Citat:
Ursprungligen postat av
Mogna-Meloner
Det där lät ju inte roligt.

Skönt att du inte är en svikare.
Nej, jag har aldrig någonsin stuckit. Men i ärlighetens namn har jag inte varit i så många situationer där det varit aktuellt heller...
Citat:
Jag fattar att man går undan om man har en kompis som vill provocera och alltid hamnar i bråk. Men annars inte. Man försöker ju backa upp sin kompis.
Ja, känner man en komplett galning som alltid muckar gräl med folk kan det kanske vara motiverat att sticka...
Citat:
Jag är typen som inte lämnar kompisar. Aldrig i livet. Går med dem hem om de känner sig osäkra. Och är beredd att slåss om det behövs även fast jag är kvinna. Enligt mina kompisar får jag svarta ögon när jag blir arg. Stora pupiller. Ser tydligen skrämmande ut. Men våld ger ofta mer våld. Istället försöker jag prata oss ur en situation. Vara lugn. Gå undan. Funkar inte det tar jag fram min skogstokiga sida.
Wow, att du är kvinna. Nu kanske jag går efter könsroller men tjejer brukar nog vara mindre tuffa. Fast det handlar egentligen inte om att vara tuff, utan att undvika att man själv eller någon man känner blir skadad. Där har kanske tjejer en fördel som kanske har "mindre att bevisa"?
Och jag har själv en informell guide jag går efter...
Undvik att hamna i situationen
Om det inte går så lämna situationen snarast
Går inte det så försök lugna ner situationen
Skulle det inte gå så slåss
Jag har väl oftast mest kommit till steg tre. Sen har det löst sig...
Citat:
Det sista är ett bra tips. Om nån börjar bråka är det bra som kvinna (och förmodligen även som man) att grimasera å det grövsta och uppföra sig son en helgalen psykpatienten. Att istället för att krypa ihop öka stämningen i rummet till nåt obehagligt. Visa sina tänder. Skratta som en dåre medan man skriker med djupare röst. Inte med den kvinnliga pipiga rösten. Tänk exorcistern eller hemska figurer i skräckfilmer. Har absolut funkat för min del. Ingen vill ha att göra med en psykiskt sjuk människa. De är jobbiga och oberäkneliga.
Hehe!

Ja, jag har också läst att det ibland kan vara lämpligt att spela "galen". Kanske t.o.m. innan en situation uppstår. Detta då brottslingar helst lär undvika galna personer då dessa kan reagera hursomhelst. Rånare och liknande personer vill ha förutsägbara offer som dessutom verkar rädda...
Citat:
Jag har även hjälpt okända i tuffa situationer. Nästa gång kan det ju vara jag som behöver hjälp.
Jag är ingen supermänniska. Och det är ju så klart lättare om man är lång man och stark att backa upp en kompis. Men jag låter inte min svagare kvinnokropp hindra mig. Gör så gott jag kan. Låter inte könet hindra mig från att försöka hjälpa nån i en farlig situation. Bättre gör nåt än inget alls.
Bra! Ett annat knep är också att föra liv. Ropa på polis för full hals, skrik "mord" eller vad som helst. Dessa människor vill inte ha uppmärksamhet och sticker då kanske hellre. I absolut nödfall kan man skrika "BOMB". Folk runtomkring kanske inte bryr sig om någon blir nedslagen, men om de själv riskerar sprängas ringer de troligen polis.
Utöver detta att tala högt och med extrem auktoritet. Säg typ ""STOPP! RING POLISEN!" och liknande. Fast utstrålar man nog auktoritet från börjar undviker de nog en helt om man inte är på en plats man är ensam och i kraftigt underläge...