Hur går journalisters "fact check" till i "debunkande" artiklar?

När nyheterna om Jim Carreys märkliga ansikte dök upp så såg jag en video på Joe Biden där han kliar sin nacke och det ser verkligen ut som en ansiktsmask. Detta är inga nya nyheter men det var nytt för mig och när jag googlade på det så kom det upp artiklar med "Fact check" som rubrik. När jag läser denna artikel från Newsweek så får jag mer frågor än svar. https://www.newsweek.com/fact-check-video-joe-biden-wearing-mask-1797211

På vilket sätt fact checkar journalisten påståendet att Biden har en ansiktsmask? Att tesen att det inte är Joe Biden stämmer är såklart inte fastslaget med ett videoklipp men på vilket sätt är det uppenbart att tesen är osann? Låter mer som att allt är journalistens åsikter, allt annat än någon fakta.

Det mest avgörande jag fann i artikeln är följande: The video shared online emphasizes the effect, whereas higher-quality footage (with more natural skin tone and appearance) deemphasizes it.

Okej, men varför länkas det inte till någon video med "higher-quality footage" i artikeln? Ej heller finner jag någon när jag söker på "Joe Biden neck" på youtube. Artikeln avslutas med orden FACT CHECK BY Newsweek's Fact Check team

Detta ska inte handla om Joe Biden utan om vad som ingår i en fact check. Baserat på denna artikel så är det väldigt lite faktakoll och väldigt mycket åsikter. Min personliga åsikt är att det verkar räcka med att uttrycka sig vad som verkar sakligt för att få ett absurt påstående att bli motbevisat. Hur fungerar tidningars fact check? Är det rigoröst grävande journalistik?

Det går till som så att hornalisten skriver sin åsikt. Varken mer eller mindre. De har inget mandat att "fact checka" något när deras jobb går ut på att sprida lögner.

En fact check bör hålla sig till fakta i fall där misinformation spridits, och vridits till ett alternativt fakta som inte är kritiskt granskat.

Detta fenomen är ganska objektivt så länge det handlar om sånt som kan de facto bevisas vara t ex en konstruktion: en bild visar förödelse, det spridna budskapet är att det föreställer X taget i förrgår, som argument för hur hemskt Y är.

En fact checker granskar då bilden och hittar att bilden inte alls föreställer X, eller föreställer X vid en helt annan tidpunkt, och/eller har ingenting alls med Y att göra. Så långt är allt gott.

Det är när det inte alls finns några egentliga bevis för ett påstående, då biased fact checkers rycker ut och "debunkar" något av politiska skäl, vilket de egentligen inte kan bevisa. Vi har sett det i allt från covidsammanhang till huruvida Macrons fru är född man o s v. Detta var särskilt vanligt på Facebook, som Zuckerberg hävdade var en ren beställning från dåvarande administration att verka för censur.

Ursprungskontroll
T ex originalfilen, direktkontakt med fotografen
Å en manipulerad bild är mycket svårare att dölja om man måste visa flera exponeringar, metadata,
och hela händelseförloppet.
man kan ju oxå kolla på nätet var den dyker upp.
ja det finns ju säkert 20 saker man kan göra, å själva bilden innehåller ju teknisk info
men det gäller ju inte skitmedia som Fria tider, Sweb.Fitt-tv eller Tucker karlsson förstås
SvD t ex har riktlinjer som skall göra att man alltid granskar trovärdig källa + flera oberoende bekräftelser.
Inte bara pixelanalys.
----------
Så det gäller ju att läsa media som inte är utpräglade propagandaapparater lite varstans i innehållet utan på specifika platser

Det beror på vem som gör fact checken. Om det är någon som säger att man analyserat material och då kommit fram till att det är fake news men inte låter mig som läsare kunna ta del av analyserat material så är det enligt mig inte en fact check värd namnet.

Då är det bara att bortse ifrån det. Hänvisar man till källor så ska de kunna gå att finna så man själv kan kontrollera det. Om man hänvisar till att forskare har tittat på något så beror det på vilka forskare och hur de har gjort sin forskning tillgänglig som spelar in mycket i vad man tror om det.

Om en forskare säger att en viss bakterie beter sig på ett speciellt vis så blir det mycket svårt för mig att kontrollera utan att jag först går en utbildning på minst 5 år. Men om man kan se andra forskares reaktioner på det och kanske se testresultat från testpersoner etc så spelar sånt in.

Jag vet att när det var snack om Zelensky hade köpt Stings (police) vingård i Italien så faktcheckade man bara vem som stått registrerad som ägare vid förra års-skiftet.

Detta var på hösten och man kollade vem som stått registrerad som ägare dec/jan. Och eftersom zelensky inte stod som ägare 7 månader innan hade man faktcheckat att påståendet var fel.

Nu gäller inte detta sakfrågan hurvida han köpt eller inte utan den huvudlösa fact-checken som sa absolut ingenting.
Jag vet inte om det alltid går till så idiotiskt.

Det factcheckandet jag sett verkar ofta politiskt motiverat...

Jo, det fungerar så att dom använder den i deras tycke högsta auktoritetens åsikt som det som avgör om något är fakta eller inte. Dom brukar även ha en skev epistemologisk definition av just ”fakta” eller ”sanning”, där dom inte definierar fakta som faktisk sanning utan snarare som det som fungerar för att driva fram deras agenda, om du hajar vad jag menar. Dom definierar alltså fakta som det som gynnar deras agenda istället för det som faktiskt är sant. Pragmatism alltså.

Grundprincipen är ju att den som kommer med ett märkligt påstående, är den som också måste bevisa det. Filosofer har varit överens om detta i flera hundra år. Motsatsen kallades mysticism. Innan 1700-talet kunde människor göra sig märkvärdiga och påstå saker ur röven, såsom "månen är gjord av grönmögelost" (vilket är ett klassiskt exempel). Det är såklart inte rimligt att tro på allt man hör om de inte ens anstränger sig med att bevisa det. För om de vet att månen är gjord av ost (hur man nu vet det) så borde man väl också kunna bevisa det på ett eller annat sätt. Annars får man nöja sig med att säga "undrar om månen skulle kunna vara gjord av ost".

Man kunde inte resa till månen på den tiden så det är inte rimligt att åka till månen bara för att göra en ost-koll. Ändå är det som sagt rimligt att avfärda ost-påståendet. Vem skulle ha bakat all den osten liksom, och varför?

Jag tar ogärna journalistsvinen i försvar men just den här gången verkar de inte ha gjort något fel. Joe Biden är knäpp på många sätt men just att han går runt med mask är inte sannolikt.

Har nu faktakollat din trådstart. Du utelämnar ju hur de gör det. Rätt illa faktiskt.