2026-04-26, 09:27
  #1
Medlem
Spud-boys avatar
Varför har vi utformat en värld som stöter bort naturen för urbanisering – är jag den enda som ser det som ett misstag? Är jag ensam (tror knappast det) som tycker att STÄDER inte är nått speciellt alls?

Jag frågade denna fråga på en Mastodon Fedi, och fick ett svar att jag skulle kolla upp; Jiddu Krishnamurti, som sa nått I stil med: “När man förlorar den djupa intima relationen med naturen, då blir tempel, moskéer och kyrkor viktiga. Detta innebär att förlusten av en direkt, andlig koppling till naturen leder till beroende av organiserad religion, artificiella bekvämligheter och en ökad känsla av separation, själviskhet och alienation från livet.”

Är det nån av er Flashare som ser som sådant på Naturen, Moder Jord...tycker ni inte, som jag, att NATUREN ÄR SLÅENDE VACKER?? SÅ, varför? varför stöter vi bort natur för att skapa Urbanizerade HIVES – så otroligt bestulna på just detta naturliga inslag, I sin fulla prakt, I våra Urbaniserade bebyggelser-- jag menar, är det inte LITE FÖR LITE NATUR, än vad vi med våra Primat Hjärnor; man skulle kunna tänka sig att DESSA PRIMAT HJÄRNOR FAKTISKT SKULLE VILJA HA??

Ta stora städer, som Tokyo – varför har vi skapat såna bebyggelser – vill vi inte ha mer NATUR??
Citera
2026-04-26, 10:36
  #2
Medlem
Crabbofixs avatar
du kan väl gå ut i skogen och slå dig ner där? du först.

så kan du komma tillbaka om 1 år och säga hur det var.
Citera
2026-04-26, 10:59
  #3
Avstängd
One2Manys avatar
House bad!
Tree good!

Som föregående talare sa, flytta ut i skogen då om urbana miljöer är så hemska så kan du runka för allt vad tyget håller bland fästingar och morän i ditt nylontält.
Citera
2026-04-26, 12:47
  #4
Medlem
triptykens avatar
Jag har litet samma känsla som dig TS speciellt när man ser på flygfoton över större städer. Dom ser ut som sårskorpor, gråa och infekterade med skabb som rör sig mellan öppna sårgångar och genom dalarna av stelnat blod och sårvätskor.

Samtidigt, som dom två andra försöker säga, är det våra bon. Det är i städerna vi är trygga. Varma och skyddade.

Men med det sagt, jag tycker det är vettigt att ibland kanske campa, ta en promenad eller bad i en sjö och hänföras av naturen. Kanske litet för mycket, bli sådär blödigt romantisk om det hela... eller som i ditt exempel, andlig.
Sen när det blir kallt kan man åka hem till sin lägenhet, och minnas det man sett.
Citera
2026-04-26, 19:00
  #5
Medlem
Spud-boys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av triptyken
Jag har litet samma känsla som dig TS speciellt när man ser på flygfoton över större städer. Dom ser ut som sårskorpor, gråa och infekterade med skabb som rör sig mellan öppna sårgångar och genom dalarna av stelnat blod och sårvätskor.

Samtidigt, som dom två andra försöker säga, är det våra bon. Det är i städerna vi är trygga. Varma och skyddade.

Men med det sagt, jag tycker det är vettigt att ibland kanske campa, ta en promenad eller bad i en sjö och hänföras av naturen. Kanske litet för mycket, bli sådär blödigt romantisk om det hela... eller som i ditt exempel, andlig.
Sen när det blir kallt kan man åka hem till sin lägenhet, och minnas det man sett.

EXAKT - jag vill inte leva i en PRIMITIV VÄRLD - jag bara tycker vi tryckt bort naturen mer än NÖD-VÄNDIGT!
Citera
2026-04-30, 07:48
  #6
Medlem
PerOFs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Spud-boy
EXAKT - jag vill inte leva i en PRIMITIV VÄRLD - jag bara tycker vi tryckt bort naturen mer än NÖD-VÄNDIGT!

Urbaniseringen går inte att stoppa. Men betänk de tre paradoxerna:

-Ju mera mera städer, desto mindre livsrum. För arbetsplatser, köpcentrum, bostäder och och vägar tar en massa plats. Men tjänstebostäder på arbetsplatser tar mycket mindre plats.

-Ju färre åkrar, desto större vattenförbrukning. För det pumpas och vattnas alltmera och grundvattnet tar slut. Men gråvattnet behöver återvinnas i städerna.

-Ju mera fritid desto mindre tid för varann, och avstånden växer. För sociala medier distraherar människorna och födelsetalen faller. Men högskolor och yrkesutbildningar kan förläggas i närheten. En träffpunkt för de unga. En tid att mötas.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in