Cyanid ur äppelkärnor

Tror inte livsmedelsverket har fel i sina uppgifter....
"Citat"
Var finns cyanogena glykosider?
Minst 2 500 olika växtarter innehåller cyanogena glykosider, men i mycket varierande mängder. Vissa växter och växtdelar som innehåller cyanogena glykosider används som livsmedel, till exempel aprikoskärnor, råa bambuskott, bittermandel, kassava/maniok, råa limabönor, linfrö och kärnor från frukter inom familjen Rosaceae (aprikos, mandel, äpple, päron, plommon, körsbär, nektarin, persika med flera).

Nej, de har inte fel, men den specifika cyanogena glykosiden i äppelkärnor är amygdalin. Andra växters frukter innehåller andra cyanogena glykosider. Ordet cyanogen betyder ordagrant ”föder cyanid”, alltså att den ger vätecyanid vid omvandling.

”Genom inverkan av enzymerna amygdalin-beta-glukosidas och prunasin-beta-glukosidas spaltas amygdalin (via prunasin) till två D-glukos (druvsocker) och en mandelonitril. Den senare hydrolyseras därefter till bensaldehyd (bittermandelolja) och vätecyanid (cyanväte, blåsyra) med hjälp av enzymet mandelonitril-lyas.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Amygdalin

Finns väl andra fruktr som har större mängd potentiell cyanid?
Sen verkar cyanidförgiftning vara ganska obehagligt.

https://www.aatbio.com/resources/faq-frequently-asked-questions/What-is-the-LD50-of-cyanide

Richard 2.0?