Under de senaste månaderna har president Trump agerat resolut mot två av ondskans axelmakter i form Maduros regim i Venezuela och ayatollans regim i Iran. Både Venezuela och Iran har varit viktiga allierade för Ryssland och Kina som dock inte har något val än att bara titta på och muttra när FAFO Trump gör som han vill. Både Ryssland och Kina gjorde stora investeringar i Maduros Venezuela och kunde i sin tur köpa olja från Venezuela. Bara Kina stod för nästan två tredjedelar av Maduros oljeexport. Och Iran under Khamenei har varit en viktig vapenleverantör till Ryssland, inte minst i form av raketer och missiler för flera miljarder.
Det var ju väldigt tydligt under Obama och ännu mer under Biden att Ryssland och Kina inte hade någon som helst respekt för Amerika. Det är ingen tillfällighet att Putin passade på att invadera Ukraina under både Obamas och Bidens presidentskap eftersom han visste att de inte skulle försöka stoppa honom. Under demokraternas ledarskap abdikerade Amerika sin roll som världen ledande supermakt, men denna roll har Amerika nu återtagit under Trumps ledarskap.
Så frågeställningen är:
Hur påverkas den geopolitiska maktbalansen av Trumps presidentskap?
Är det en positiv eller negativ förändring utifrån dels ett amerikanskt men även utifrån ett svenskt perspektiv?
Och hur varaktig kommer den maktförskjutning vi nu ser, där Amerika i princip är den enda supermakten i världen, att vara?
Många inom extremvänstern ju gärna att Ryssland och Kina dominerar världspolitiken eller nöjer sig med att vara för vem som helst som råkar vara arg på Trump.
Svaret på den sista frågan beror ju givetvis på vem som tar över efter president Trump. Förutsatt att Trump nöjer sig med två mandaperioder så är väl det mest sannolika scenariot just nu att vi får två mandatperioder med Vance följt av två med Rubio, och det kan givetvis vara svårt att veta hur världsläget ser ut i januari 2043 när det tidigast finns en realistisk chans att en demokrat sitter i vita huset igen. Men ändå.
För amerikansk del är det en självklarhet att ett starkt Amerika är något positivt, förutom hos den lilla falangen vänsterextremister som hatar Amerika och önskar Amerikas undergång. Att denna falang är grovt överrepresenterad i kongressen och andra folkvalda församlingar ändrar inte detta faktum.
Men jag menar att även utifrån ett svenskt perspektiv är ett starkt Amerika att föredra framför en världsordning som domineras av Ryssland och Kina. Det är ju inte Starmers Storbritannien eller Macrons Frankrike som kommer att avskräcka Putin den dag han börjar fundera på att expandera sitt land till svensk mark om man säger så.
Så vad säger Flashback om detta?
Och som alltid önskar jag en saklig och konstruktion diskussion präglad av respekt och tolerans och vänlighet i sann Flashback-anda.
Det var ju väldigt tydligt under Obama och ännu mer under Biden att Ryssland och Kina inte hade någon som helst respekt för Amerika. Det är ingen tillfällighet att Putin passade på att invadera Ukraina under både Obamas och Bidens presidentskap eftersom han visste att de inte skulle försöka stoppa honom. Under demokraternas ledarskap abdikerade Amerika sin roll som världen ledande supermakt, men denna roll har Amerika nu återtagit under Trumps ledarskap.
Så frågeställningen är:
Hur påverkas den geopolitiska maktbalansen av Trumps presidentskap?
Är det en positiv eller negativ förändring utifrån dels ett amerikanskt men även utifrån ett svenskt perspektiv?
Och hur varaktig kommer den maktförskjutning vi nu ser, där Amerika i princip är den enda supermakten i världen, att vara?
Många inom extremvänstern ju gärna att Ryssland och Kina dominerar världspolitiken eller nöjer sig med att vara för vem som helst som råkar vara arg på Trump.
Svaret på den sista frågan beror ju givetvis på vem som tar över efter president Trump. Förutsatt att Trump nöjer sig med två mandaperioder så är väl det mest sannolika scenariot just nu att vi får två mandatperioder med Vance följt av två med Rubio, och det kan givetvis vara svårt att veta hur världsläget ser ut i januari 2043 när det tidigast finns en realistisk chans att en demokrat sitter i vita huset igen. Men ändå.
För amerikansk del är det en självklarhet att ett starkt Amerika är något positivt, förutom hos den lilla falangen vänsterextremister som hatar Amerika och önskar Amerikas undergång. Att denna falang är grovt överrepresenterad i kongressen och andra folkvalda församlingar ändrar inte detta faktum.
Men jag menar att även utifrån ett svenskt perspektiv är ett starkt Amerika att föredra framför en världsordning som domineras av Ryssland och Kina. Det är ju inte Starmers Storbritannien eller Macrons Frankrike som kommer att avskräcka Putin den dag han börjar fundera på att expandera sitt land till svensk mark om man säger så.
Så vad säger Flashback om detta?
Och som alltid önskar jag en saklig och konstruktion diskussion präglad av respekt och tolerans och vänlighet i sann Flashback-anda.