Varför hjälper inte gud alla?

Som har visats ang Liv och Död så landar det ytterst alltid i Liv, eftersom Liv är Gott landar Gott som det yttersta av Ont och Gott

Uppmärksamma här att det är dina värderingar, ditt tankesätt och dina ord som definierar det på det sättet.

Det var inte livet självt som berättade för dig att det var så, utan det var du som gav det den betydelsen.

Jo livet aka naturen berättar det

Det fanns inget träd, ingen jord och inget moln som skrev det.

”Himlarna vittnar om Guds härlighet,
himlavalvet förkunnar hans händers verk.
Den ena dagen talar om det för den andra,
den ena natten kungör det för den andra,
utan tal och utan ord,
deras röst hörs inte.
De når ut över hela jorden.”

- Bibeln

Det är ju så självklart att alla borde förstå utan skrift.

I ett avseende ja. Samtidigt innebär skriften också konceptualisering, tolkningar och definitioner. Poängen är att för att kunna omfamna och förstå det som transcenderar en själv måste man också kunna frigöra sig från dessa.

Så länge man är bunden till konceptualiseringar, tolkningar och definitioner applicerar man mänskliga begränsningar på det man försöker förstå. Man tolkar då det som överskrider människan utifrån vad människan själv är kapabel att konceptualisera, tolka och definiera.

I det avseendet kan man säga att ju mer jag konceptualiserar, beskriver och tolkar, desto längre avlägsnar jag mig från det jag försöker förstå. Själva försöket att fånga det i begrepp riskerar att dölja det som överskrider begreppen.

För att parafrasera Lao Tzu... ju mer någon talar om Dao, desto längre avlägsnar man sig från den.

Dao De Jing: "Den dao som kan beskrivas är inte den eviga dao."

Lao Tzu citaten är ju det Bibel citatet och t.o.m jag enkelt som LaoTzu proklamerar, Allt övrigt du skiver där är i anda av det där myckna talandet om Vägen

Ja, men det är också viktigt att förstå skillnaden mellan konceptuell förståelse och konkret, direkt förståelse. Bibeln, liksom Lao Tzus ord och läror, är i sig själva också avvikelser från det de försöker peka mot. De är inte vägen i sig, utan endast fingervisningar mot det som transcenderar oss.

Så snart det gränslösa formas till begrepp, ord eller doktriner har det redan översatts till något som ryms inom det mänskliga intellektet. Skriften kan därför vägleda, men den kan aldrig ersätta den direkta erfarenheten av det den pekar mot.

Och så länge vi låter konceptualisering vara vägen blir den en återvändsgränd.

Det som transcenderar begreppen kan inte nås genom fler begrepp, utan först när vi upphör att förväxla beskrivningen med det beskrivna.

I bästa fall kan konceptualisering användas för att visa sina egna begränsningar och leda fram till insikten att den inte är vägen. Då blir begreppen inte ett mål i sig, utan ett medel för att slutligen kunna släppa taget om dem.

Det är... för att använda ett klassiskt filosofiskt uttryck, att inte förväxla kartan med terrängen.

Kartan kan vägleda oss, men den är aldrig terrängen själv. På samma sätt kan begrepp, språk och skrifter peka mot verkligheten, men de är inte verkligheten de försöker beskriva.

Det är också att säga att tanken om verkligheten, liksom våra perspektiv och uppfattningar om den, inte är verkligheten i sig. De är endast tankar, perspektiv och uppfattningar om verkligheten, inte verkligheten.

Också (för att göra innebörden klarare)… observera att denna beskrivning, när den är frikopplad från omständigheterna, inte är detsamma som de omständigheter som den beskriver.

Varför Gud tillåter det onda är en hemlighet ingen kan svara på.
Jesus Kristus har dött och uppstått för oss för att besegra det onda.
Tron ger oss insikt att Gud aldrig skulle tillåta något ont om inte han lät det goda kom ur det onda.
Det onda pryglade och korsfäste Jesus och ur det kom det goda.

Är det svårt att se att det är ondskan som härskar och som driver civilisationen mot slutet?

Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma. Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad. — Matthew 24:21-22

Gud har utlämnat oss till konsekvenserna av att gå vägen bort från honom men har sänt profeter och till slut Jesus för att informera oss som hans eviga rike och vad som gäller där.

Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. — John 5:24

Eftersom du förstår att citera daodejing vet du att det vad du försöker säga förklaras tydligt i bara ett par rader inledningsvis av daodejing,(och så också inledningsvis i Bibeln om än på ett vis man måste tänka till ganska väl), det hade räckt att hänvisa til daodejing kapitel 1

Nej, det är ingen hemlighet, det är hemskt att säga så, det är som att Gud har något att dölja varför han tillåter ondskan. Det står exakt varför Gud tillåter ondskan i bibeln, om man är villig att undersöka den.

Det handlar om att dom första människorna som skapades ville själva bestämma vad som var gott och ont. Gud hade självklart kunnat ta bort dom första människorna, och inga barn hade utsatts för våldtäkt, men då hade varken SmygerOmkring eller oyegie existerat idag. Inga människor hade existerat idag, varken onda eller goda människor.

Gud tillåter att människan själv får bestämma över gott och ont en viss tid, men snart kommer han att ingripa på jorden och ta bort dom onda människorna. Man måste förstå att det är inte Gud som våldtar barn, utan människor väljer att göra det.

Gud lider varenda gång ondska sker på jorden, men det är ett nödvändigt ont. Man kan se det som att låta sitt barn genomgå en smärtsam operation så att det blir bättre efteråt, att man kirurgiskt tar bort det onda så att det inte senare ska återuppstå.

Gud kommer att se till att det blir en ny ordning på jorden, där ingen kommer att lida och dö:

"Och från tronen hörde jag en stark röst som sade: »Se, Guds tält står bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem, och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.« " (Upp 21:3-4 Bibel2000)

Dessutom kommer både rättfärdiga och orättfärdiga som har dött genom historiens gång, att bli uppväckta till liv av Gud, så att man får en andra chans:

"Jag hyser samma hopp som dessa mina anklagare, att Gud skall låta både rättfärdiga och orättfärdiga stå upp från de döda." (Apg 24:15 Bibel2000)