Jag startar denna tråd för att jag inte lyckas få något vettigt svar ur Googles AI.
Kärnfrågan är alltså vad som orsakar rörliga kostnader vid överföring av elenergi. Alltså hur påverkas kostnaden för elnätet av en kilowattimme skickas jämför med om den inte skickas.
Och då menar jag alltså inte kapitalkostnader som via olika finansiella beräkningar omgestaltas till en kostnad per kilowattimme.
Min utgångspunkt är att ett elnät är ungefär som en bro. När elnätet/bron är byggd påverkas kostnaden för den ganska lite av om den används eller inte.
För en bro sker förvisso en nötning av skarvar o dyl från vibrationer från trafiken och över lång tid måste grundkonstruktion underhållas. Dock inte mer än att det finns broar från förhistorisk tid som fortfarande fungerar precis lika väl som när de byggdes. Slitlagret på vägbanan måste förstås förnyas men det är samma kostnad som för vägbanan som leder till bron.
För ett elnät kan man tänka sig slitage av olika elektroniska komponenter på grund av vibrationer från växelspänningen varierar med hur mycket energi som överförs.
Men livslängden hos ledningar, isolatorer, stolpar med fundament, kabelhöljen, transformatorstationer mm torde främst bestämmas av väder och vind och inte av hur mycket el de transporterar.
När jag frågar googles AI anger den som främsta driftskostnader överföringsförlusterna. Alltså den energi som försvinner på vägen.
Topic är alltså om det verkligen är så eller är det något jag inte fattat?
Om det är så leder det till nästa frågeställning: Vilka energikällor man väljer att koppla in på elnätet påverkar på ett fundamentalt sätt kostnaden för det.
Jag ser ingenting på min elräkning som specificerar hur mycket av elnätsavgiften som uppkommit på grund av att man kopplat in en massa vindkraftsel som måste samlas ihop från vindkraftstorn utspridda över hela Västerbottens läns inland.
Kostnaden för att distribuera elen från nya kärnkraftverk uppställda vid befintliga kärnkraftsetableringar torde vara minimal i jämförelse.
Borde detta framgå av elräkningen?
Borde elnätsavgiften tas ut som en fast avgift baserat på storleken på säkringen istället för per kWh? Kostnaden finns ju där oavsett och pengarna måste in. Kanske skulle den döpas om till elnätskatt för att poängtera skillnaden.
Den traditionella visdomen när det gäller fast infrastruktur med låg andel rörlig kostnad är att skattefinansiering och fri tillgång ger bättre samhällsnytta.
Konkret: Är en bro byggd är det samhällsekonomiskt effektivare att folk använder den istället för att laborera med en massa andra lösningar.
Parallellt med det exemplet: Med en fast elnätskatt kanske valet blir man att sätter upp ett extra kärnkraftverk för att värma kåkar och köra bilar istället för att sätta in värmepumpar och pelletspannor och hantera en massa ved och behålla en massa gamla diesel- och bensinbilar.
Om livslängden för kärnkraftverket är 80 år spelar priset på själva anläggningen nästan ingen roll. Det är ojämförligt mycket effektivare i alla fall.
Diskutera!
Kärnfrågan är alltså vad som orsakar rörliga kostnader vid överföring av elenergi. Alltså hur påverkas kostnaden för elnätet av en kilowattimme skickas jämför med om den inte skickas.
Och då menar jag alltså inte kapitalkostnader som via olika finansiella beräkningar omgestaltas till en kostnad per kilowattimme.
Min utgångspunkt är att ett elnät är ungefär som en bro. När elnätet/bron är byggd påverkas kostnaden för den ganska lite av om den används eller inte.
För en bro sker förvisso en nötning av skarvar o dyl från vibrationer från trafiken och över lång tid måste grundkonstruktion underhållas. Dock inte mer än att det finns broar från förhistorisk tid som fortfarande fungerar precis lika väl som när de byggdes. Slitlagret på vägbanan måste förstås förnyas men det är samma kostnad som för vägbanan som leder till bron.
För ett elnät kan man tänka sig slitage av olika elektroniska komponenter på grund av vibrationer från växelspänningen varierar med hur mycket energi som överförs.
Men livslängden hos ledningar, isolatorer, stolpar med fundament, kabelhöljen, transformatorstationer mm torde främst bestämmas av väder och vind och inte av hur mycket el de transporterar.
När jag frågar googles AI anger den som främsta driftskostnader överföringsförlusterna. Alltså den energi som försvinner på vägen.
Topic är alltså om det verkligen är så eller är det något jag inte fattat?
Om det är så leder det till nästa frågeställning: Vilka energikällor man väljer att koppla in på elnätet påverkar på ett fundamentalt sätt kostnaden för det.
Jag ser ingenting på min elräkning som specificerar hur mycket av elnätsavgiften som uppkommit på grund av att man kopplat in en massa vindkraftsel som måste samlas ihop från vindkraftstorn utspridda över hela Västerbottens läns inland.
Kostnaden för att distribuera elen från nya kärnkraftverk uppställda vid befintliga kärnkraftsetableringar torde vara minimal i jämförelse.
Borde detta framgå av elräkningen?
Borde elnätsavgiften tas ut som en fast avgift baserat på storleken på säkringen istället för per kWh? Kostnaden finns ju där oavsett och pengarna måste in. Kanske skulle den döpas om till elnätskatt för att poängtera skillnaden.
Den traditionella visdomen när det gäller fast infrastruktur med låg andel rörlig kostnad är att skattefinansiering och fri tillgång ger bättre samhällsnytta.
Konkret: Är en bro byggd är det samhällsekonomiskt effektivare att folk använder den istället för att laborera med en massa andra lösningar.
Parallellt med det exemplet: Med en fast elnätskatt kanske valet blir man att sätter upp ett extra kärnkraftverk för att värma kåkar och köra bilar istället för att sätta in värmepumpar och pelletspannor och hantera en massa ved och behålla en massa gamla diesel- och bensinbilar.
Om livslängden för kärnkraftverket är 80 år spelar priset på själva anläggningen nästan ingen roll. Det är ojämförligt mycket effektivare i alla fall.
Diskutera!