Vad gör vi för nytta… Egentligen?

Är det verkligen inte mest bara ett ”nödvändigt ont”?

Jag må vara lycklig mestadels av tiden, jag är också otroligt nöjd med hur mitt liv ser ut på alla fronter egentligen. Men jag hade nog hellre bara inte.
Vad är man inte less på just nu?
Jaja lång vinter, mycket mörker, snuskig kyla, ett kasst samhälle, barnsoldater, väckarklocka 04:30, det regelbundna gymmandet, kontakt med familj, kollektivtrafik eller soppapriser, att man måste handla och laga mat varje jävla dag, kvinnorna med utvecklingsstörning ala ”matlådeick”, männen som bokstavligt talat bara har kuk att erbjuda, styckmördare och folk som inte torkar maskinerna efter sig på gymmet.. dåliga poliser och fittkriminella.
Snart kommer sommaren också……. att regna bort.

Kan fan fortsätta i all oändlighet.
Jag tycker allt det här bara känns jävligt onödigt, även om man har mycket kul på vägen också….. om man har tur.

Är livet så jävla roligt oavsett?
Leva känns oviktigt - att känna sig vid liv däremot…..

Jag har helt ärligt bara ett enda mål med livet och det är att jag ska vara så bra som möjligt på att vara vid liv. På att ta hand om mig själv. Jag ska ha en lösning på varje jobbig känsla, t.ex. Jag tävlar mot mig själv konstant och jobbar extremt mycket med självförbättring.
Jag bryr mig inte om att bli en bättre medmänniska. Jag bryr mig bara om att jag ska må bra.

Visa medkänsla till dig själv, och skit i alla andra.

Väldigt få människor behöver du stå ut med, imponera på eller begravas ihop med.
Varför förtjänar andra människor din energi?
Och gör din medkänsla så jävla stor skillnad för….. mig, till exempel? ”Åh vad fint” - egentligen kan ju inte heller jag bry mig mindre om att du gullar med mig.

Viktigt för en själv bör det vara, men jag kan tycka att det räcker med fortplantning nu. Kan vi inte alla bara vara barnfria och låta det få ett slut någon gång?

Sen borde man ju egentligen åtminstone göra någon nytta, om inte för någon annan så för en själv, men vissa av oss saknar den förmågan och då får man ägna sig åt annat.

Nej det är ganska meningslöst. Borg kommer ha noll glädje av sitt kändisskap när hans livskraft lämnar kroppen.


Nej.


Det är vare sig viktigt eller oviktigt. Livet tros ha skapats av några omständigheter för ca 4.54 miljarder år sedan och det följde aldrig med någon värdering om att det skulle vara viktigt eller oviktigt.

Om du känner att det är viktigt att gå på muggen så är det viktigt. På samma sätt fungerar det med livet i övrigt.

Varför är "om 30år" viktigt öht?

Är du till någon nytta idag? Viktigare imho.

Du existerar för att dela i Herrens gudomliga liv. Du är skapad i Hans avbild och likhet av det enda skälet.

Meningen med livet är livet självt.