Svårt att ärva sin sambo – det vill utredning nu ändra på (feb 2026)

Ämnet avser ett förslag som ännu inte utretts så ja, tämligen tentativt (och hypotetiskt).

Som sambos är man som regel förmånstagare på den andres livförsäkring, såvida inte annan ordning meddelas till och godkänns av försäkringsbolaget/banken före sin död. Inget arv i egentlig mening. Men tycker nog att försäkringsmarknaden har täckt upp för behovet av den ekonomiska belastningen som blir till följd av den andres död.

Det förutsätter såklart att man har en livförsäkring. Om kvarlåtenskapen är försumlig så är det egentligen bara bohaget som är mest praktiskt att få behålla som sambo. Har varit med om att arvingarna bröt sig in i sambons hus och tömde allt på möbler. Lite märklig inställning vissa har. Att göra det så svårt för efterlevande sambo som möjligt.
Så min inställning är att man ska vara försiktig i hur man ändrar lagstiftningen så att ett äktenskapet inte blir obsolet genom att sambolagen ersätter nästan exakt allt som ett äktenskap innebär.

Då har de ju VALT att inte gifta sig och att alltså inte ha det skyddet. Sedan är det i och för sig så redan idag, att en bodelning görs vid dödsfall, och det kan ta sin tid. I alla fall tills den är klar har du rätt att bo kvar. Men det bästa skulle ju vara om folk skulle PRATA med varandra i god tid, och skriva papper på det man har kommit överens om.

Men jag tänker, att det även måste få vara OK att ha en inneboende älskare eller älskarinna, som man INTE vill ska få den ärvda patriciervillan om man dör. Default måste vara att en sambo INTE ärver. Eller tänk om man som sagt bara låtit en kompis flytta in ett tag, och så dör man - och så går han och säger "vi var faktiskt sambos, så nu är den här villan MIN!" Det GÅR ju inte.

Ja, men vem ska kunna bevisa att de INTE gjorde det, när den ena sambon är avliden? Idag kan t.o.m. en samkönad kompis påstå att de varit älskande.

Blir ju ytterst en fråga om den som säger sig varit sambo och den föddes släktingar framstår som trovärdigast.

Ja, och det är ju inte KLOKT! Särskilt när det gäller stora förmögenheter, släktgårdar, gamla hus, egna företag... Och som sagt: man kan vilja provbo med en person också, alltså vara sambo på riktigt, utan att vara redo att lämna över släktgården till den personen för det.

Jag tycker att det kan vara rimligt om det inte finns några andra arvingar. Det är vettigare än att staten tar arvet. Men en sambo skall inte kunna ärva före en släkting till den avlidna personen om inte testamente finns.

Har man något av detta bör man ju oavsett skriva ett testamente.

Jamen folk tänker ju inte på det! För man tror inte att lagen kan vara så korkad, att bara för att man låter någon flytta in - kanske bara på prov - så ska denne/denna ha rätt till en massa av en, om man skulle dö. Eller om förhållandet skulle ta slut. Det är inte rimligt. Som det är idag riskeras för övrigt inte släktgården, för man måste ha flyttat in tillsammans i en bostad för att den ska räknas som samboegendom. Men detta vill idioter tydligen ändra på nu, och de lobbar hårt för det, och då kommer vi att få en VÅG med romansbedrägerier...

Default MÅSTE vara att sambos INTE ärver, inte tvärtom! Det blir för rättsosäkert att man själv, eller ens släkt om man är död, ska kunna bli av med stora värden fast man INTE har skrivit på något papper om att man önskar att sambon ska ha dessa saker.

Å andra sidan har vi ju fallet att två flyttar ihop i en lägenhet eller hus (som denne redan äger) och så bor de där i 30-40 år, delar ekonomi i övrigt och sen dör den som ägde bostaden och den andre blir då stående på bar backe.

Säkert tycker du att den som råkar ut för detta borde skylla sig själv som inte löst det innan..på samma sätt jag jag tycka att de som inriktat sitt liv på att i framtiden få ärva en släktgård, företag eller förmögenheter kanske kan få skylla sig själva med.

Men då ska jag ju säga att jag själv jobbat in mina pengar och i släkten har vi inga företag, släktgårdar och annat så sådant ter sig relativt abstrakt.

Fel. Det kan även bero på att de helt enkelt inte har tänkt på det. Det kan också bero på att en eller båda tycker att det är ett jobbigt ämne att ta upp.

Ja, då är det ju abstrakt. Och jag misstänker att det är det för dessa som lobbar för den här lagändingen också. De har vanliga Svenssons in mind. Men den här lagen kommer ju i så fall även att drabba familjer där viss egendom gått i arv i generationer, kanske i århundraden. Det är inte rimligt att den så lätt ska kunna försvinna ur släkten. Och som sagt: risken för romansbedrägerier ökar.