När gärningsmannen dör (polisutredning, åtal, skadestånd)

Fallet med den kidnappade nu återfunna flickan i Österrike väcker en hel del frågor. Hennes kidnappare begick alltså självmord innan han hann gripas.

Om vi antar att detta händer i Sverige, hur ligger det till juridiskt då? Några saker som jag har reagerat på utifrån rapporteringen från Österrike är bl a att flickan kan få rätt till arvet efter kidnapparen (skadestånd) och stycket i hennes brev till omvärlden om nyfikna jobbiga poliser som aldrig slutade ställa frågor trots att mannen är död.

Mannen greps, åtalades eller dömdes aldrig. Kan ett åtal ske post mortem? Kan ett brottsoffer ha rätt till skadestånd från ett dödsbo när den misstänkte aldrig dömts eller ens gripits för brottet?

Jag antar att polisutredningen fortgick bl a för att utröna om kidnapparen hade någon medhjälpare. Flickan har förnekat att någon fler varit inblandad.
Jag förstår att polisen undersökte brottsplatsen där hon hölls fången, DNA-testade den unga kvinnan och såg till att hon fick någonstans att ta vägen samt professionell hjälp. Men jag undrar, utifrån att ingen levande gärningsman någonsin kommer att kunna åtalas för kidnappningen med mera, när arbetet kan anses vara avslutat? Läggs utredningen isåfall bara ner, avskrivs eller vad?

Om den kidnappade verkligen väntar barn med mannen, och föder barnet, kan faderskapet fastställas trots att han inte längre är i livet? Hur fungerar det där ogifta kvinnor i Sverige föder barn efter att barnafadern mist livet?

Vi har ju t ex 6-åriga Jasmina som varit spårlöst försvunnen i vårt land länge nu. Ponera att samma upptäckt görs i Sverige, att flickan varit bortrövad och flyr från en kidnappare som direkt begår självmord. Hur påverkar det brottets juridiska lösning i ett svenskt rättsläge?

En annan sak som jag undrar över är om en person som levt i bostaden tillsammans med en gärningman på det unika sättet och utfört hushållssysslor mm under 8 års tid har några rättigheter när bouppdelning görs. Eller täcks den personen över huvud taget inte av lagen? Jag antar att det saknas prejudikat för sådana extremfall. På sätt och vis borde offret kunna jämställas med en sambo eller liknande. Finns det några hinder att så kan ske? Jag tänker på besittningsskydd eller vad det heter, om paret ska ha barn, eller måste barnet vara fött? Han är död, hon är hemlös utan tillgångar.

Angående det österrikiska fallet. Natascha Kampuschs advokat menar att hon ska kunna få ut skadestånd från dödsboet. Beloppet 650 000 euro har nämnts i media. Idag framkommer i media att kvinnan vill ha huset.


edit: Hur är det i Sverige, måste en lösensumma utkrävas för att det ska vara fråga om kidnappning? På sin höjd kunde mannen ha fått 10 år i fängelse idag. Justitiedepartementet vill nu ha en lagändring.




http://www.salzburg.com/sn/nachrichten/artikel/2334682.html

Jag kan bara svara för vad som gäller Sverige.

Eftersom gärningsmannen är död kan inte ett åtal föras.

När det gäller förundersökningen så skall den också avslutas så snart
det finns skäl för det. Det betyder främst att man inte har några andra
misstänkta och att fallet är löst.

Skadestånd i samband med brott förs oftast i samma mål som åtalet.

Men i detta fallet får flickan söka skadestånd genom att stämma dödsboet.
Dock kan det ju vara så att eventuella dödsbodelägare inte vill ta strid
i saken och frivilligt låter flickan få behålla samtliga tillgångar som skadestånd
så det behöver inte till rättsliga åtgärder.

Skulle flickan kunna klassas som sambo?

Jag har aldrig hört talas om något sådant rättsfall och det finns inget
sådant i Sverige.

Även om hon nu skulle klassas som sambo så verkar ju killen ha ägt
fastigheten innan. Den kan då inte ingå i en bodelning.
Som efterlevande sambo har man dock rätt att få minst behålla bohag
för minst 2 basbelopp.

Det finns inget i svensk lag som heter kidnappning utan det heter
människorov. Människorov kan ge livstid.

Se BrB 4 kap 1 §:

1 § Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett
barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne
till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till
tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till
fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på
livstid. Är brottet mindre grovt, döms till fängelse i högst sex år.
Lag (1998:393).

Skulle hon vara med barn är det inga problem att bevisa detta
med DNA-test trots att mannen är död.

Barnet skulle i så fall ärva alla hans tillgångar om det inte
finns ett testamente. I Sverige har dock ett barn alltid rätt
till sin laglott oavsett vad testamtet säger.

Med andra ord täcker svensk lag en sådan situation bättre än vad den gör i Österrike där Justitiedepartementet redan arbetar för lex Kampusch.

I Sverige, ifall dödsboet saknade tillgångar, hade offret hänvisats till sitt försäkringsbolag. Frågan är om en person i flickans situation över huvud taget skulle ha en försäkring. Även om föräldrarna försäkrat henne var de båda övertygade om att hon var död och skulle då inte ha fortsatt betala premien under 8 års tid. Är det någon som vet ifall flickan officiellt dödförklarats?

Vad täcker egentligen en svensk försäkring i ett dylikt fall? Kan JK gå in och betala ut skadestånd till ett offer i den situationen?

Fastigheten ägdes gemensamt av mannen och hans mor. Han ägde 25% av företaget där han arbetade samt två bilar. Kampusch säger via sin advokat att hon vill fortsätta bo i huset, som värderas till knappt två miljoner SEK och bedöms vara mycket svårsålt utifrån vad som hänt.

Jag gillar juridisk logik.

Antar att det tolkas (med hjälp från förarbeten mm) som att barn anses som en försvårande omständighet, men varför inte skriva det då.

Beror på vad det är för försäkring men de brukar ge rätt till erättning men
brukar vara begränsade till viss del. Det räcker att det fanns försäkring
när hon blev kidnappad. Man behöver inte haft försäkring under hela tiden.

JK kan bara besluta om skadestånd p g a fel eller brott som begåtts av
Svensk myndighet. Brottsofferfonden är dit man skall vända sig.

Man kan i Sverige få ersättning från brottsofferfonden trots att gärningsmannnen är okänd eller död.

Även om samma sak hänt i Sverige tror jag att hon skulle kunna få ut ett enormt belopp i skadestånd. 8 år i fångenskap under sin barndom med övergrepp. Tror nog helt säkert att det skulle ha blivit ett rekord.

Ofta anger man omständigheter som gör att ett brovt anses grovt.

När det gäller människorov finns det inget som heter grovt människorov
vilket även t ex gäller vid mord.

Sen är det ju svårt att i lagtexten skriva ut exakt vad som är försvårande
för du skulle paragrafen bli hur lång som helst. Det är i förarbeterna man
hittar långdragna exempel på både förmildrande och försvårande omständigheter.
Sen är det upp till domstolarna att genom praxis skapa vägledning.

De är upp till domstolen att sedan bedöma vad som hänt och med hänsyn därtill kunna
döma ut längden på straffet.


Istället har man gått andra vägen och satt ner straffskalan om brottet
kan anses mindre grovt. Samma brottrubricering men en begränsning att
få döma ut max 6 år.

Sen är det ju så självklart att ett brott mot barn ger högre straff så det är ju
onödigt att ens skriva i lagtexten.

Gillar du logiken? kolla lagtexten för mord

"Den som berövar annan livet, dömes för mord till fängelse i tio år eller livstid"

Enkelt och bra vad?

När kan människorov utan att personen bragts om livet ge livstid i Sverige? Vad sägs om detta i förarbetena och när har det utdömts?

Offret behöver inte ha bragts om livet. Främst avser man att det i alla
fall skall ha funnits uppsåt att döda. Extremt grova fall där man torterat
och skadat offret allvarligt kan ge livstid. Vad som sägs i förarbeterna
är endast vägledning. Domstolen har den yttersta rätten att avgöra
om det finns skäl att döma till livstid.

Känner dock inte på rak arm till om någon har dömt till livstid för männskorov
utan att offret dött.

Finns väl fall där domen slutat på rättspsykiatrisk vård där man kan tänka sig att en livstidsdom skulle kunnat blivit aktuellt.

T.ex. NJA 1996 s 687 (som visserligen är människorov + grov våldtäkt) är ett fall där jag skulle kunna tänka mig livstid.

I lagen står det äktenskapsliknande förhållande när man pratar om sambor. Och det kan man väl inte säga rådde i detta fall.

Nej men jag tänkte mer på om kvinnan har rätt att bo kvar i huset ifall hon väntar deras barn och då hon saknar bostad helt i nuläget. Eller gäller det bara när barn är födda och beror det på form av bostad (exempelvis hyreslägenhet)?