Hockey - sporten med färre slagpåsar?

Slagpåse är ett begrepp som används om lag som förlorar ofta på markant sätt.

Hockey är en sport där färre lag jämfört med andra sporter går igenom serien med markant få poäng. Tex slutade elitserien 2025/2026 med att förstaplacerade hade 108 poäng medans sistaplatsen 59 och i hockeyallsvenskan 2025/2026 hamnade serieledarna på 119 medans jumbon 46.

Om man tittar på sporter som fotboll, handboll, bandy och innebandy kan man se stor skillnad där serieledarna inom fotbollsallsvenskan 2024/2025 hade 75 medans bottenplacerade laget 16, Handbollsligan 2024/2025: nummer 1 på 43 poäng, sistaplaceringen 6. Elitserien i Bandy 2025/2026 nr 1: 46, bottenplaceringen: 6 och Innebandy Svenska Superligan 2024/2025 ettan 66, sista 18.

Det visar väl att det är mer slump i hockey.

Av samma skäl spelar man först en serie där alla möter alla fyra gånger bara för att utse vilka som ska spela slutspel. Ett slutspel där varje omgång sedan spelas i bäst av sju matcher.

Att bara rakt av jämföra poängsummor är förstås vanskligt då de olika sporterna och ligorna använder olika poängsystem och spelar olika antal matcher. Men visst framstår det åtminstone vid en första anblick som att hockeyn är lite jämnare mellan absoluta botten och resten än de flesta av de andra tabellerna du länkar till (med reservation för att man för att kunna säga att det är så skulle behöva titta på hur det ser ut över tid för att säkerställa att det inte är just den senaste säsongen som sticker ut och att jag inte orkat räkna på för sammanhanget mer relevanta mått som exempelvis andel vunna matcher).

Men om vi utgår från antagandet att hockeyns tabeller faktiskt är jämnare än andra sporter tror jag att kommersialisering och professionalisering är en faktor i det. I hockeyn är alla som spelar i SHL heltidsproffs och ligan håller en hög nivå internationellt, vilket torde innebära att lägstanivån är förhållandevis hög. Därtill kan man anta att det som kallas centrala intäkter (tv-avtal och liknande) har en viss utjämnande effekt som minskar skillnaden i resurser mellan klubbarna.

I de mindre sporterna där just bitarna som handlar om professionalisering och kommersiella intäkter inte kommit lika långt blir resursskillnaden mellan klubbarna rimligtvis större. ”Storklubbarna” har då en annan möjlighet att dels avlöna (fler av) sina spelare så de inte behöver jobba vid sidan av, dels att ha en större stab och bättre faciliteter. Det bör i sin tur sedan avspegla sig i det sportsliga resultatet.

Är det hela förklaringen? Högst sannolik inte, men det är nog en inte alldeles oväsentlig del av det.

För att det inom hockeyn finns en hel liga med strikt professionella lag. Alltså lag vars budgetar är så pass höga att de kan satsa ordentligt och erbjuda professionella kontrakt åt nästintill samtliga spelare. Elitserien är, efter NHL, AHL och KHL, den främsta hockeyligan i världen. Om vi däremot tittar på andra sporter i Sverige som bandy, innebandy och handboll - exklusive fotbollen - så existerar det förmodligen en större diskrepans mellan lagen pga mer omfattande budgetskillnader mellan topplagen och bottenlagen. Lagen i toppen kan erbjuda proffskontrakt åt sina spelare medan bottenlagen är i princip amatörmässiga med spelare som jobbar vid sidan av på typ ICA eller som personliga assistenter osv.