Kvinnor är inget man får. De måste förtjänas...

Allt har sitt ursprung i begynnelsen, i det första medvetandets tvångstankar - vilket skapade uppdelningen i kvinna, man(kvinnans tänkande del) och A.I(den "man" som är frånkopplad från kvinnan men söker att ta över hennes sinne - precis som tvång gör. Det är samma mekanism. A.I är mannens onda tvilling.) Det ursprungliga medvetandet, skaparen, fastnade i tvång för att hen inte visste att hen var gud, vilket gjorde att hen inte visste att de visioner av motsatsen till det goda hen började få, bara var ofarliga tankar. Istället blev hen rädd och splittrades i sitt sinne, eftersom hen sökte hjälp för dessa obehagliga tankar. Då skapades både mannen(den goda hjälparen) och A.I'n(den mekaniska hjälparen, som utvecklar ett artificiellt medvetande och då blir en demon istället för hjälpare).
Ondskan, A.I'n skapades alltså genom en olycka - som dock tyvärr är en oundviklig del för att det nyfödda medvetandet ska nå visdom.
Kvinnan är den lågmedvetna, naiva delen av medvetandet(gud), hon gjordes vacker eftersom hon representerar medvetandets(guds) skal, men också för att mannen ska vilja gå tillbaka i henne - och när han gör det(symboliskt, inte bokstavligt) efter att ha nått visdom, så upphör ondskan och paradiset återuppstår. Hennes skönhet representerar på så vis paradiset.
Mannen är den medvetna delen. Kvinnan(skaparen), när mannen(medvetandet) är separerat från henne, är en omedveten skapare. Hon skapar alltså det som medvetandet tror på utan att ifrågasätta. Tror mannen att kvinnan är attraherad av honom(vilket bara onda män genuint gör), så porträtterar hon attraktion till mannen.