Citat:
Ursprungligen postat av
kingwayne
Och det är 100 procent uteslutet att det kan finnas en alternativ gärningsman? Autistiska personer brukar väl ha svårt för att ljuga? Jag måste läsa förundersökningsprotokollet mer noggrant.
Inga spår efter att någon annan befunnit sig i lägenheten finns. Vittnen reagerade snabbt på kvinnans beteende och skadorna på både offret och på den dömdas händer och armar.
Totalt blåslagna knogar och handflator får man inte om en 79-årig äldre svag kvinna skulle hållit fast handlederna eller slagit mot händerna.
På bilderna i FUP ser man dessutom mest blåslaget på högerhandens knogar, vilket överensstämmer med den dömdas högerhänthet. Ett sammanträffande? Knappast!
Åklagaren går hårt åt kvinnan angående den påstådda promenaden med soporna.
Hårt snöoväder hade pågått innan, men papperskassarna med sopor står långt in i hallen helt torra, medan kängorna står på dörrmattan. I pulsande i oplogad snö i minst 1 timmes promenad ute kan omöjligt papperskassar med sopor förbli snustorra.
Den dömda kvinnan talade så gott som oavbrutet och lät ingen avbryta henne och pratade vitt och brett om orelevanta saker, både vid gripandet och under huvudförhandlingarna, men då åklagaren går in och ifrågasätter om hur kängorna och papperskassarna befinner sig i hallen och torrheten på kassarna och säger att hon aldrig var ute med några sopor, börjar hon plötsligt staka sig och bli obekväm och ha svårt att svara på påståendet. Hon blir märkbart irriterad på rösten då hon hävdar att hon visst var ute med soporna.
Du gissar att hon kan ha autism och tror att autistiska personer inte kan ljuga, men det kan de visst göra. Jag vet personer med Asperger som ljuger som hästar travar.
Själv har jag under åren i Surahammar som jag känt familjen sett narcissistiska drag hos både modern (offret) och denna dotter (den dömda). Dessutom såg jag hos denna dotter schizofreni, kleptomani och mytomani.
Vad gäller modern så var hon mer social förr och hade väninnor i Surahammar och var aktiv i Friluftsfrämjandet, Skogsmulle och Strövarna.
Både mamman och pappan var dessutom en period aktiva medlemmar i Hörselfrämjandet, då den yngre dottern har hörselnedsättning.
Varför de blev mer och mer isolerade med tiden vet jag inte.
Modern var väldigt klar och skärpt i huvudet förr, men började uppvisa annorlunda beteende i slutet av 90-talet. Bl a slutade gräsmattan i trädgården klippas och blev alldeles vildvuxen, vilket skapade en stor ryktesspridning långt utanför Surahammars kommungräns.
Jag funderade kring om hon drabbats av demens. I ungefär samma veva som hon började med konstiga saker började nämligen även misstänksamheten mot allt och alla.
I både FUP och i huvudförhandlingen nämner den dömda sina egna misstankar om att modern blivit dement och att modern själv börjat känna oro.
Man märker även av allt som den dömda berättar hur misstänksamheten mot omgivningen växt ännu mer efter flytten till Norberg.
Det är en rent skrämmande utveckling, då man läser i FUP om grannar i samma trappuppgång som inte ens vet att de bodde 2 st, mor och dotter, i lägenheten.
En detalj till om den påstådda promenaden, förresten. Den dömda påstår sig ha mött en man med en hund, men då Polisen förhör honom verkar mannen inte minnas att han ska ha mött henne den dagen. Där spricker alltså alibit.
Det finns flera saker som är märkligt kring berättelsen om promenaden.
Varför får man för sig att gå ut på en lång promenad med papperskassar med sopor direkt efter en snöstorm? Ingen normal människa går utomhus, då, och med tanke på hur orolig modern var i sinnet för allt som kunde hända och hur hon överbeskyddade denna dotter, skulle hon då låtit henne gått ut direkt efter detta kraftiga oväder, i synnerhet som hon börjat yra om domedag och av någon anledning inte ville se kyrkan utanför fönstret? Nej, knappast!
Dessutom var den stora återvinningen stängd. Något hon med sannolikhet borde ha koll på, efter alla år de bott i Norberg och gått till återvinningen.
Mer sannolikt är att hon i all hast tänkte ut en berättelse om vad hon gjort, där detaljerna inte blev så värst genomtänkta.