Citat:
Ursprungligen postat av
FolkrepublikenKina
Magneter, industrivitaminer (jordartsmetaller) o.s.v. är kritiska komponenter i försvarssystem, bilindustri, IT-industri med mera, och USA har ingen möjlighet att anskaffa dessa på annat håll. Det tar tvärstopp utan dessa.
Kina har vidare hela den logistiska kedjan av i stort sett alla elektroniska komponenter, plastdetaljer och andra insatsvaror som USA behöver i sin tillverkningsindustri. Alla alternativ är mycket dyrare.
USA är beroende av Kina för att sälja sina sojabönor. Kina slutade köpa bönor när USA införde tullar, med resultat att Trump fick subventionera bönderna (igen, samma sak hände under hans första mandatperiod). Kina köpte istället från Brasilien.
Boeing vill nog gärna sälja på den kinesiska marknaden om företaget ska överleva, men Kina köper hellre Airbus samt utvecklar det egna Comac. Även Apple är beroende av Kina för både försäljning och tillverkning.
Kinas trumfkort i övrigt är den enorma produktionskapaciteten. Bara i varvsindustrin har man 200 gånger större kapacitet än USA, vilket lär bli avgörande vid en skarp konflikt.
KIna är inte isolerat, utan vidöppet. Man behöver inte ens visum för att åka dit numera. Allt medan turisterna flyr USA i rädsla för att bli internerad i veckor för något påstått brott.
Det jag är förvånad över, är att USA kunnat behålla sin "höga svansföring" så länge, trots sin minimala produktionsförmåga.
Jag trodde redan för 20 år sedan att Kina snart skulle besegra USAs dominans.
Men anledningen till att det tagit så lång tid handlar enligt min mening om valutapolitik.
Kineserna har inte velat utmana US-dollarns ledande ställning, och försöka konkurrera med sina yuan vid internationell handel.
Det handlar om ifall Peking gjort sin valuta fritt växlingsbar, då skulle man tappat en stor del av kontrollen över sina inrikes politiska och ekonomiska frågor.