Friidrottssäsongen 2025/26

En känd sprinter sa en gång att bli en bra sprinter bygger till 99% på talang och 1 % på träning. Det uttalandet har etsats fast som en sanning hos många, som fått för sig att det inte går att träna upp snabbheten mer än marginellt. Det menar jag är helt fel. Det går att träna upp snabbheten mycket mer än många tror, vilket Nora är ett bra exempel på. Som i alla grenar krävs det givetvis både mycket träning och talang för att bli riktigt bra.

Nora har sänkt sig en hundradel hittills i år på 200 m och hon kommer sänka sig klart mer framöver i år. Sedan är det givetvis så att ju kortare sträcka desto mer utslag kommer styrketräning ge.

Det är ju ingen revolutionerande metod att ägna sig åt styrketräning direkt. Om det vore så enkelt att man blir världselit av träning och att styrketräning föranleder stordåd så hade ju alla kvinnor kunnat springa under 11.20 på 100m med rätt träning. I själva verket så finns det enorma genetiska begränsningar som sätter stopp för det.

Sedan har ju amerikanskan Hodge noterat 10.63 på 100m i år, vilket är 52 hundradelar bättre än Lindahl. Fast med mer styrketräning så förmodar jag att Hodge får se upp för finländskan framöver?

Fast ponera att alla sprinters i världseliten applicerar ungefär samma träningsmetoder, vilka sprinters kommer då bli framgångsrika?

Börjar med ett resultat från Lignano, Italien
Damer, 800 m: 1) Mckenna Keegan Yhdysvallat 1.58,54, 2) Lena Kandissounon Yhdysvallat 1.59,57, 3) Eveliina Määttänen Suomi 1.59,98 (kkk),

Sedan till JOENSUU 8.7.2026 SUL:n Motonet GP 3/5
Herrar
100 m (0,9 m/s): 1) Javari Thomas Jamaika 10,20, 2) Riku Illukka pers 10,21 (kkk), 3) Per-Tinius Fremstad-Waldron Norja 10,33, 4) Simon Hansen Tanska 10,33, 5) Jean-Christian Zirignon Ruotsi 10,34, 6) Aku Kulju pers 10,47, 7) Eino Vuori 10,50, 8) Viktor Thor Swe 10,53.

3000 m: 1) Daniel Munguti Kenia 7.49,04, 2) Robin Müller Saksa 7.49,49, 3) Mika Kotiranta 7.51,19 perrs med ca 4,5 sek (kkk), 4) Jonathan Harris Australia 7.51,47, 5) Aleksi Ahlfors 7.52,18 pers med nästan 10 sek

Spjut: 1) Edis Matusevičius Liettua 82,26, 2) Eemil Porvari 81,98 årets första 80m kast för Porvari, 3) Topi Parviainen 78,85,

Damer
100 m (1,4): 1) Nora Lindahl HIFK 11,15 kkk 2) Ofonime Odiong Bahrain 11,15, 3) Symone Darius Liberia 11,27, 4) Tessa Moisio 11,53, 5) Nooralotta Neziri 11,57, 6) Jonna Aalto 11,80, 7) Taru Väisänen 11,84, 8) Aada Aarnio 11,85.
Nora hade en reaktionstid i finalen på 0,202 i försöken hade hon tiden 0,162
Såg en intervju Nooralotta Neziri där sa hon en räddning för henne, i hennes långa skadeperiod var att dom hade skaffat en hundvalp.

400 m: 1) Mette Baas JoKa 51,87 (kkk), 2) Barbora Malíková Tšekki 51,96, 3) Natasha Harrison Britannia 52,74, 4) Poppy Malik Britannia 53,34, 5) Heidi Salminen pers 53,57, 6) Josephine Thoor Dunder Ruotsi 53,95,

Om hon i kombination med styrketräning lånar lite preparat av Hodge kanske hon kan utmana.

Ok, jamaicanskan Melissa Jefferson Wooden - som aldrig åkt fast för doping - har noterat 10.61, vilket är 54 hundradelar bättre än Lindahl. Hon kanske behöver låna preparat från Jefferson också?

Jag håller med dig, tyckte bara Hodge var ett lustigt exempel. Gener (och att vara skadefri) är nästan allt, om styrketräning gör en enorm skillnad för Lindahl innebär det bara att hon tränat fel tidigare.

Carmen är tillbaka på banan redan i helgen och springer 1500m i Watford på lördag.

De som kommer från länder med stor befolkning, alltså ALDRIG någon från Norden

Du verkar ha svårt att förstå med läsförståelsen. Jag har aldrig sagt att alla kvinnor kan springa under 11.20 med rätt träning. Det jag reagerar mot är att så många inte tror att det går att förbättra snabbheten med rätt träning mer än marginellt utan att nästan allt hänger på talangen inom sprint. Det gör det inte det krävs både mycket och rätt träning och sedan hänger det på talangen/generna vem det är som blir bäst. Precis som i alla andra grenar/sporter.

Att det inte går att förbättra sig mer än marginellt med träning inom sprint utan att nästan allt hänger på talangen är en myt som jag ville slå hål på.

Rätt säker att Jamaicanskan inte behöver låna nått utan är välförsedd med egna preparat. Jamaikanska och Amerikanska sprinters åker fast för doping i princip vartenda år. Uppenbart trycker dom allihopa, även dom som lyckas lura testerna.

Det finns ingen annan förklaring till att amerikanerna kan vara 2 tiondelar bättre än européerna hela tiden. Dom har samma europeiska gener och en mindre befolkning/talangpol.