Dagens Industri: Meritokratin har aldrig funnits på Handels

Många är redan överklass, för att de är födda in i den, inom familjer/dynastier som Stenbeck, Douglas, Bonnier, Wallenberg, Lundberg, Kamprad, Persson mfl.

Det är ju tabu att säga, men sanningen är ju att HHS homogenitet är ett tecken på meritokrati. Djursholmskidsen är i regel smartare, och framförallt mer drivna, än Tenstakidsen.

Sen finns det andra faktorer som filtrerar ut medel- och arbetarklassens unga också. Någon vars pappa jobbar bank vet nog precis vad som krävs för att få komma på McKinsey-intervju. Någon vars föräldrar är bibliotekarier är inte ens medveten om McKinseys existens, så den drivna och smarta medel/arbetarklasseleven kommer i högre grad söka sig till läkarlinjen eller civ ing för att tjäna kosing.

Studenter på HHS lär sig vara vinstmaximerande, eller så har de redan lärt sig det i hemmamiljön, men så är långt ifrån alla som tänker. Man vill ha ett bra betalt jobb som man finner intressant, inte det jobb som ger mest pengar. Den verkliga intellektuella eliten går dessutom både KTH och Handels, men sådant belönades mer förr när företagsledare förväntades ha mer än ekonomisk kompetens och bra socialt nätverk.

Under socialdemokratin försökte man dölja hur mycket Sverige hela tiden förblev ett klassamhälle, nu har man blivit mer öppna.

Tenstakidsen är också drivna, men på ett mindre socialt accepterat sätt. Istället för att starta karteller inom näringslivet gör man det inom knarkindustrin.

Men jag köper din analys i hög grad. Om man växer upp i miljöer där hela bekantskapskreten prioriterar pengar före allt annat så kommer det påverka ens egna värderingar. Och vederbörande lär välja HHS över KTH, Chalmers och Karolinska.

Du glömmer dock betygsinflationen hos innerstadsskolorna och även faktorn att innerstadsskolorna tillhandahåller otroligt mkt bättre undervisning än en kommunal skola i Grums eller Malå. Problemet med de kommunala skolorna i landsbygden är bristen på resurser och därmed möjlighet att skapa studiefrämjande miljöer. I vissa skolor kan det gå 35-40 elever i en klass med en enda lärare och undervisningen präglas naturligt av kaos och bråk, då det är omöjligt för en vuxen att behärska ett klassrum med så många elever. På innerstadsskolorna finns det en annan lärartäthet och scenariot ovan, med en lärare och 40 elever, är otänkbart.