Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Det är så dum-Trump tror att man förhandlar, genom att hota, förlöjliga, skrämmas och stämma. Inte konstigt att han aldrig fått nåt eget till stånd.
Men det här är en annan grej. Ryssland kör en klassisk diplomatisk förhandling där man inleder med en ståndpunkt så långt bort från dit man vill nå som man bara vågar (vilket dum-Trumpen aldrig fattade, så hela fredsförhandlingen höll på att skita sig när han köpte det rakt av). Skickligheten i förhandlingen är att manövrera sig så nära, eller t.o.m. förbi det man satt upp som sitt mål. Konsten är att lyckas klura ut var motståndarens svagheter, styrkor och "röda linjer" finns, utan att avslöja sina egna. Det är litet som schack, eller som nåt annat spel.
Normalt fungerar en fredsmäklare som en neutral och passiv mellanhand och som ett extra filter mellan parterna. I det här fallet är Trump och USA den part som har mest press på sig och mest bråttom, så till den milda grad att de ansåg sig tvungna att börja fittas med den ena parten. Det gör att Trump/USA också blir intressanta som en del av förhandlingen, istället för att ha den neutrala och passiva roll en fredsmäklare normalt har. Och därför behöver Ryssland ta Trump på pulsen, och nu gjorde de det genom att kräva att en förhandlare byts ut. Dessutom på helt löjligt lösa grinder (vilket var en del testet). Och att Trump bytte ut honom på direkten innehåller förstås en massa information (vilken normal neutral part som helst skulle artigt ha vägrat, givetvis).
Grejen är förstås att Ryssland vill ha fred, men (förstås) med så gynnsamma ryska förtecken som möjligt. Om det hade varit en vettig och erfaren neutral fredsmäklare så hade deras enda motpart varit Ukraina. Nu måste Ryssland samtidigt handskas med fyra olika mål:
- få resultatet av fredsförhandlingarna så mycket hemåt som möjligt
- se till att Trump inte tvingar/skrämmer bort Ukraina från förhandlingsbordet (då blir det ingen fred)
- få till ett resultatet någorlunda snabbt (innan den europeiska upprustningen kommer ur startgroparna)
- försöka se till att det framstår som Ukrainas fel ifall fredförhandlingarna skiter sig, eftersom det kan leda till att Trump/USA hämnas på Ukraina (igen), vilket kan ge Ryssland taktiska/strategiska fördelar på slagfältet
Medan förhandlingarna nu "pågår" så kör ju Europa dagligen framåt med plötslig racerfart, men är ändå tillsvidare bara på bäg mot startlinjen. Ett upprustat Europa är givetvis ett mångfaldigt större "hot" mot Ryssland än vad Ukraina nånsin var, och det bästa sättet att bromsa den utvecklingen är fred med Ukraina (i hopp om att de europeiska medborgarna till följd av att Ryssland "blivit snällt igen" ska få politikerna att satsa pengar på det gamla vanliga istället för upprustning). En sidoeffekt av den upprustningen är att vapen och ammunition som direkt kan användas på fronten också kommer att börja strömma in till Ukraina. Framförallt artilleri och missiler, det värsta tänkbara om man ska försöka gå till anfall eller hålla fast vid temporära skyttegravar och befästningar i en tillfällig frontlinje.
Det är det spel som pågår, långt över huvudet på den självutnämnde fredsmäklaren. Ukraina och Zelensky hängde inte heller med i svängarna, men får nu hjälp och råd (och konkret stöd) av Frankrike och Storbritannien, som sysslade med diplomati långt innan det fanns nåt USA. Och de backas dessutom upp av i stort sett alla europeiska länder (utom ryss-Orbans Ungern).
De europeiska ländernas bedömning är i nuläget att fredsförhandlingarna kommer att skita sig, och att det blir ett långt krig som till slut ändå till stora delar avgörs på slagfältet. Och att Europa därför behöver se till att Ukraina "vinner". Detta genom att ge Ukraina möjligheten att hålla stånd och samtidigt vräka ammunition och förstörelse över ryska trupper och rysk infrastruktur. Det var en tysk som försade sig litet om detta härom dan, officiellt håller man förstås god min i elakt spel och stöttar Trumps fredsförhandlingar. Men man har också redan motat Olle i grind genom att lova Ukraina så mycket stöd att de kan fortsätta fajtas också om USA drar sig ur.
Citat:
Det är så dum-Trump tror att man förhandlar, genom att hota, förlöjliga, skrämmas och stämma. Inte konstigt att han aldrig fått nåt eget till stånd.
Men det här är en annan grej. Ryssland kör en klassisk diplomatisk förhandling där man inleder med en ståndpunkt så långt bort från dit man vill nå som man bara vågar (vilket dum-Trumpen aldrig fattade, så hela fredsförhandlingen höll på att skita sig när han köpte det rakt av). Skickligheten i förhandlingen är att manövrera sig så nära, eller t.o.m. förbi det man satt upp som sitt mål. Konsten är att lyckas klura ut var motståndarens svagheter, styrkor och "röda linjer" finns, utan att avslöja sina egna. Det är litet som schack, eller som nåt annat spel.
Normalt fungerar en fredsmäklare som en neutral och passiv mellanhand och som ett extra filter mellan parterna. I det här fallet är Trump och USA den part som har mest press på sig och mest bråttom, så till den milda grad att de ansåg sig tvungna att börja fittas med den ena parten. Det gör att Trump/USA också blir intressanta som en del av förhandlingen, istället för att ha den neutrala och passiva roll en fredsmäklare normalt har. Och därför behöver Ryssland ta Trump på pulsen, och nu gjorde de det genom att kräva att en förhandlare byts ut. Dessutom på helt löjligt lösa grinder (vilket var en del testet). Och att Trump bytte ut honom på direkten innehåller förstås en massa information (vilken normal neutral part som helst skulle artigt ha vägrat, givetvis).
Grejen är förstås att Ryssland vill ha fred, men (förstås) med så gynnsamma ryska förtecken som möjligt. Om det hade varit en vettig och erfaren neutral fredsmäklare så hade deras enda motpart varit Ukraina. Nu måste Ryssland samtidigt handskas med fyra olika mål:
Medan förhandlingarna nu "pågår" så kör ju Europa dagligen framåt med plötslig racerfart, men är ändå tillsvidare bara på bäg mot startlinjen. Ett upprustat Europa är givetvis ett mångfaldigt större "hot" mot Ryssland än vad Ukraina nånsin var, och det bästa sättet att bromsa den utvecklingen är fred med Ukraina (i hopp om att de europeiska medborgarna till följd av att Ryssland "blivit snällt igen" ska få politikerna att satsa pengar på det gamla vanliga istället för upprustning). En sidoeffekt av den upprustningen är att vapen och ammunition som direkt kan användas på fronten också kommer att börja strömma in till Ukraina. Framförallt artilleri och missiler, det värsta tänkbara om man ska försöka gå till anfall eller hålla fast vid temporära skyttegravar och befästningar i en tillfällig frontlinje.
Det är det spel som pågår, långt över huvudet på den självutnämnde fredsmäklaren. Ukraina och Zelensky hängde inte heller med i svängarna, men får nu hjälp och råd (och konkret stöd) av Frankrike och Storbritannien, som sysslade med diplomati långt innan det fanns nåt USA. Och de backas dessutom upp av i stort sett alla europeiska länder (utom ryss-Orbans Ungern).
De europeiska ländernas bedömning är i nuläget att fredsförhandlingarna kommer att skita sig, och att det blir ett långt krig som till slut ändå till stora delar avgörs på slagfältet. Och att Europa därför behöver se till att Ukraina "vinner". Detta genom att ge Ukraina möjligheten att hålla stånd och samtidigt vräka ammunition och förstörelse över ryska trupper och rysk infrastruktur. Det var en tysk som försade sig litet om detta härom dan, officiellt håller man förstås god min i elakt spel och stöttar Trumps fredsförhandlingar. Men man har också redan motat Olle i grind genom att lova Ukraina så mycket stöd att de kan fortsätta fajtas också om USA drar sig ur.
Men det här är en annan grej. Ryssland kör en klassisk diplomatisk förhandling där man inleder med en ståndpunkt så långt bort från dit man vill nå som man bara vågar (vilket dum-Trumpen aldrig fattade, så hela fredsförhandlingen höll på att skita sig när han köpte det rakt av). Skickligheten i förhandlingen är att manövrera sig så nära, eller t.o.m. förbi det man satt upp som sitt mål. Konsten är att lyckas klura ut var motståndarens svagheter, styrkor och "röda linjer" finns, utan att avslöja sina egna. Det är litet som schack, eller som nåt annat spel.
Normalt fungerar en fredsmäklare som en neutral och passiv mellanhand och som ett extra filter mellan parterna. I det här fallet är Trump och USA den part som har mest press på sig och mest bråttom, så till den milda grad att de ansåg sig tvungna att börja fittas med den ena parten. Det gör att Trump/USA också blir intressanta som en del av förhandlingen, istället för att ha den neutrala och passiva roll en fredsmäklare normalt har. Och därför behöver Ryssland ta Trump på pulsen, och nu gjorde de det genom att kräva att en förhandlare byts ut. Dessutom på helt löjligt lösa grinder (vilket var en del testet). Och att Trump bytte ut honom på direkten innehåller förstås en massa information (vilken normal neutral part som helst skulle artigt ha vägrat, givetvis).
Grejen är förstås att Ryssland vill ha fred, men (förstås) med så gynnsamma ryska förtecken som möjligt. Om det hade varit en vettig och erfaren neutral fredsmäklare så hade deras enda motpart varit Ukraina. Nu måste Ryssland samtidigt handskas med fyra olika mål:
- få resultatet av fredsförhandlingarna så mycket hemåt som möjligt
- se till att Trump inte tvingar/skrämmer bort Ukraina från förhandlingsbordet (då blir det ingen fred)
- få till ett resultatet någorlunda snabbt (innan den europeiska upprustningen kommer ur startgroparna)
- försöka se till att det framstår som Ukrainas fel ifall fredförhandlingarna skiter sig, eftersom det kan leda till att Trump/USA hämnas på Ukraina (igen), vilket kan ge Ryssland taktiska/strategiska fördelar på slagfältet
Medan förhandlingarna nu "pågår" så kör ju Europa dagligen framåt med plötslig racerfart, men är ändå tillsvidare bara på bäg mot startlinjen. Ett upprustat Europa är givetvis ett mångfaldigt större "hot" mot Ryssland än vad Ukraina nånsin var, och det bästa sättet att bromsa den utvecklingen är fred med Ukraina (i hopp om att de europeiska medborgarna till följd av att Ryssland "blivit snällt igen" ska få politikerna att satsa pengar på det gamla vanliga istället för upprustning). En sidoeffekt av den upprustningen är att vapen och ammunition som direkt kan användas på fronten också kommer att börja strömma in till Ukraina. Framförallt artilleri och missiler, det värsta tänkbara om man ska försöka gå till anfall eller hålla fast vid temporära skyttegravar och befästningar i en tillfällig frontlinje.
Det är det spel som pågår, långt över huvudet på den självutnämnde fredsmäklaren. Ukraina och Zelensky hängde inte heller med i svängarna, men får nu hjälp och råd (och konkret stöd) av Frankrike och Storbritannien, som sysslade med diplomati långt innan det fanns nåt USA. Och de backas dessutom upp av i stort sett alla europeiska länder (utom ryss-Orbans Ungern).
De europeiska ländernas bedömning är i nuläget att fredsförhandlingarna kommer att skita sig, och att det blir ett långt krig som till slut ändå till stora delar avgörs på slagfältet. Och att Europa därför behöver se till att Ukraina "vinner". Detta genom att ge Ukraina möjligheten att hålla stånd och samtidigt vräka ammunition och förstörelse över ryska trupper och rysk infrastruktur. Det var en tysk som försade sig litet om detta härom dan, officiellt håller man förstås god min i elakt spel och stöttar Trumps fredsförhandlingar. Men man har också redan motat Olle i grind genom att lova Ukraina så mycket stöd att de kan fortsätta fajtas också om USA drar sig ur.
Din analys känns både genomtänkt och riktig. Jag tror precis som du, att trots att det fins två stridande parter, så är det Trump och USA som känner störst press. Detta då Trump är så investerad att få till ett snabbt slut på kriget, att allt annat skulle vara ett stort nederlag för honom. Vi vet ju att han tar denna typ av saker personligt. Frågan är väl bara vilka som får sparken och hur fort det går om förhandlingarna skiter sig. Det verkar ju som om Keith Kellogg redan har fallit offer för Trumps ”You are fired” retorik.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera