Tolka en bibelberättelse!

Jag uppskattar att du är tydlig med att du inte vet hur eller när. Där skiljer sig våra utgångspunkter.

Du säger samtidigt att "inget hindrar" att någon satte Satan att förvalta världen. Detta är just en spekulation om den osynliga världen, vilket var något du tidigare skrev att du inte ville bygga teologi på.

Den ortodoxa kyrkan drar inte den slutsatsen av Lukas 4. Att Satan säger att makten har överlämnats åt honom innebär inte att Gud har insatt honom som en legitim förvaltare. Den slutsatsen följer inte av texten, och Kyrkan har aldrig förstått den så.

Den patristiska förståelsen är i stället att Satans herravälde är usurperat, alltså att han olovligen har lagt beslag på ett herravälde genom sitt eget avfall och människans fall, inte genom ett legitimt uppdrag från Gud.

Om du menar att Satan sattes att förvalta världen, vem menar du då gav honom den ställningen? Och hur förenar du samtidigt det med att Kristus beskriver honom som en lögnare och mördare från begynnelsen (Joh 8:44)?

Vem som tillsatte Satan som världsfurste har inte profeterna sagt något om och jag spekulerar varken om det eller om "legitimiteten". Vi människor är underst bland alla som har ordet och det är inte vår sak att överblicka de som är över. Vår sak är att ta vara på det profetiska budskapet.

Ok, du vill inte spekulera där Skriften tiger. Där är vi överens.

Den ortodoxa kyrkan menar däremot inte att Skriften tiger i den här frågan. Kristus och apostlarna undervisar om Satans avfall och de fallna änglarna (Matt 25:41, Luk 10:18, 2 Pet 2:4, Jud 6), och Kyrkan har från början förstått dessa texter samstämmigt. Därför behöver jag inte spekulera om hur Satans herravälde uppkom. Jag håller mig till den förståelse som Kyrkan har mottagit från apostlarna och bevarat genom de heliga fäderna.

Du hänvisar till att profeterna inte säger något om detta. Hur ser du då på att även apostlarnas undervisning ingår i den kristna uppenbarelsen? Varför ger du deras vittnesbörd mindre vikt i den här frågan?

Jag utgår från Jesus och profeterna men inte från allt i skriften. Kyrkofädernas åsikter väger lättare och eftersom jag inte är religiös och ingen auktoritet står emellan Jesus och mig så kan jag bilda mina åsikter ifrån de källor som jag tror mest på.

Ej heller skolen I låta kalla eder 'läromästare', ty en är eder läromästare, Kristus. — Matteus 23:10

Det viktiga med Satan är hans makt över människor vilken många (och även han själv) vill tona ner. Någon som dagligen i tusentals år har påverkat miljoner människor och som inför korsfästelsen kunde begära att få lärjungarna i sitt våld för att kunna sålla dem som vete kan inte beskrivas som "lille satan" eller som någon med bruten makt över människor.

Det borde inte behöva påpekas att Satan också har makt över världens ledare.

När det gäller Satans makt tror jag att du missförstår min ståndpunkt. Den ortodoxa kyrkan lär inte att Satan är obetydlig eller ofarlig. Tvärtom varnar Kyrkan ständigt för hans verksamhet. Men den lär också att Kristus genom sitt kors och sin uppståndelse verkligen har brutit dödens och djävulens herravälde och öppnat vägen till människans befrielse. Att Satan fortfarande verkar betyder inte att Kristi seger inte redan är verklig.

Det finns ändå en stark kristen tendens att förminska världens furste och hans regim. Jesus stod utanför den värld som kristendomen verkar i och kyrkorna behöver förklara djävulens skenbara flathet gentemot deras organisationer.

Vad jag förstår av Satan så behöver han församlingar av troende som leds vilse av sina ledare och det vore i hans intresse att korrumpera ledarna med världslig rikedom.

Att Satan och världen är dömda innebär att slutet närmar sig och att ondskan i världen bryts först med undergången. Att Jesus har segrat innebär att hans utvalda kommer att undkomma Satans öde i Gehenna.

Och frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men icke hava makt att dräpa själen, utan frukten fastmer honom som har makt att förgöra både själ och kropp i Gehenna. — Matteus 10:28

De som tror på Jesus budskap om en förlåtande och barmhärtig skapare får ta i besittning det rike som är tillrett åt dem från världens begynnelse.

Vi är överens om flera av de saker du nämner. Den ortodoxa kyrkan lär också att Satan fortfarande verkar i världen, att människor kan ledas vilse och att även herdar kan falla. Kyrkans historia innehåller många exempel på detta.

Där jag inte håller med är att detta skulle innebära att Satans slutliga nederlag endast hör framtiden till. Nya testamentet håller samman båda dessa verkligheter samtidigt. Kristus har genom sitt kors och sin uppståndelse besegrat döden, synden och djävulen, samtidigt som den onde fortfarande verkar fram till den yttersta domen. Där finns ingen motsättning.

Jag tror därför inte att frågan är om Satan fortfarande har inflytande, eftersom det inte är något som den ortodoxa kyrkan förnekar. Frågan är snarare hur detta ska förstås i ljuset av Kristi seger. Där håller jag fast vid den apostoliska och patristiska förståelsen nämligen att segern är redan vunnen i Kristus, men dess fulla uppenbarelse väntar på Hans återkomst.

Det allra viktigaste är att läsa skrifterna genom Andens ljus. Att utbedja sig detta, en högst personlig sak. Det handlar också om att låta skrift uttyda skrift så att tolkningen harmonierar med samma skriftställen som förtydligar meningen, syftet och ändamålet med texten (även om till synes motsägelser kan finnas). Det är också en god sak att ha någon slags kunskap om samt förståelse för hur det skrivna förstods i och av sin samtid samt de specifika förhållanden som rådde där och då i antik tid.

Vi har flera goda lärare som tolkat skrifterna före oss, alltsedan de första apostlarnas dagar, vi kan gå till deras skriverier och läsa om hur de uppfattade olika skriftställen. Många gånger har olika lärare i succession över flera generationer kommit fram till samma sak. Ibland är dessa tolkningar riktiga, men kanske inte alltid. Någon förståelse i skrifternas originalspråk är även det ett plus. Det handlar dessutom alltid om kontext och princip.

Men Satan är världens furste till slutet?

Det är upp till var och en att välja sin läromästare eller tolka själv utifrån bibeltexten. Visst är det bra med historiska kunskaper och annat men det viktigaste är att förstå sammanhanget och budskapet. Och budskapet är begripligt för i stort sett alla. Till det behövs ingen biskop för att man ska förstå.

Men Satan är världens furste till slutet?

Vi pratar nog förbi varandra. Satan kallas fortfarande "denna världens furste". Men det betyder inte att hans ställning är densamma efter Kristi kors, nedstigande i Hades och uppståndelse som den var före dem. Det är just där den ortodoxa förståelsen skiljer sig. Kristus har besegrat döden och brutit djävulens välde, även om den slutliga domen över Satan ännu återstår. Därför kan Nya testamentet både tala om Satan som verksam i världen och samtidigt säga att "denna världens furste är dömd" (Joh 16:11).

Under påsk sjunger vi: "Kristus är uppstånden från de döda, med döden trampade Han ned döden...". Satans starkaste maktmedel över mänskligheten sedan syndafallet var just döden. Genom Kristi död och uppståndelse har denna makt brutits, även om den slutliga fullbordelsen av segern väntar på Hans återkomst.