Rösta fram årets bästa pepparkakshus!
  • 2
  • 3
2025-11-28, 21:18
  #25
Medlem
schizophrenias avatar
I Ystads Allehanda från 1897-11-05 kan man läsa följande:
Svinpriserna ha nu fallit något, men äro dock ganska höga. Vi alboniter eller »albönder» sälja ganska många svin till slakterierna, ty här hemma har nästan var och en »sin lille gris», som han pysslar om på bästa sätt, för att få »sul te jul». Nu i dagarne ha jordbrukarne lite var släppt sina svin i skogarne för att få dem gödda på ållon.
https://tidningar.kb.se/zfn840q4ws8vvnpr/part/1/page/2?q=%22alb%C3%B6nder%22

Alboniterna eller »albönderna» i det här sammanhanget kom från Albo härad, som var ett härad i sydöstra Skåne, dåvarande Kristianstads län, idag utgörandes de norra delarna av Tomelilla och Simrishamns kommuner.
Citera
2025-11-28, 22:44
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av maxnorrland
Att vissa snickare på västkusten kallades för albonde är belagt sedan slutet på 1800-talet, åtminstone förekommer ordet i flera gamla tidningsartiklar.
Det verkar använts åtminstone fram till 1950-talet men då som skällsord/glåpord (från att tidigare varit positivt).

"Albonde" tycks förekommit även längre norrut i landet förr i tiden, ordet finns i en gammal tidning från Dalarna.

Hos https://tidningar.kb.se finns några ganska utförliga artiklar om albönder på västkusten,
i Göteborgs handels- och sjöfartstidning den 1968-11-01 och 1968-11-28.
(Det går inte att länka direkt till de (fotograferade) sidorna, och dom är endast tillgängliga på vissa bibliotek och skolor).

"Al" som förled har tydligen lite olika innebörd i olika ord, t ex början på ortsnamn (Ale), al som i alfågel, al som i urin, al som i alträd, al som i ala/avla?

albonde verkar syfta på Ale och inte på alträdet.
Citera
2025-11-28, 23:16
  #27
Medlem
schizophrenias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av maxnorrland
"Albonde" tycks förekommit även längre norrut i landet förr i tiden, ordet finns i en gammal tidning från Dalarna.

Hos https://tidningar.kb.se [...]
Om man söker på "albonden" på tidningar.kb.se får man en träff i tidningen Dalpilen från 1904-04-15. Om det är den gamla tidningen från Dalarna du menar så ser det förvisso ut att stå Albonden på ett ställe i den, men jag misstänker att det borde ha stått Ålbonden, detta eftersom han verkar ha varit från Åls socken i Dalarna. På ett annat ställe i samma artikel står det dessutom Ålbonden.

https://tidningar.kb.se/0jbn70db5jqq1xr/part/1/page/2?q=%22albonden%22%20
Citera
2025-11-28, 23:55
  #28
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Calvinol
albonde verkar syfta på Ale och inte på alträdet.

Ja förleden "al" kan ha olika innebörd i olika ord, precis som framgick, finns ingen tvekan i det.
Citera
2025-11-28, 23:56
  #29
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
I den skånska tidningen Framåt från 1876-02-04 kan man bl.a. läsa följande:
"Ja, då mente hon inte sådant tal, som en fin student har på tungan, utan sådant, som kan komma af en al bonde."
https://tidningar.kb.se/4h5n1pv82st1m5qv/part/1/page/3?q=%22al%20bonde%22

"Al bonde" särskrivet alltså. "Al" i dålig bemärkelse. Är "al" från annat språk?
Citera
2025-11-28, 23:57
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
Om man söker på "albonden" på tidningar.kb.se får man en träff i tidningen Dalpilen från 1904-04-15. Om det är den gamla tidningen från Dalarna du menar så ser det förvisso ut att stå Albonden på ett ställe i den, men jag misstänker att det borde ha stått Ålbonden, detta eftersom han verkar ha varit från Åls socken i Dalarna. På ett annat ställe i samma artikel står det dessutom Ålbonden.

https://tidningar.kb.se/0jbn70db5jqq1xr/part/1/page/2?q=%22albonden%22%20

Man benämnde sej själv utifrån ortsnamnet, både som grupp och i enskilda individers namn.
Det kanske även fanns ekbönder från Ekby osv.

Albönderna från Ale-trakten tycks dock fått dåligt rykte med tiden, så att albonde blev ett skällsord/glåpord.
Citera
2025-11-29, 02:54
  #31
Medlem
schizophrenias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
I Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (1862-1867) av Johan Ernst Rietz hittar man följande:
AL 2, adj. idel, äkta, lutter; vanligen i dålig bemärkelse. ”Dä va en al skojare. Dä va en al bon(d)e”. Nästan allm.
https://runeberg.org/dialektl/0035.html
I Bornholmsk ordbog av J. C. S. Espersen hittar man följande, med liknande betydelse som i Rietz dialektlexikon:
Al (â), adj. ægte; bruges kun i enkelte Forbindelser eller Sammensætninger f. E. ejn al bone, en ægte Bonde; ejn al rnajn, en rigtig Mand (Gudh.); Sk. al d. s. («en al bonde» Klingh.). Ordet er, uagtet den eenslydende Udtale, dog neppe af samme Oprindelse som hint ovf. (under Ajl) anførte al, men snarere at henføre til samme Slægt, som Gottl. adal, ægte, ædel, gammel; Dsk. (foræld.) adel; jfr. Diplom af 1346 «tolff athel Bønder» (Thurah p. 165); Jsk. ail, aiel («fortrinlig, udmærket god» Molb. D. L. p. 7).
https://bornholmske-samlinger.dk/wp-content/uploads/2014/10/1908-Espersens-Ordbog.pdf

En till sak från Rietz dialektlexikon, med koppling till ovanstående innehåll från den bornholmska ordboken:
ADAL, adj. ädel, äkta, gammal. Vg., g. Fsv. aþal, adhal; fu. adall; d. d. adel, ail, ypperlig.
https://runeberg.org/dialektl/0031.html

Se även etymologin i:

https://svenska.se/saob/?id=A_0001-0160.hQor&pz=7

Al kan eventuellt vara en sammandragning av adal.
__________________
Senast redigerad av schizophrenia 2025-11-29 kl. 03:16.
Citera
2025-11-29, 11:56
  #32
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
I Svenskt dialektlexikon: ordbok öfver svenska allmogespråket (1862-1867) av Johan Ernst Rietz hittar man följande:
AL 2, adj. idel, äkta, lutter; vanligen i dålig bemärkelse. ”Dä va en al skojare. Dä va en al bon(d)e”. Nästan allm.
https://runeberg.org/dialektl/0035.html

I citatet från Rietz anges att al används "vanligen i dålig bemärkelse",
som att al ("äkta") fungerade som förstärkning för nåt som redan (av en del) ansågs sämre.
Bonne kan varit/vara ett sånt ord, och en "al bonde" var då en äkta bonnläpp, enligt det synsättet.

Det verkar inte finnas nån direkt koppling mellan "al bonde" och "albonde" där al är inledningen på något ortsnamn (eller som skulle kunna vara en typ av skogsbonde, eller annat, fast det är hittills inte belagt här).
Citera
2025-11-29, 14:10
  #33
Medlem
schizophrenias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av schizophrenia
I Bornholmsk ordbog av J. C. S. Espersen hittar man följande, med liknande betydelse som i Rietz dialektlexikon:
Al (â), adj. ægte; bruges kun i enkelte Forbindelser eller Sammensætninger f. E. ejn al bone, en ægte Bonde; ejn al rnajn, en rigtig Mand (Gudh.); Sk. al d. s. («en al bonde» Klingh.).
Kan lägga till att det andra som är fetat ovan kommer från Hans Peter Klinghammers Skånskt dialekt-lexikon, som är en ordlista som publicerades som ett bihang till hans memoarer Minnen från åren 1829—1839. I den ordlistan återfinns följande:
Al, adj. lutter, äkta. De va en al bone: det var en äkta bonde.
Citera
2025-11-30, 11:30
  #34
Medlem
Enligt Rietz används alltså förledet al "vanligen" i dålig bemärkelse, dvs bör även förekommit i positiv mening.
T ex "al bone" (äkta bonde), negativt eller positivt (beroende på kontext).
Citera
2025-12-01, 14:21
  #35
Medlem
barkenarots avatar
I tillägg till det som schizophrenia förtjänstfullt återgav från Rietz dialektlexikon finns precis under:
AL-TJYV, m. stor-tjuf. Sk. — Fn. allr, adj. all, hel; [...]
Fornnordiska 'allr' motsvarar gotiska 'alls', som i:
Andhofun jah qeþun du imma: in frawaurhtim þu gabaurans warst alls jah þu laiseis unsis?
— Johannes 9:34a, Silverbibeln.
I exemplet i Klinghammers ordlista skulle det väl på uppsvenska kunna motsvara: "Det var allt en bonde."?

På engelska finns uttrycket "all-out". Man skulle nog kunna säga: "He has become an all-out farmer." Att "all" stavas med ett l kan bero på en kombination av danskt inflytande med att dubbeltecknade konsonanter inte behövs så mycket i skånskan där lång vokal alltid är en difftong.

Men så anger de bornholmska ordböckerna att a:et i "al" är långt. Lärarnas ordbok skriver:
Ál, adj. almindelig; bruges i sammensatte Ord, og saavidt vides kun egentlig i to Ord: ejn ál vei, ɔ: en alfare Vej, og en ál-hora o: en offentlig Skjøge.
Sjöstedts göingska ordbok:
adal adj. 1 a'l VaVöNäToMaBr: äkta, riktig, rejäl. [...]
Så, i Visseltofta, Vittsjö, Nävlinge, Västra Torup, Matteröd och Brönnestad har vad Sjöstedt tror är ordet "adal" i betydelsen "äkta" uttalats [ɑːl].

Det synes mig att det finns två närliggande ord med aningen olika betydelse och olika ursprung, som benyttas i södra Götaland. Förmodligen har liknande ord använts och förståtts helt annorlunda i mellersta och norra Sverige.
__________________
Senast redigerad av barkenarot 2025-12-01 kl. 14:42. Anledning: Autocorrupt ändrade Nävlinge till Kävlinge när jag tittade åt ett annat håll.
Citera
2025-12-05, 04:42
  #36
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av barkenarot
I tillägg till det som schizophrenia förtjänstfullt återgav från Rietz dialektlexikon finns precis under:
AL-TJYV, m. stor-tjuf. Sk. — Fn. allr, adj. all, hel; [...]
Fornnordiska 'allr' motsvarar gotiska 'alls', som i:
Andhofun jah qeþun du imma: in frawaurhtim þu gabaurans warst alls jah þu laiseis unsis?
— Johannes 9:34a, Silverbibeln.
I exemplet i Klinghammers ordlista skulle det väl på uppsvenska kunna motsvara: "Det var allt en bonde."?

På engelska finns uttrycket "all-out". Man skulle nog kunna säga: "He has become an all-out farmer." Att "all" stavas med ett l kan bero på en kombination av danskt inflytande med att dubbeltecknade konsonanter inte behövs så mycket i skånskan där lång vokal alltid är en difftong.

Men så anger de bornholmska ordböckerna att a:et i "al" är långt. Lärarnas ordbok skriver:
Ál, adj. almindelig; bruges i sammensatte Ord, og saavidt vides kun egentlig i to Ord: ejn ál vei, ɔ: en alfare Vej, og en ál-hora o: en offentlig Skjøge.
Sjöstedts göingska ordbok:
adal adj. 1 a'l VaVöNäToMaBr: äkta, riktig, rejäl. [...]
Så, i Visseltofta, Vittsjö, Nävlinge, Västra Torup, Matteröd och Brönnestad har vad Sjöstedt tror är ordet "adal" i betydelsen "äkta" uttalats [ɑːl].

Det synes mig att det finns två närliggande ord med aningen olika betydelse och olika ursprung, som benyttas i södra Götaland. Förmodligen har liknande ord använts och förståtts helt annorlunda i mellersta och norra Sverige.


Jag skulle vilja ge denna tolkning prioritet! Al- / All- som förled i sammansättningar (stavningen kan förvirra, men i äldre tid var man inte alltid så noga med dubbelskrivning av lång konsonant!) överensstämmer väl med beteckningar på Herren själv som "allhärskare", med epiteten "allvis" och "allgod"!
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in