Citat:
Ursprungligen postat av
Denom
Är det inte bara att överlåta makten över ens liv att låta någon annan sitta i förarsätet? Varför skulle man inte själv kunna styra över sitt liv till fullo utan gudar och religion?
Syftar du på Anonyma Alkoholisters och Narkomaners 12-stegsprogram? Formuleringarna låter som det. Jag känner rätt många som har tagit sig ur sitt beroende genom det programmet, så uppenbarligen kan det fungera ibland.
Jag tänker att en förutsättning för att man ska ta sig ur ett beroende är självkritik, att man erkänner sina brister, krisar och blir "förkrossad" som väckelsepredikanterna sa förr. Att man inser att man kan dö av beroende och att man skadar många andra, och behöver söka hjälp. Den egna egoismen och tron att man klarar allt utan hjälp från andra och utan att ändra sitt sinnelag kan vara ett hinder. Att tro att det finns hjälp att få kan vara en möjlighet.
Att överlåta makten över sitt liv till en högre makt, är att erkänna att man redan har förlorat kontrollen och behöver hjälp att återta den. "Högre makt" i 12-stegsprogrammet behöver inte tolkas som en personlig gud som man kan be till om man tycker det är svårt att tro på det, utan det kan vara 12-stegsgemenskapen, den mänskliga kulturen och andligheten, naturen, eller något annat utanför det egna egot.
Att ta emot hjälp behöver inte innebära att man avsäger sig sitt ansvar – utan kan vara et sätt att ta ansvar. 12-stegsprogrammet bygger på att individen själv måste göra jobbet: erkänna sina fel, gottgöra människor man skadat och aktivt förändra sitt beteende.
