Som redan nämnts är
Örebropartiet en kandidat. Sedan finns även pyttelilla
Socialisterna-Välfärdspartiet (två mandat i Västervik) som visserligen inte vill stoppa invandringen
helt (men ändå talar om faran med lönedumpning och liknande) i sitt migrationspolitiska program
2018 hoppade en
SD-are över till de bla
Citat:
Förenklat går det att dela in deltagarna i vår tids stora invandringsdebatt i två läger. Det ena lägret gör
invandringen till hela politikens mittpunkt. För denna sida handlar allt om hur många, eller snarare hur
få, som ska få invandra till Sverige. Invandring ses som roten till alla samhällsproblem. I synnerhet
förnekas den roll som den kapitalistiska världsordningen spelar för att ge upphov till världens
migrationsströmmar, genom underordning och exploatering av jordens fattiga länder och genom de
dominerande makternas krigsföretag.
Det andra lägret vill överhuvudtaget inte diskutera hur stor invandringen till Sverige ska vara. Där
stämplas alla begränsningar av invandringen som rasism. Den som vill se minskad invandring anklagas
för att vara fördomsfull, rasistisk och nationalistisk. Detta läger förnekar att invandringen skulle kunna
påverka arbetarklassens livsmiljöer negativt. Likaså förnekas att invandringen alls skulle kunna påverka
och fördjupa redan existerande samhällsproblem.
Vi är ett socialistiskt parti. Vår politik står i total opposition till de båda läger vi beskrivit. På alla politiska
områden utgår vi från hur vår politik påverkar arbetarklassens ställning i samhället, både i Sverige och
internationellt. Vår politik får aldrig leda till att det arbetande folkets materiella villkor försämras, vare sig
i Sverige eller i övriga världen. Vårt migrationspolitiska program ska inte ses för sig utan i relation till vårt
mål om ett i grunden helt annorlunda samhällssystem. Vårt övergripande perspektiv på frågorna om
migration kan därför inte vara att alla ska ha rätt att fly, utan är istället att alla ska ha rätt att slippa fly.
Detta är vårt migrationspolitiska program. I det behandlar vi de centrala frågorna om migrationen till
Sverige men också den angränsande frågan om integrationen. Vi beskriver också hur vår politik på dessa
områden förhåller sig till vår övriga politik för en socialistisk samhällsförändring
Citat:
Vi moraliserar inte över dem som utvandrar av ekonomiska skäl. Det är fattigdom och brist på
framtidsutsikter som är skälet att de lämnar sina hem. Dessa människor är inte lycksökare. Men
fattigdomen i ett land kräver en lösning där, på plats, och kan inte vara ett skäl till att tillåta
arbetskraftsinvandring till Sverige. Det vore att genom ökad lönekonkurrens låta den enes desperation
och utsatthet gå ut över den andres ställning i förhållande till kapitalintressena. Det är att ställa arbetare
mot arbetare och det gör vi aldrig.
Det enda situation då vi vill tillåta arbetskraftsinvandring är om det föreligger brist på arbetskraft inom ett
visst område och att den bristen påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen negativt. Om en sådan
brist föreligger, då kan det komma i fråga att tillåta arbetskraftsinvandring och bevilja arbetstillstånd för
sådana arbetare som har de yrkeskunskaper som det finns behov av på arbetsmarknaden.
Arbetskraftsinvandringen ska på detta sätt uppfylla det grundläggande krav som Socialisterna –
Välfärdspartiet ställer upp för all invandring, nämligen att den ska vara reglerad. Att reglera
arbetskraftsinvandringen är att reglera och begränsa arbetskraftsutbudet. Detta stärker arbetarna i
förhållande till kapitalisterna genom konkurrensbegränsning. Det är ingen slump att kapitalet och dess
politiska gren tvärtom vill öka arbetskraftsutbudet för att sätta press nedåt på lönerna och öka sina
vinster.
Praktiskt sett innebär kravet på att arbetskraftsinvandringen ska vara reglerad att en myndighet ska pröva
om det föreligger brist på arbetskraft innan arbetare från andra länder ges arbetstillstånd i Sverige. Den
arbetsgivare som önskar anställa utländsk arbetskraft får ansöka hos myndigheten om arbetstillstånd för
de arbetare från utlandet som man vill anställa. Det åligger en sådan arbetsgivare att bevisa att det finns
en brist på arbetskraft av det aktuella slaget i Sverige. Myndigheten avgör om arbetsgivaren har förmått
bevisa detta. Innan arbetstillstånd beviljas ska fackföreningarna inom den berörda sektorn ges tillfälle att
yttra sig. Om någon av dessa fackföreningar motsätter sig att det sökta arbetstillståndet beviljas, ska det
krävas mycket starka skäl för att myndigheten ska bifalla ansökan.
