gifta sig pga döende släkting

jag har en vän som varit tillsammans med hennes kille i dryga två år. dom bor ihop, har bil ihop, pratar om liv och barn ihop samt utbytt löftesringar (obs ej förlovade?) osv. det hela har gått ganska snabbt men det har aldrig riktigt skett något som gett varningssignaler.

nu har min vän fått reda på att en nära familjemedlem är mycket sjukare än vi befarat och antagligen inte har så lång tid kvar. därför har dom fått toppenidéen att gifta sig inom en månad istället för om några år som dom tidigare diskuterat. detta för att nämnd familjemedlem ska kunna närvara under bröllopet.

finns det någon här på fb som gift sig sådär och hur har det gått för er?
jag som vän blir fett nervös då det nu går i ultrarapid och jag är rädd för att det hela ska gå åt skogen.
paret i fråga är 24 år båda två, alltså bara barn i mina ögon.

Det kan ju gå bra. Jag ser inga problem med det om de lever som sambos redan nu. Sverige har världens bästa (läs enklaste) skilsmässor, det tar bara 2 veckor om du inte har barn. Låt dem göra det de vill, kanske är det en fin gest mot en mamma eller pappa som snart ska dö. Hursomhelst är det inte ditt bekymmer, egentligen. Folk måste få göra sina misstag också.

Det är väl inga problem det är bara att skilja sig efter släktingen har dött!

Dryga två år och bor tillsammans. Efter den tiden har den första tidens förälskelse lagt sig, och det finns ingen större anledning till att det skulle ta slut bara för att de gifter sig.

Hur det blir med barn kan man förstås aldrig veta, och ungefär hälften av alla äktenskap tar slut, men de brukar i genomsnitt vara mer än tio år.

Vad som kan förändra saken är om någon av dem kommer att förändra sitt liv. Om en skall iväg och studera, eller jobba på annan plats, kan det kanske vara bättre att vänta, tänker jag.

Vilken helknäpp grej att göra, om du ursäktar att jag är lite rak av mig. Är det verkligen en uttryckt önskan från den döendes sida, undrar man ju?

Om idén kommer från det blivande brudparet så sätter jag min peng på att det är tjejen (eller hennes mamma) som är drivande, och killen som är släkt med den döende?

Låter som en extremt dum idé.
Visst, har båda pluggat klart och är inne på sin karriär dom tänker jobba med hela livet och funderar på skaffa barn.. ja då kanske det finns en poäng. Annars är det rätt stor chans att de inte kommer hålla.

Varför kasta bort massa pengar på ett bröllop?

Man ska inte gifta sig för att någon döende nära släkting ska få uppleva ett sista bröllop.

Men visst, har de pengar de vill bränna på ett bröllop, inga tillgångar och inget arv att vänta sig från den döende anhöriga, så får ett bröllop inga större konsekvenser.

Vi para fraserar lyrics av bandet The Tubes, av 1980-tal:

Ett Las Vegas-bröllop. En mexikansk shillsmässa.


Minnes: Äktenskapet mellan kvinna och man är ett heligt förbund, instiftat av Gud.

Gör gamm'farfar/mormor glad. Ha ett fett bröllop.

Att gifta sig för att vara snäll mot någon annan!?

Detta måste ju vara det dummaste jag hört.

Giftermål bör ske på sina egna villkor och när man som par känner sig redo.

Om de trivs ihop och bestämt sig för att gifta sig så kan de ju lika gärna passa på. Två år är gott om tid för att lära känna varandra.

Jag har ingen direkt åsikt om giftermål eller inte. Människor har både flyttat ihop och gift sig snabbare än så. Det jag reflekterar över är att människor - generellt - är mycket dåliga på att tänka igenom vilken / vilka "drivkrafterna" är bakom till att man gör något och om de drivkrafterna är relevanta till ens agerande. Jag är således inte förvånad över vad TS skriver. Dock då konsekvenserna av ett mindre bra beslut att gifta sig är så låga idag, mycket enkelt att skilja sig och ingen "skam" kopplat till det, så ser jag inte problemet. Då ser jag istället beslut kopplat till att skaffa barn ihop som mycket mycket värre. DET om något får konsekvenser för ens liv.

// CC

Varför sluta där? Säg åt dom att skaffa barn fort som fan så den sjuke får träffa ungen?


Eller ha bröllopet men bjud inte in människan