Snillens spekulationer rörande undervisning & utbildning

Hörde precis två tänkvärda påståenden i teveprogrammet "Snillen spekulerar".

Det ena snillet föreslog att utbildning främst ska fokusera på att vi ska lära oss/upptäcka nya saker, i stället för att det, i första hand ska leda till en anställning.

Det andra var inne på att undervisning måste individualiseras i högre grad än i dag. Han menade att när läraren står & föreläser inför en klass så har den duktigaste fjärdedelen redan koll på vad han lär ut & sitter uttråkade, medan den svagaste fjärdedelen har tappat tråden & inte kan hänga med.

Kanske skulle undervisning som inriktas på upptäckter få en bonuseffekt att man förbereds på ett effektivare sätt att kunna leverera i yrkeslivet.(?)

Vad gäller individanpassad undervisning har jag själv erfarenhet från all dom där fjärdedelarna i klassen. Ibland var man så uttråkad att man höllpå att svimma när lärar'n stod & babblade självklarheter, ibland hängde man inte med det minsta.

Vad anser panelen? Viktigaste uppgift: drillas till duktiga löneslavar eller ges högre allmän kunskapsnivå i första hand?

& är dagens skola för kollektivistisk?

Det är pga sosselurerna som det ser ut som det gör idag. Ingen ska kunna mer än den andra och ingen ska kunna mindre än den andra. Alla ska kunna lika mycket.

Det har visat sig vara katastrof för svensk utbildning. Jag har själv pratat länge om att vi måste anpassa utbildningen till olika nivåer. En tanke är att man testar elever kontinuerligt och grupperar dem efter nivå. Det betyder inte att en elev går i någon slags proffsklass.

Det kan vara så att en elev läser på en högre nivå när det gäller matematik men på en låg nivå när det gäller samhällskunskap.

Idag så är det dock väldigt kört att bygga en skola som fungerar det minsta lilla då alla resurser i samhället går till att lappa igen det som klankrigarna river upp.

Vi har en uppdelning mellan yrkeslinjer och akademiska linjer, inget vi behöver ändra på. Den andra är rätt inne. Varför sätta någon som inte kan matte på uppgifter på geografi om den redan kan geografi? Det är först och främst svagheter i allmänna kunskaper och förmågor som behöver tas i tu med först. Läsa, skriva, räkna, planera, förstå hälsa och ekonomi.

Själv önskar jag mer radikala förändringar, ta bort skolplikten. Varför? Tvång är fel.

Jag skulle säga att vi behöver ställa krav på de som söker till olika utbildningar mer än betygen.
En kompis är lärare på universitetet inom ekonomi och där finns det en hel del som inte ens kan räkna ut procenten av ett tal. Vissa anser att de inte behöver sitta med på föreläsningarna då de tycker att det räcker att plugga på gamla prov, vissa kan inte anteckna för de har inte fått någon penna eller anteckningsblock osv osv.
Här snackar vi universitetet inom ekonomi, jag blir fan orolig för framtiden och hoppas verkligen att AI kommer ta över en stor del så det kan funka ändå.

Det vore värdefullt att pressa upp andelen godkända betyg och normalprestationer i matematik (minst 50% rätt på ett prov), grammatik (också minst 50% rätt svar) och gymnastik (att delta aktivt på nästan allt). Det är en björntjänst att ha för låga nivåer, men det kräver lika delar insatser och disciplin från både lärare och elever. Det krävs några extra belöningar - kanske kostnadsfri körkortsutbildning och en extra sommarlovsvecka för godkända studenter - och ekonomiska (eller extra ledighet) belöningar när en lärare (verkligen) klarar att höja betygsnivån i en klass ett snäpp. Matematik tycks vara det eviga problemämnet - det måste nötas in mer inlärningsvänligt, inte gå vidare innan föregående moment sitter... med mera. Hänsyn till svårigheterna i vissa kommundelar med få högskoleutbildade föräldrar och sociala oroligheter måste tas.

Du har missförstått problemet med matematikundervisningen. Det behövs inte mer av samma för att det ska bli bättre och det behövs absolut inte mer nötande, det behövs ett helt annat angreppssätt än vad som förekommer i skolorna idag. En av de dummaste sakerna som Liberalerna gjorde (och de har gjort jävligt mycket för att försämra skolan till den nivå vi har idag) var att offra roliga timmen och elevens val för att pressa in ännu mer matte i timplanen. Mer av samma förvärrar bara problemet istället för att lösa det!

Min lösning på matematiken:

1) Återinför särskild och allmän matematik i högstadiet. Alla behöver inte få allt.
2) Se till att lärarna har djupförståelse för matematik och matematiska resonemang så att de kan förklara koncept ur olika perspektiv när eleverna behöver det. Idag behöver man läsa alldeles för få poäng i matematik för att bli matematiklärare.
3) Flytta inte upp någon till nästa årskurs mattebok bara för att det har varit ett sommarlov. Om man bara tog sig igenom halva föregående års mattebok är man inte redo för nästa.
4) Ge föräldrar bättre förutsättningar att stötta barnen i hemmiljön med matteuppgifter.

Är det nån som hört om eventuellt skillnader mellan internationella studenter på universitetsnivå? Jag befarar (som många andra) att krav och kunskapsnivåer sänkts brutalt i Sverige, men eleverna emellan märks inte det - förrän de åker utomlands?

Så kanske det är men jag tror också att det är enklare att få bra betyg idag då skolorna tävlar mot varandra. Kom till vår skola för här får alla bra betyg för att vi har så bra lärare eller bra hjälpmedel eller (som jag tror mer på) att lärarna helt enkelt får bättre betalt om de ger högre betyg för det ökar skolans värde hos sökande.

Undervisning ska ske i grupp enligt Skollagen. Individualisering är en flopp. Den bästa lösningen är att nivågruppera elever, men det får man inte heller göra. Lärarna vet hur och vad de behöver göra, men politikerna vill inte att det ska vara så. De vill att undervisningen anpassas efter den svagaste i klassen.


Det kallas allmänbildning. Den är numera borta. Politikerna vill inte att människor ska utvecklas utan att det leder till en ekonomisk tillväxt direkt.



Lärarna ska kunna ställa krav på elever, inte tvärtom. Jag har varit med om att elever på gymnasienivå kräver att jag ska gå igenom matten på mellanstadienivå trots att jag inte undervisar dem i matte. Kurserna/årskurser/ämnes nivåer måste bygga på varandra - matte 1 och kemi 1 är för det mesta repetition av högstadiet, det är klart att det är tråkigt för elever som hade lärt sig i högstadiet, och för läraren också eftersom man tvingas repetera massor från en lägre nivå.

Allmänbildning i all ära, men en del behöver drillning till en yrkesutbildning för att kunna fungera i och bidra till ett samhälle.

Fokusera på problem i tidigare årskurser, dvs. redan i år 2-3: Brister i matematikförståelse sitter i hög grad i brister i matematisk talförståelse. Sedan ägnar man sig åt att fokusera på sambandet mellan de fyra räknesätten och vad varje räknesätt egentligen representerar. Ägnar man tre årskurser plus förskolan till att befästa en mycket god grundläggande matematikförståelse kommer eleven inte att få problem högre upp i matematiken.

Lärarna har de matematikkunskaper som krävs för undervisningen. Det som ska utvecklas är en djupgående matematikdidaktisk förståelse. Ju högre upp i skolan du kommer ju mindre matematikdidaktik stöter man på.
Det är i matematikdidaktiken som nyckeln till matematikförståelse sitter.

Lärarledda matematiklektioner är A-O. Det är fel att släppa elever vind för våg i en matematikbok. Sedan har vi i Sverige en del att utveckla i vår matematikmetodik, då vi från 1990 har lärt ut tveksamma strategier för uträkning av enklare uppgifter.