboversion av en västerländsk kapitalistisk demokrati, sedan klagade på hur hemskt det var. Sedan dess har jag konsumerat diverse koreanska kulturyttringar och har noterat samma tema. Jag såg till exempel en tv-serie om en sydkorean som köpte en alldeles för dyr lägenhet i Seoul, och sedan jobbade han nästa ihjäl sig samtidigt som lägenhetens värde minskade istället för att öka (kommer inte ihåg vad serien hette).
Samma folk har också skapat ett land värre än många dystopiska berättelser. Att bo i Nordkorea är att likställa att bo i den fiktiva världen i novellen 1984. Sovjetunionen gjorde vissa försök att ge mer frihet till folket, och till slut så föll Sovjet. Nordkorea verkar dock fortsätta i all evighet, alldeles oavsett hur illa befolkningen behandlas eller hur dåligt ekonomin går. Jag har aldrig stött på någon koreansk kulturyttring där de reflekterar över varför exempelvis europeiska länder klarar av att ha ett kapitalistiskt samhälle och ändå ha behagliga liv, men inte de klarar detta. Det är ungefär som att någon köper en ny Mercedes, trycker gasen i botten och aldrig släpper den tills de krockar, sedan beklagar sig att bilar är hemska och farliga.
Regissören av Parasit sade till och med "we all live in the same country, called Capitalism", men hur många i t.ex. Sverige eller Italien jobbar ihjäl sig och spenderar ändlöst med pengar så som många i Sydkorea gör?
Samma folk har också skapat ett land värre än många dystopiska berättelser. Att bo i Nordkorea är att likställa att bo i den fiktiva världen i novellen 1984. Sovjetunionen gjorde vissa försök att ge mer frihet till folket, och till slut så föll Sovjet. Nordkorea verkar dock fortsätta i all evighet, alldeles oavsett hur illa befolkningen behandlas eller hur dåligt ekonomin går. Jag har aldrig stött på någon koreansk kulturyttring där de reflekterar över varför exempelvis europeiska länder klarar av att ha ett kapitalistiskt samhälle och ändå ha behagliga liv, men inte de klarar detta. Det är ungefär som att någon köper en ny Mercedes, trycker gasen i botten och aldrig släpper den tills de krockar, sedan beklagar sig att bilar är hemska och farliga.
Regissören av Parasit sade till och med "we all live in the same country, called Capitalism", men hur många i t.ex. Sverige eller Italien jobbar ihjäl sig och spenderar ändlöst med pengar så som många i Sydkorea gör?