Västerländska civilisationen: var Upplysningen ett framsteg eller ett förfall?

Jag tror det var Motpol-skribenten Joakim Andersen som definierade den högerradikala ideologin som ett motstånd mot tre historiska europeiska revolutioner: 1789, 1917, 1968.

Och man kan såklart sammanfattningsvis se hur dessa revolutioner baserades på utopiska politiska visioner ämnad att totalt förvandla samhället - och i åtminstone i två av fallen blev det blodbad av alltihop. Man kan då mena att den högerradikala inställningen istället handlar om folk, kultur, religion, historia som grunden för de europeiska folkens samhällen. Alltså: kulturellt arv snarare än ideologiskt grubblande.

Men när det kommer till just den franska revolutionen undrar jag:

Var denna revolution och Upplysningens politiska och filosofiska framsteg bara av ondo?

1) Kan man inte istället se det hela som ett västerländskt vetenskapligt och filosofiskt stordåd?

2) Kan man - för att köra lite Nietzsche - se i alla fall den anti-kyrkliga kampen, hela kampen mot kristendomen, som en välsignelse, även om den gamla ordningen (monarki, kristendomens tanke-tyranni och så vidare) föll samman?

3) Och kan man verkligen strunta i faktumet att franska revolutionen ledde till en nationalistisk glöd och kamp?

Man kan säkert fundera fram än mer frågeställningar och perspektiv, men min fråga till alla högerradikala och seriösa nationalister och identitära och alla som värderar Europas nationer och civilisation som centrala politiska enheter - var Upplysningen ett felsteg eller ett framsteg?

Tråden verkar kanske historia-vetenskaplig än dagens-läge-politisk. Men min tanke är att frågeställningen är ideologiskt belysande på flera olika sätt - delvis handlar det om vad som är Europa, vad är det för europeiskt nationalister och andra vill kämpa för.

I sammanhanget kan man nämna Front National i Frankrike. Man kan nämna att partiet från början hade mycket av en konservativ inriktning (alltså: istället för liberalism). Men framförallt har partiet kanske ett ideologiskt arv som kan kopplas bakåt till den gamla franska högern. Och när man blickar tillbaka på den är det monarkism och katolska kyrkan som är grunden - inte franska revolutionens slagord eller en sekulär fransk stat.

Men dagens Front National har genomgått en filosofisk förändring. Deras franska patriotism är en kamp för den sekulära franska staten emot islams växande inflytande. Och de liberala principerna från 1700-talet och framåt har nog i slutändan blivit en del av ett nationellt arv, en del av den franska nationella identiteten. Och medan liberaler och socialister tror att deras ideologi är någon slags samhällsförbättrande allt-i-allo-lösning så måste givetvis ett nationalistiskt parti ha en stabil grund i det mest utmärkande och viktigaste för landet ifråga.

Kanske off topic, men Franska Revolutionen och Upplysningstiden ses främst som det stora klivet från en andlig tid till en materiell.

Den föregår alltså kyrkans förfall och framväxandet av rent materialistiska ideologier som Marxism.

Det är startskottet för det moderna samhället med många viktiga vetenskapliga framgångar, men det går förstås oerhört långsamt, liksom kristnandet av Norden så förekom flera idéer samtidigt (t ex så var ju forskningen kring ursprungsbefolkningen i USA omöjlig att hålla seriös en bra bit in på 1900-talet, då människor enligt de som betalade för vetenskapen knappast kunde vara äldre än 5000 år...)

Men jag skulle säga att trots en del snurrigheter som exemplet, så var det ett materiellt framsteg men andligt förfall. Vi ser hur början av 1900-talet peakade i det andliga förfallet.

Ingen skulle föredra att leva som man gjorde på tiden innan upplysningen. Alltså var upplysningen ett enormt framsteg.

Den som ens antyder någonting annat, får anses vara rätt så trög.

Fast vi kan ju aldrig veta hur världen skulle ha sett ut utan denna upplysning.
Europa gick ju väldigt snabbt framåt från renässansen till 1789, och i Frankrike fick upplysningens filosofer verka helt öppet även innan revolutionen. Dessutom, var det roligare att vara bonde på 1800-talet än på 1700-talet? De allra flesta var just bönder.

Upplysningstiden var inte bara en nödvändighet utan det som visade att de västerländska kulturerna hade inom sig allt det som vi idag ser som självklart. Det var att kasta av sig århundraden av slavmentalitet och lämna de människofientliga idéerna bakom sig.
För att göra det begripligt måste det sättas i perspektiv, den muslimska världen har inte haft någon upplysningstid. Vilket har fått konsekvensen av att de är kulturellt efterblivna. Vidskepelse, dogmatiska idéer och destruktiva hierarkiska system styr den delen av världen.
De som drömmer sig tillbaka till tiden före upplysningen kan ju studera muslimska samhällen och fundera på om de vill byta ut vårt samhälle mot deras.
Självklart ska man vara kritisk mot den västerländska civilisationen, den är långt från perfekt, men är alternativen bättre?