Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Olyckligt för dig så har inte det här varit "svenskarnas land" de senaste hundra åren, vi har bara bott här. Eller tycker du det här ser ut som ett land som bryr sig om det svenska folket?
Men visst, det kanske blir så att svenskarna tar sitt pick och pack istället och drar. Och då är ju frågan hur landet ser ut efter det. Ligger det verkligen i invandrarnas intresse att svenskarna lämnar Sverige?
För verkligheten är att olika folkgrupper invandrar in till européers länder, och inte tvärtom. Man kan börja ställa sig frågan varför världen ser ut på det sättet.
Lars Trägårdh nämner huvudproblemet men få begriper vad han pratar om. Det är som att lyssna till någon som försöker prata om evolutionsteorin i en kyrka på 1600-talet.
Mångkultur är en överideologi; en ideologi som har tagit över kulturen; ett tankegods, stöpt ur socialistisk identitetspolitik, som reformerat, omdefinierat och politiserat vår kulturella grundsyn, och därmed svenskheten.
Förstår ni varför det är ett problem att vår tidigare neutrala kultur numera är en ideologi?
Kulturen brukade vara något som assimilerade oss alla; en kollektiv entitet kännetecknat av ett självbestämmande och ett folk som möjliggör utvecklingen och upprätthållande av ett eget kulturarv; riket, gränserna, lagar, språk, traditioner, historia, infrastruktur o.s.v.
Det är naturligtvis varje maktfullkomlig ideologs dröm att genomföra ett förmäktigande av kulturen och på sätt tvinga kulturen att befinna sig nedströms från deras politik, istället för tvärtom.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
Mångkultur är en överideologi; en ideologi som har tagit över kulturen; ett tankegods, stöpt ur socialistisk identitetspolitik, som reformerat, omdefinierat och politiserat vår kulturella grundsyn, och därmed svenskheten.
Förstår ni varför det är ett problem att vår tidigare neutrala kultur numera är en ideologi?
Kulturen brukade vara något som assimilerade oss alla; en kollektiv entitet kännetecknat av ett självbestämmande och ett folk som möjliggör utvecklingen och upprätthållande av ett eget kulturarv; riket, gränserna, lagar, språk, traditioner, historia, infrastruktur o.s.v.
Det är naturligtvis varje maktfullkomlig ideologs dröm att genomföra ett förmäktigande av kulturen och på sätt tvinga kulturen att befinna sig nedströms från deras politik, istället för tvärtom.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
Nu har jag lagt ner 15 sekunder (för mycket) på att snabbspola igenom programmet.
Det har tydligen underrubriken "Kan du vers två i nationalsången?".
Vad handlade det om?
Hur ska man som svensk (eller ens "svensk") våga svara på den frågan?
Om jag svarar "Nej" så är alla som någon gång har åkt tunnelbana i Stockholm mer svenska än mig.
Om jag svarar "Ja" så är jag rasist.
Det har tydligen underrubriken "Kan du vers två i nationalsången?".
Vad handlade det om?
Hur ska man som svensk (eller ens "svensk") våga svara på den frågan?
Om jag svarar "Nej" så är alla som någon gång har åkt tunnelbana i Stockholm mer svenska än mig.
Om jag svarar "Ja" så är jag rasist.
Citat:
Den traditionella svenska kulturen passar nästan perfekt ihop med folkhemsidén det är därför den modellen fungerade så bra i Sverige under 1900-talet. Folkhemmet byggde inte bara på politiska beslut, utan på djupt rotade kulturella värderingar som redan fanns i det svenska sättet att tänka, leva och samarbeta.
1. Jämlikhet och “ingen ska tro att den är bättre”
Redan långt innan socialdemokratin växte fram, fanns i Sverige en stark jämlikhetskänsla.
Det kom delvis från det gamla bondesamhället, där man levde nära varandra och ingen stod så högt över någon annan.
Man förväntades bidra, följa regler, och inte sticka ut.
Den här mentaliteten att alla ska vara med och ingen ska skämmas eller skryta blev folkhemmets kärna.
Folkhemmet lovade att alla svenskar skulle vara “lika mycket värda”, och samhället skulle byggas så att ingen behövde stå utanför.
2. Pliktkänsla och ansvar
Svenskar har historiskt sett haft en stark känsla för ordning, plikt och ansvar.
Det hänger ihop med protestantisk arbetsetik och ett klimat där överlevnad krävde att man planerade och samarbetade.
Det skapade en kultur där människor gjorde sin del, betalade skatt, och litade på att andra gjorde samma sak.
Folkhemmet byggde vidare på just den moralen, trygghet i utbyte mot ansvar.
Man skulle inte utnyttja systemet, utan bidra till det.
3. Tillitskultur
Sverige är ett av världens mest högförtroende länder.
Man litar på att folk gör rätt för sig, att myndigheter inte fuskar, och att regler gäller för alla.
Det är en förutsättning för att en välfärdsstat ska fungera.
Utan tillit går det inte att ha ett system där resurser delas rättvist.
Det här gjorde att Sverige kunde bygga en stor offentlig sektor utan att den blev kaotisk eller korrumperad.
4. Kollektivt tänkande
Den traditionella svenska kulturen är kollektivistisk men inte underkastad.
Man värdesätter gruppens välmående, men alla förväntas också ta ansvar själva.
Det handlar om samspel, inte underordning.
Den logiken samarbete utan blind lydnad är samma princip som låg bakom samförståndsandan mellan staten, facken och företagen.
Folkhemmet byggde på en slags “laganda” i samhällsformat.
5. Praktisk, lågmäld moral
Svenskar har ofta föredragit praktiska lösningar framför stora ord.
Man moraliserar inte i onödan, men vill att saker ska fungera och kännas rättvist.
Folkhemmet var ett praktiskt projekt: bostäder, utbildning, vård konkreta saker som förbättrade livet.
Det var därför modellen vann brett stöd över politiska gränser.
6. Likformighet och konsensus
Svenskar har länge haft en kultur där man söker enighet framför konflikt.
Det handlar inte om att alla måste tycka lika, utan om att man försöker nå ett gemensamt beslut som alla kan leva med.
I arbetslivet, i byar och senare i politiken var kompromissen idealet.
Det här blev grunden för den “svenska modellen” med samförstånd mellan arbete, kapital och stat.
Kulturen ogillar öppna konflikter och uppskattar stabilitet. Det gör att stora system som välfärdsstaten kan fungera utan ständiga maktkamper.
7. Försiktighet och långsiktighet
Traditionellt har svenskar tänkt långsiktigt och försiktigt.
Det syns i allt från sparsamhet och planering till naturförvaltning och bostadsbyggande.
Folkhemmet byggde på samma princip: hellre stabil tillväxt och trygghet än snabba vinster.
Det fanns en gemensam idé om att saker ska byggas för att hålla, inte för att säljas vidare.
8. Likabehandling och rättvisa
Svenskar har ett djupt rotat rättvisetänkande.
Man accepterar hierarkier bara om de känns rättvisa och förtjänade.
Folkhemmet tolkade rättvisa som att alla ska ha lika möjligheter till ett gott liv, oavsett bakgrund.
Den här rättvisekulturen gjorde att progressiva skatter och sociala reformer fick brett stöd de sågs som naturliga, inte som straff för framgång.
9. Tyst samförstånd och respekt för regler
Det finns en svensk vana att följa oskrivna regler: stå i kö, vänta på sin tur, hålla sig till avtal.
Den typen av vardaglig disciplin gjorde att samhällssystemet kunde fungera med relativt liten kontrollapparat.
Man behövde inte övervaka medborgarna de flesta gjorde ändå det rätta.
10. Låg maktdistans
Svenskar har traditionellt liten respekt för pomp och hierarki.
Chefer, präster, politiker alla förväntas vara “vanliga människor” som gör sin del.
Det passade perfekt i folkhemmet, där staten sågs som en tjänare åt folket, inte som en härskare över det.
Det skapade ett ovanligt jämlikt samhällsklimat där människor kunde samarbeta utan att känna underlägsenhet.
11. Relation till naturen och enkel livsstil
Det finns en stark svensk tradition av enkelhet och naturens närhet man värdesätter stillhet, renhet, och lagom resurser.
Det ligger nära folkhemmets idé om måttfull välfärd: inte lyx, men trygghet och värdighet för alla.
Man ska ha det bra, men inte leva på andras bekostnad.
12. Utbildning och folkbildning
Sverige har en lång tradition av folkbildning tanken att alla ska kunna lära sig, förstå och delta i samhällslivet.
Studieförbund, folkhögskolor och bibliotek växte fram långt innan staten tog över välfärden.
Det här gjorde folkhemmet möjligt: medborgare som är bildade, ansvarstagande och politiskt medvetna.
Det var en kultur som trodde på förbättring genom kunskap, inte genom status eller börd.
13. Gemensam moral, inte moralism
Svensk moral är oftast tyst och praktisk snarare än predikande.
Man förväntas göra rätt, inte prata om hur rätt man är.
Det här gjorde att folkhemmet kunde bygga gemenskap utan religiös eller ideologisk press man höll ihop genom handling, inte ord.
1. Jämlikhet och “ingen ska tro att den är bättre”
Redan långt innan socialdemokratin växte fram, fanns i Sverige en stark jämlikhetskänsla.
Det kom delvis från det gamla bondesamhället, där man levde nära varandra och ingen stod så högt över någon annan.
Man förväntades bidra, följa regler, och inte sticka ut.
Den här mentaliteten att alla ska vara med och ingen ska skämmas eller skryta blev folkhemmets kärna.
Folkhemmet lovade att alla svenskar skulle vara “lika mycket värda”, och samhället skulle byggas så att ingen behövde stå utanför.
2. Pliktkänsla och ansvar
Svenskar har historiskt sett haft en stark känsla för ordning, plikt och ansvar.
Det hänger ihop med protestantisk arbetsetik och ett klimat där överlevnad krävde att man planerade och samarbetade.
Det skapade en kultur där människor gjorde sin del, betalade skatt, och litade på att andra gjorde samma sak.
Folkhemmet byggde vidare på just den moralen, trygghet i utbyte mot ansvar.
Man skulle inte utnyttja systemet, utan bidra till det.
3. Tillitskultur
Sverige är ett av världens mest högförtroende länder.
Man litar på att folk gör rätt för sig, att myndigheter inte fuskar, och att regler gäller för alla.
Det är en förutsättning för att en välfärdsstat ska fungera.
Utan tillit går det inte att ha ett system där resurser delas rättvist.
Det här gjorde att Sverige kunde bygga en stor offentlig sektor utan att den blev kaotisk eller korrumperad.
4. Kollektivt tänkande
Den traditionella svenska kulturen är kollektivistisk men inte underkastad.
Man värdesätter gruppens välmående, men alla förväntas också ta ansvar själva.
Det handlar om samspel, inte underordning.
Den logiken samarbete utan blind lydnad är samma princip som låg bakom samförståndsandan mellan staten, facken och företagen.
Folkhemmet byggde på en slags “laganda” i samhällsformat.
5. Praktisk, lågmäld moral
Svenskar har ofta föredragit praktiska lösningar framför stora ord.
Man moraliserar inte i onödan, men vill att saker ska fungera och kännas rättvist.
Folkhemmet var ett praktiskt projekt: bostäder, utbildning, vård konkreta saker som förbättrade livet.
Det var därför modellen vann brett stöd över politiska gränser.
6. Likformighet och konsensus
Svenskar har länge haft en kultur där man söker enighet framför konflikt.
Det handlar inte om att alla måste tycka lika, utan om att man försöker nå ett gemensamt beslut som alla kan leva med.
I arbetslivet, i byar och senare i politiken var kompromissen idealet.
Det här blev grunden för den “svenska modellen” med samförstånd mellan arbete, kapital och stat.
Kulturen ogillar öppna konflikter och uppskattar stabilitet. Det gör att stora system som välfärdsstaten kan fungera utan ständiga maktkamper.
7. Försiktighet och långsiktighet
Traditionellt har svenskar tänkt långsiktigt och försiktigt.
Det syns i allt från sparsamhet och planering till naturförvaltning och bostadsbyggande.
Folkhemmet byggde på samma princip: hellre stabil tillväxt och trygghet än snabba vinster.
Det fanns en gemensam idé om att saker ska byggas för att hålla, inte för att säljas vidare.
8. Likabehandling och rättvisa
Svenskar har ett djupt rotat rättvisetänkande.
Man accepterar hierarkier bara om de känns rättvisa och förtjänade.
Folkhemmet tolkade rättvisa som att alla ska ha lika möjligheter till ett gott liv, oavsett bakgrund.
Den här rättvisekulturen gjorde att progressiva skatter och sociala reformer fick brett stöd de sågs som naturliga, inte som straff för framgång.
9. Tyst samförstånd och respekt för regler
Det finns en svensk vana att följa oskrivna regler: stå i kö, vänta på sin tur, hålla sig till avtal.
Den typen av vardaglig disciplin gjorde att samhällssystemet kunde fungera med relativt liten kontrollapparat.
Man behövde inte övervaka medborgarna de flesta gjorde ändå det rätta.
10. Låg maktdistans
Svenskar har traditionellt liten respekt för pomp och hierarki.
Chefer, präster, politiker alla förväntas vara “vanliga människor” som gör sin del.
Det passade perfekt i folkhemmet, där staten sågs som en tjänare åt folket, inte som en härskare över det.
Det skapade ett ovanligt jämlikt samhällsklimat där människor kunde samarbeta utan att känna underlägsenhet.
11. Relation till naturen och enkel livsstil
Det finns en stark svensk tradition av enkelhet och naturens närhet man värdesätter stillhet, renhet, och lagom resurser.
Det ligger nära folkhemmets idé om måttfull välfärd: inte lyx, men trygghet och värdighet för alla.
Man ska ha det bra, men inte leva på andras bekostnad.
12. Utbildning och folkbildning
Sverige har en lång tradition av folkbildning tanken att alla ska kunna lära sig, förstå och delta i samhällslivet.
Studieförbund, folkhögskolor och bibliotek växte fram långt innan staten tog över välfärden.
Det här gjorde folkhemmet möjligt: medborgare som är bildade, ansvarstagande och politiskt medvetna.
Det var en kultur som trodde på förbättring genom kunskap, inte genom status eller börd.
13. Gemensam moral, inte moralism
Svensk moral är oftast tyst och praktisk snarare än predikande.
Man förväntas göra rätt, inte prata om hur rätt man är.
Det här gjorde att folkhemmet kunde bygga gemenskap utan religiös eller ideologisk press man höll ihop genom handling, inte ord.
Det är en ganska bra sammanfattning på vad en svensk är för mig. Dock finns det enligt mig lokala skillnader. Framför allt vad gäller acceptansen till maktstrukturer, där områden som hade stark närvaro adel, alltså bördiga slättområden. Till skillnad mot områden som var svåråtkomliga, där skogen spelade en större roll.
Citat:
Jag är enig med ditt övriga inlägg, men blev nyfiken på vad du menar här.
Kulturen brukade vara något som assimilerade oss alla; en kollektiv entitet kännetecknat av ett självbestämmande och ett folk som möjliggör utvecklingen och upprätthållande av ett eget kulturarv; riket, gränserna, lagar, språk, traditioner, historia, infrastruktur o.s.v.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
När historiskt menar du att vi hade ett "självbestämmande" (jag förmodar över vår kultur, eller syftar du på globalismens agenda som smög in med vårt EU-inträde?).
Vidare undrar jag om kulturen du nämner innan detta? Jag är 70-talist, växte upp med VPK-föräldrar, där både "Ryssland" (Sovjet) och Amerikanska Svarta Pantrar hade större inflytande i debatten än mäster Palm och Ådalen s a s. I kölvattnet av denna internationalisering av Vänstern kom liberalismens guldålder med amerikaniseringen av Sverige.
Så när var vi s a s "egenbestämmande" över vår kultur? Gustav III såg väl Sverige som en fransk provins och Hansan hade en påverkan tidigare.
Jag är bara nyfiken på hur långt bak du anser vi bör gå tillbaka för att hitta en "genuin" svenskhet värd att bevara?
Bara kulturmarxister ifrågasätter vem som är svensk.
Citat:
Jag håller nog inte med, för att kunna genomföra en långsiktig asssimilering är det viktigt att sudda ut alla kontaktytor för konflikt. Det låter paradoxalt, men det övergripande stora antalet svenskar ska kunna hantera en mix av olika människor. Så har det alltid varit och kommer alltid vara. Valloner blev en exotisk touch i svenskheten, svedjefinnar pratar man sällan om, men faktum att finska pratades långt in på 1800-talet i de värmländska skogarna.
Lars Trägårdh nämner huvudproblemet men få begriper vad han pratar om. Det är som att lyssna till någon som försöker prata om evolutionsteorin i en kyrka på 1600-talet.
Mångkultur är en överideologi; en ideologi som har tagit över kulturen; ett tankegods, stöpt ur socialistisk identitetspolitik, som reformerat, omdefinierat och politiserat vår kulturella grundsyn, och därmed svenskheten.
Förstår ni varför det är ett problem att vår tidigare neutrala kultur numera är en ideologi?
Kulturen brukade vara något som assimilerade oss alla; en kollektiv entitet kännetecknat av ett självbestämmande och ett folk som möjliggör utvecklingen och upprätthållande av ett eget kulturarv; riket, gränserna, lagar, språk, traditioner, historia, infrastruktur o.s.v.
Det är naturligtvis varje maktfullkomlig ideologs dröm att genomföra ett förmäktigande av kulturen och på sätt tvinga kulturen att befinna sig nedströms från deras politik, istället för tvärtom.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
Mångkultur är en överideologi; en ideologi som har tagit över kulturen; ett tankegods, stöpt ur socialistisk identitetspolitik, som reformerat, omdefinierat och politiserat vår kulturella grundsyn, och därmed svenskheten.
Förstår ni varför det är ett problem att vår tidigare neutrala kultur numera är en ideologi?
Kulturen brukade vara något som assimilerade oss alla; en kollektiv entitet kännetecknat av ett självbestämmande och ett folk som möjliggör utvecklingen och upprätthållande av ett eget kulturarv; riket, gränserna, lagar, språk, traditioner, historia, infrastruktur o.s.v.
Det är naturligtvis varje maktfullkomlig ideologs dröm att genomföra ett förmäktigande av kulturen och på sätt tvinga kulturen att befinna sig nedströms från deras politik, istället för tvärtom.
Så länge vi låter mångkulturalism diktera vår kultur så upprätthålls inte det gemensamma svenska kulturarvet där vår svenskhet kommer ifrån. Istället upprätthåller vi nu en politisk reform som lett till en uppenbar dysfunktionell ackulturation som satt vår naturliga kulturutveckling ur spel.
Så att måla upp fan på väggen kan vara bra, men jagtycker nog att det finns en överdrift.
Citat:
De aktuella tonårsutvisningarna lyfter frågan när man har blivit så svensk att man inte längre kan skickas ut ur Sverige. Och vad innebär det egentligen att vara svensk?
Har invandringen varit för stor?
Är migrationspolitiken för generös i Sverige?
Vem är svensk?
Vad är svenskhet?
Det är några av frågorna som diskuteras i programmet.
Vad tycker ni?
https://www.svtplay.se/video/85dYbNk/skavlan-och-sverige-1/kan-du-vers-tva-i-nationalsangen
Har invandringen varit för stor?
Är migrationspolitiken för generös i Sverige?
Vem är svensk?
Vad är svenskhet?
Det är några av frågorna som diskuteras i programmet.
Vad tycker ni?
https://www.svtplay.se/video/85dYbNk/skavlan-och-sverige-1/kan-du-vers-tva-i-nationalsangen
Nu kanske jag trampar på några ömma tår men jag tror absolut att någon med annan hudfärg kan vara svensk. Men däremot så är inte alla med utländsk utseende eller härkomst svensk. Ex adopterade brukar generellt vara svenskar då de är uppväxt med en familj med svenska traditioner, svensk kultur och det svenska språket. Även de som helt och hållet ser sig själv som enbart svensk trots att de kommit hit från utlandet. Men med det menar jag inte att alla måste vara svensk för att bo i ett land och har släktingar som bott i mer än 25 år i England och de ser ju inte sig engelsmän direkt men de gnäller inte över det heller.
Problemet är ju att vissa vill uppfattas av allmänheten som "svenskar" trots att de på ex studenten viftar med antingen sitt hemlands flagga och en stor del av deras egna traditioner och kultur genomsyrar deras liv i sverige. De ser sig själva som svenskar när det passar men samtidigt ser de sig själv som "kurd, iranier, afghan mm" när det passar. De kommer inte ses som svenskar även om de pratar flytande svenska och jobbar som alla andra. Jag tror inte så många finländare i sverige ser sig som svenskar och jag tror inte svenskar ser dom som svenskar utan som finnar. Ingen av dessa grupper har något problem med det heller och det är möjligt att leva i ett land utan att uppfattas som "svensk"
Edit: en finne som bor i Sverige hejar inte på Sverige i en hockeymatch mot finland
__________________
Senast redigerad av tdlefnierregus 2026-02-27 kl. 07:20.
Senast redigerad av tdlefnierregus 2026-02-27 kl. 07:20.
Citat:
Mitt enda problem med ditt inlägg är egentligen att du, tyvärr korrekt, identifierar kyrkan som bärare av denna "svenskhet", vilket jag anser är en styggelse då kristendomen får anses lika invasiv och förtryckande som det hot vi idag har från Islam.
Den traditionella svenska kulturen passar nästan perfekt ihop med folkhemsidén det är därför den modellen fungerade så bra i Sverige under 1900-talet. Folkhemmet byggde inte bara på politiska beslut, utan på djupt rotade kulturella värderingar som redan fanns i det svenska sättet att tänka, leva och samarbeta.
1. Jämlikhet och “ingen ska tro att den är bättre”
Redan långt innan socialdemokratin växte fram, fanns i Sverige en stark jämlikhetskänsla.
Det kom delvis från det gamla bondesamhället, där man levde nära varandra och ingen stod så högt över någon annan.
Man förväntades bidra, följa regler, och inte sticka ut.
Den här mentaliteten att alla ska vara med och ingen ska skämmas eller skryta blev folkhemmets kärna.
Folkhemmet lovade att alla svenskar skulle vara “lika mycket värda”, och samhället skulle byggas så att ingen behövde stå utanför.
2. Pliktkänsla och ansvar
Svenskar har historiskt sett haft en stark känsla för ordning, plikt och ansvar.
Det hänger ihop med protestantisk arbetsetik och ett klimat där överlevnad krävde att man planerade och samarbetade.
Det skapade en kultur där människor gjorde sin del, betalade skatt, och litade på att andra gjorde samma sak.
Folkhemmet byggde vidare på just den moralen, trygghet i utbyte mot ansvar.
Man skulle inte utnyttja systemet, utan bidra till det.
3. Tillitskultur
Sverige är ett av världens mest högförtroende länder.
Man litar på att folk gör rätt för sig, att myndigheter inte fuskar, och att regler gäller för alla.
Det är en förutsättning för att en välfärdsstat ska fungera.
Utan tillit går det inte att ha ett system där resurser delas rättvist.
Det här gjorde att Sverige kunde bygga en stor offentlig sektor utan att den blev kaotisk eller korrumperad.
4. Kollektivt tänkande
Den traditionella svenska kulturen är kollektivistisk men inte underkastad.
Man värdesätter gruppens välmående, men alla förväntas också ta ansvar själva.
Det handlar om samspel, inte underordning.
Den logiken samarbete utan blind lydnad är samma princip som låg bakom samförståndsandan mellan staten, facken och företagen.
Folkhemmet byggde på en slags “laganda” i samhällsformat.
5. Praktisk, lågmäld moral
Svenskar har ofta föredragit praktiska lösningar framför stora ord.
Man moraliserar inte i onödan, men vill att saker ska fungera och kännas rättvist.
Folkhemmet var ett praktiskt projekt: bostäder, utbildning, vård konkreta saker som förbättrade livet.
Det var därför modellen vann brett stöd över politiska gränser.
6. Likformighet och konsensus
Svenskar har länge haft en kultur där man söker enighet framför konflikt.
Det handlar inte om att alla måste tycka lika, utan om att man försöker nå ett gemensamt beslut som alla kan leva med.
I arbetslivet, i byar och senare i politiken var kompromissen idealet.
Det här blev grunden för den “svenska modellen” med samförstånd mellan arbete, kapital och stat.
Kulturen ogillar öppna konflikter och uppskattar stabilitet. Det gör att stora system som välfärdsstaten kan fungera utan ständiga maktkamper.
7. Försiktighet och långsiktighet
Traditionellt har svenskar tänkt långsiktigt och försiktigt.
Det syns i allt från sparsamhet och planering till naturförvaltning och bostadsbyggande.
Folkhemmet byggde på samma princip: hellre stabil tillväxt och trygghet än snabba vinster.
Det fanns en gemensam idé om att saker ska byggas för att hålla, inte för att säljas vidare.
8. Likabehandling och rättvisa
Svenskar har ett djupt rotat rättvisetänkande.
Man accepterar hierarkier bara om de känns rättvisa och förtjänade.
Folkhemmet tolkade rättvisa som att alla ska ha lika möjligheter till ett gott liv, oavsett bakgrund.
Den här rättvisekulturen gjorde att progressiva skatter och sociala reformer fick brett stöd de sågs som naturliga, inte som straff för framgång.
9. Tyst samförstånd och respekt för regler
Det finns en svensk vana att följa oskrivna regler: stå i kö, vänta på sin tur, hålla sig till avtal.
Den typen av vardaglig disciplin gjorde att samhällssystemet kunde fungera med relativt liten kontrollapparat.
Man behövde inte övervaka medborgarna de flesta gjorde ändå det rätta.
10. Låg maktdistans
Svenskar har traditionellt liten respekt för pomp och hierarki.
Chefer, präster, politiker alla förväntas vara “vanliga människor” som gör sin del.
Det passade perfekt i folkhemmet, där staten sågs som en tjänare åt folket, inte som en härskare över det.
Det skapade ett ovanligt jämlikt samhällsklimat där människor kunde samarbeta utan att känna underlägsenhet.
11. Relation till naturen och enkel livsstil
Det finns en stark svensk tradition av enkelhet och naturens närhet man värdesätter stillhet, renhet, och lagom resurser.
Det ligger nära folkhemmets idé om måttfull välfärd: inte lyx, men trygghet och värdighet för alla.
Man ska ha det bra, men inte leva på andras bekostnad.
12. Utbildning och folkbildning
Sverige har en lång tradition av folkbildning tanken att alla ska kunna lära sig, förstå och delta i samhällslivet.
Studieförbund, folkhögskolor och bibliotek växte fram långt innan staten tog över välfärden.
Det här gjorde folkhemmet möjligt: medborgare som är bildade, ansvarstagande och politiskt medvetna.
Det var en kultur som trodde på förbättring genom kunskap, inte genom status eller börd.
13. Gemensam moral, inte moralism
Svensk moral är oftast tyst och praktisk snarare än predikande.
Man förväntas göra rätt, inte prata om hur rätt man är.
Det här gjorde att folkhemmet kunde bygga gemenskap utan religiös eller ideologisk press man höll ihop genom handling, inte ord.
1. Jämlikhet och “ingen ska tro att den är bättre”
Redan långt innan socialdemokratin växte fram, fanns i Sverige en stark jämlikhetskänsla.
Det kom delvis från det gamla bondesamhället, där man levde nära varandra och ingen stod så högt över någon annan.
Man förväntades bidra, följa regler, och inte sticka ut.
Den här mentaliteten att alla ska vara med och ingen ska skämmas eller skryta blev folkhemmets kärna.
Folkhemmet lovade att alla svenskar skulle vara “lika mycket värda”, och samhället skulle byggas så att ingen behövde stå utanför.
2. Pliktkänsla och ansvar
Svenskar har historiskt sett haft en stark känsla för ordning, plikt och ansvar.
Det hänger ihop med protestantisk arbetsetik och ett klimat där överlevnad krävde att man planerade och samarbetade.
Det skapade en kultur där människor gjorde sin del, betalade skatt, och litade på att andra gjorde samma sak.
Folkhemmet byggde vidare på just den moralen, trygghet i utbyte mot ansvar.
Man skulle inte utnyttja systemet, utan bidra till det.
3. Tillitskultur
Sverige är ett av världens mest högförtroende länder.
Man litar på att folk gör rätt för sig, att myndigheter inte fuskar, och att regler gäller för alla.
Det är en förutsättning för att en välfärdsstat ska fungera.
Utan tillit går det inte att ha ett system där resurser delas rättvist.
Det här gjorde att Sverige kunde bygga en stor offentlig sektor utan att den blev kaotisk eller korrumperad.
4. Kollektivt tänkande
Den traditionella svenska kulturen är kollektivistisk men inte underkastad.
Man värdesätter gruppens välmående, men alla förväntas också ta ansvar själva.
Det handlar om samspel, inte underordning.
Den logiken samarbete utan blind lydnad är samma princip som låg bakom samförståndsandan mellan staten, facken och företagen.
Folkhemmet byggde på en slags “laganda” i samhällsformat.
5. Praktisk, lågmäld moral
Svenskar har ofta föredragit praktiska lösningar framför stora ord.
Man moraliserar inte i onödan, men vill att saker ska fungera och kännas rättvist.
Folkhemmet var ett praktiskt projekt: bostäder, utbildning, vård konkreta saker som förbättrade livet.
Det var därför modellen vann brett stöd över politiska gränser.
6. Likformighet och konsensus
Svenskar har länge haft en kultur där man söker enighet framför konflikt.
Det handlar inte om att alla måste tycka lika, utan om att man försöker nå ett gemensamt beslut som alla kan leva med.
I arbetslivet, i byar och senare i politiken var kompromissen idealet.
Det här blev grunden för den “svenska modellen” med samförstånd mellan arbete, kapital och stat.
Kulturen ogillar öppna konflikter och uppskattar stabilitet. Det gör att stora system som välfärdsstaten kan fungera utan ständiga maktkamper.
7. Försiktighet och långsiktighet
Traditionellt har svenskar tänkt långsiktigt och försiktigt.
Det syns i allt från sparsamhet och planering till naturförvaltning och bostadsbyggande.
Folkhemmet byggde på samma princip: hellre stabil tillväxt och trygghet än snabba vinster.
Det fanns en gemensam idé om att saker ska byggas för att hålla, inte för att säljas vidare.
8. Likabehandling och rättvisa
Svenskar har ett djupt rotat rättvisetänkande.
Man accepterar hierarkier bara om de känns rättvisa och förtjänade.
Folkhemmet tolkade rättvisa som att alla ska ha lika möjligheter till ett gott liv, oavsett bakgrund.
Den här rättvisekulturen gjorde att progressiva skatter och sociala reformer fick brett stöd de sågs som naturliga, inte som straff för framgång.
9. Tyst samförstånd och respekt för regler
Det finns en svensk vana att följa oskrivna regler: stå i kö, vänta på sin tur, hålla sig till avtal.
Den typen av vardaglig disciplin gjorde att samhällssystemet kunde fungera med relativt liten kontrollapparat.
Man behövde inte övervaka medborgarna de flesta gjorde ändå det rätta.
10. Låg maktdistans
Svenskar har traditionellt liten respekt för pomp och hierarki.
Chefer, präster, politiker alla förväntas vara “vanliga människor” som gör sin del.
Det passade perfekt i folkhemmet, där staten sågs som en tjänare åt folket, inte som en härskare över det.
Det skapade ett ovanligt jämlikt samhällsklimat där människor kunde samarbeta utan att känna underlägsenhet.
11. Relation till naturen och enkel livsstil
Det finns en stark svensk tradition av enkelhet och naturens närhet man värdesätter stillhet, renhet, och lagom resurser.
Det ligger nära folkhemmets idé om måttfull välfärd: inte lyx, men trygghet och värdighet för alla.
Man ska ha det bra, men inte leva på andras bekostnad.
12. Utbildning och folkbildning
Sverige har en lång tradition av folkbildning tanken att alla ska kunna lära sig, förstå och delta i samhällslivet.
Studieförbund, folkhögskolor och bibliotek växte fram långt innan staten tog över välfärden.
Det här gjorde folkhemmet möjligt: medborgare som är bildade, ansvarstagande och politiskt medvetna.
Det var en kultur som trodde på förbättring genom kunskap, inte genom status eller börd.
13. Gemensam moral, inte moralism
Svensk moral är oftast tyst och praktisk snarare än predikande.
Man förväntas göra rätt, inte prata om hur rätt man är.
Det här gjorde att folkhemmet kunde bygga gemenskap utan religiös eller ideologisk press man höll ihop genom handling, inte ord.
Förvisso har de germanska stammarna färgat kristendomen långt mer än i övriga kristna områden, men det är ändå en främmande fågel som omdanade och framförallt banade väg för både det hyllade "folkhemmet" och senare det samhälle vi ser idag, helt enkelt för att kristendomen är en grundplåt för kulturmarxism.
Det blir således lätt för vissa att se Islam som räddningen från globalisering, amerikanisering och kulturmarxism. Naziströrelsens flirt med Palestinarörelsen är väl det tydligaste exemplet på detta, men även för en milt konservativ så kan Houellebecqs "Underkastelse" ses som ett återtåg till en ordning där det du beskriver ovan möjliggörs.
Jag personligen anser att det är, liksom Marxism och Liberalism, ett sluttande plan.
Citat:
Min pappa och min farfar/farmor var från Sundsvall med långa generationer bakåt.
Deras släkt kom från Tyskland (Preussen) till Sverige long ago..
Min mamma var däremot norsk. Kom hit som flykting efter andra värlskriget som 5-åring, för hennes föräldrar hade inte råd att behålla henne! Fick adoptivresa till Borås av alla städer! Träffade min far där och så blev jag till.
Hennes släkt kom oxå från Preussen.
Min mamma HATADE HITLER/TYSKLAND ända tills hennes död, för att hon ofriviligt fick skiljas från sina biologiska föräldrar.
Hon hade dock ett fint förhållande med sina biologiska föräldrar livet ut.
Så oxå jag med mina norska kusiner.
Slut på lilla biografin.
Deras släkt kom från Tyskland (Preussen) till Sverige long ago..
Min mamma var däremot norsk. Kom hit som flykting efter andra värlskriget som 5-åring, för hennes föräldrar hade inte råd att behålla henne! Fick adoptivresa till Borås av alla städer! Träffade min far där och så blev jag till.
Hennes släkt kom oxå från Preussen.
Min mamma HATADE HITLER/TYSKLAND ända tills hennes död, för att hon ofriviligt fick skiljas från sina biologiska föräldrar.
Hon hade dock ett fint förhållande med sina biologiska föräldrar livet ut.
Så oxå jag med mina norska kusiner.
Slut på lilla biografin.
Sundsvall då du nog lite skogsfinneblod/novgorod i dig
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera