Citat:
Arkitekturbyggnaden var dessutom behäftad med mängder av fel, och bitvis klantiga planlösningar. Det blev nedslag vid inspektionen och det krävdes en rad korrigeringar innan studenterna kunde flytta in. Studenterna blev inte så imponerade, särskilt inte eftersom det var deras ganske självgode professor som ritat kåken.
Två exempel på felaktigheter:
- Branddörrar/nödutrymningsvägar var till en början bristfälliga eller saknades, och när de väl kom på plats gick dörrarna åt fel håll.
- Arkitekten/professorn hade beställt tjusiga, utvändiga träjalusier till de fönster innanför vilka studenterna hade sina ritbord. Jalusierna kom från en exklusiv italiensk firma, och var designade för den högt stående, italienska solen. Men på Stockholms breddgrad lyste den lågt stående solen in mellan jalusibrädorna (som inte var justerbara), så att studenternas ritbord blev oanvändbara. Jalusierna var skyddade/heliga, så man fick inte ändra lutningen på brädorna…
Två exempel på felaktigheter:
- Branddörrar/nödutrymningsvägar var till en början bristfälliga eller saknades, och när de väl kom på plats gick dörrarna åt fel håll.
- Arkitekten/professorn hade beställt tjusiga, utvändiga träjalusier till de fönster innanför vilka studenterna hade sina ritbord. Jalusierna kom från en exklusiv italiensk firma, och var designade för den högt stående, italienska solen. Men på Stockholms breddgrad lyste den lågt stående solen in mellan jalusibrädorna (som inte var justerbara), så att studenternas ritbord blev oanvändbara. Jalusierna var skyddade/heliga, så man fick inte ändra lutningen på brädorna…
Arkitekturskolan har vunnit pris för Sveriges fulaste byggnad från Arkitekturupproret som skriver såhär:
https://www.arkitekturupproret.se/2020/12/23/arkitekturskolan-i-stockholm-framrostad-till-sveriges-fulaste-byggnad/
Inom en mycket liten krets betraktas byggnaden nästan som Sveriges svar på Taj Mahal, mänsklighetens svar på Stora barriärrevet eller arkitekturelitens egna månlandning. I oktober 2011 blåmärktes nämligen byggnaden, vilket ger den ett starkt skydd mot rivning och förvanskning. Motiveringarna var bland annat att ”eftersom Arkitekturskolan väckt så mycket engagemang och känslor ända sedan den byggdes har huset stort kulturhistoriskt värde” och ”huset är ett uttryck för ett sökande efter ett slags urarkitektur som är äkta utan så mycket färg och påklistrade detaljer”
Om något i den offentliga miljön – allas vår gemensamma livsmiljö – är tillräckligt illa omtyckt och väcker tillräckligt mycket negativa känslor ska det alltså förevigas och skyddas. Ett bisarrt förhållningssätt som enbart tycks vara giltigt inom arkitekturens värld. Detta trots att vi vet så väl att livsmiljöer som upplevs som estetiskt frånstötande har negativa effekter på människors psykiska och fysiska hälsa.
Jag tycker platsen och byggnaden påminner lite om en sånt gatuhörn i Barcelona där dom har såna kvadratiska kvarter. Fast här i ett grått Stockholm. Jag tycker nog att det är lite charmigt ändå. Det passar in åtminstone.
Men ja, det är ju inte ett bra exempel på vacker brutalism. Lite överdrivet att ”blåmärka” kanske.