Friidrottssäsongen 2025/26

I så fall, för att vara stringent, så borde man nog stryka hopp i längd/tresteg som utförts på hög höjd, typ 1500m eller mer över havet, då hopp som genomförs under de förutsättningarna - oberoende av vinden - inte sällan förbättrar hoppen med uppemot 15-20 cm kontra normala omständigheter.

"Bob Beamon’s legendary 8.90m (29 ft 2 ½ in) long jump at the 1968 Mexico City Olympics was aided by a maximum allowable tailwind of 2.0 meters per second."

"An analysis of long jump performance, including both the approach and aerial phases, is applied to Bob Beamon's legendary leap at the Mexico City Olympic Games of 1968. It is shown that the combined effects of altitude (2240m above sea level) and wind assistance yielded an increment in the length of the jump of about 31 cm, compared to a corresponding jump at sea level under still air conditions. The main factor is shown to be the increased sprinting speed attained under favourable conditions of wind and altitude."

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3586109/

Var kommer uppgiften om "oberoende av vinden - inte sällan förbättrar hoppen med uppemot 15-20 cm kontra normala omständigheter” ifrån?

I det abstract du citerar sägs att författaren kommit fram till att medvind och hög höjd tillsammans givit en förbättring på 31 cm, när det gäller Beamons hopp. Det vore intressant att veta hur mycket av detta som beror på vinden och hur mycket som är en höghöjdseffekt. Det kan man säkert läsa ut ur artikeln, men det är inte direkt gratis att ladda ner den.

En lockande tanke, men hur skall man definiera vad som räknas som en arena?
Att exempelvis Stade de France är en arena kan vi nog alla vara överens om. För mig är även Slottsskogsvallen en arena, men långt ifrån lika vindskyddad. På Bottnaryds IP har jag aldrig varit, men bilder jag sett tyder på att vinden kan ha ganska fritt spelrum även där.

Då känns någon form av vindgräns som ett mer rättvist alternativ.

Ja, det är alltså min egen uppskattning att +2.0 medvind bidrar till en förbättring av prestationen med runt 10 cm, även om somliga studier i ämnet ser den bedömningen som allt för generös eller överoptimistisk. Forskare spekulerar i en fördel om 0.058m i den länkade studien nedan, vilket alltså implicerar knappa sex cm.

"A 2.0 m s−1 tail wind provides an average advantage of 0.125, 0.140 and 0.146−s for the 100, 200 and 100/110 m hurdles, respectively, and an advantage of 0.058 and 0.102 m for long jump and triple jump, respectively."

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1080/17461391.2018.1480062

Värt att notera som kuriosa i sammanhanget är att kubanen Ivan Pedroso, i sin jakt på att överträffa Mike Powells världsrekord på 8,95m, sökte sig till tävlingar på hög höjd och brukade hoppa i den italienska bergsorten Sestriere, 2,035 m över havet. Pedroso presterade som främst 8,96m i Sestriere, med en förment tillåten vind på +1.2 m/s, och det hade varit världsrekord om inte resultatet ogiltigförklarats av IAAF, det internationella friidrottsförbundet, som menade att en italiensk tränare hade ställt sig precis framför vindmätaren och därmed manipulerat hastigheten som angavs av mätaren.

Sovjeten Robert Emmiyan slog det rådande Europa-rekordet (8,86m) i längdhopp i den armeniska skidorten Tsaghkadzor, ca 1800m över havet. Emmiyan hoppade aldrig över 8,53m under "normala" omständigheter.

Rättar mig själv här: Emmiyan hoppade 8,61m (inte 8,53) som främst bortsett från sitt monsterhopp på hög höjd, 8,86m.

Underbarnet Gout Gout sprang 200m på 19.67 i samband med de australiska mästerskapen, med tillåten vind i ryggen dessutom. Nytt PB och australiskt rekord för 18-åringen, som får ses som den nye Bolt. Han suddade också ut Erriyon Knightons juniorvärldsrekord på sträckan som löd 19.69.

22-åringen Aidan Murphy, som är son till VM-sprintern Tania Van Heer, kom i mål i kölvattnet av Gout på exceptionella 19.88 och förbättrade sig med över en halv sekund från sitt tidigare PB på 20.41. Murphy springer även 400m.

Lite utförligare information om relationen mellan hög höjd och resultat inom vissa specifika friidrottsgrenar.

Kopplingen mellan hög höjd och längdhoppsprestation blev vedertagen efter OS i Mexico City 1968 (~2 240 m över havet).

Den mest dramatiska manifestationen var Bob Beamons legendariska hopp på 8,90 m den 18 oktober 1968 — ett världsrekord som krossade det tidigare med häpnadsväckande 55 cm. Beamon var visserligen en exceptionell atlet, men den tunnare luften på hög höjd spelade en mätbar roll, då det minskade luftmotståndet ger hoppare en reell fördel i horisontella grenar som längdhopp, tresteg och sprint.

Före Mexico City hade idrottsvetare och tränare i teorin förstått sig på att tunnare luft minskar det aerodynamiska motståndet, vilket främjar explosiva och korta horisontella rörelser. Men det var de fantastiska resultaten från 1968 års spel — inom sprint, häck och hopp — som förvandlade detta från teori till vedertagen praktisk kunskap. I samband med OS i Mexiko så noterades nya världsrekord på 100m, 200m samt tresteg och längdhopp för herrar samt för damer på 100m, 200m och längdhopp. Varför slog damerna då inte världsrekordet i tresteg i Mexiko? För att damernas tresteg inte fanns på programmet på den tiden.

Bortsett från Bob Beamon så presterades resultat på nivåer som aldrig tidigare skådats i andra grenar, t.ex så spräckte amerikanen Jim Hines på 100m drömgränsen 10 sek för första gången i historien, då han tog guldet på 9.95. Hines världsrekord 9.95 stod sig i hela 15 år, vilket vittnar om hur svårslaget rekordet var. Tommie Smith blev också den förste sprintern i historien att spräcka 20-sek barriären på 200m i Mexico City, då han tog hem finalen på 19,83. Smiths rekord på 19,83 stod sig i elva år, fram tills 1979, då en snabbfotad italienare, Pietro Mennea, suddade ut det på exakt samma banor som Smith sprang på, dvs Estadio Olímpico i Mexico City. Mennea sprang på otroliga 19,72 med draghjälp av den höga höjden i Mexico, vilket så här nästan ett halvt sekel senare fortfarande är Europarekord.

Viktor Saneyev fullständigt pulveriserade världsrekordet i tresteg, då han tog guld på 17.39. Polacken Józef Szmidt, innehavaren av det tidigare rekordet på 17.03m, fick se sig akterseglad med hela 36 cm. På damsidan så utmanövrerade rumänskan Viorica Viscopoleanu det tidigare världsrekordet (6.76m) i längdhopp, satt av brittiskan Mary Rand, när hon hoppade 6.82m.

Efter spelen uppstod en högljudd debatt om huruvida Beamons rekord och de andra sensationella prestationerna borde märkas med en asterisk på grund av höjdfördelen. IAAF beslutade till slut att inte förbjuda höjdrekord, men lanserade 1977 en regel om att rekord satta med medvind eller på hög höjd skulle flaggas — rekord satta högre än 1 000 m märks med bokstaven "A" som står för "altitude".

Så t.ex Robert Emmiyans Europarekord i längdhopp (8.86m) i den armeniska skidorten Tsaghkadzor (1800m över havet) och Pietro Menneas nuvarande Europarekord på 200m (19.72) som slogs 1979 i Mexico City ratificerades av det internationella förbundet, men resultaten flaggas med ett "A" som fotnot i historieböckerna.

Med andra ord så var höjdens fördel för längdhopp och sprint teoretiskt känd redan före 1968, men blev praktiskt och allmänt erkänd tack vare OS i Mexico City.

Man undrar om det faktiskt var godkända förhållanden när så många persar med tiondelar i finalen

Schneider Marathon de Paris
Män: 1) Yeman Crippa Italien 2.05.18, 2) Bayeling Teshager Etiopien 2.05.23, 3) Sila Kiptoo Kenya 2.05.28, 4) Mohamed Ismail Djibouti 2.05.38, 5) Awet Nftalem Kibrab Norge 2.05.58, 6) Emmanuel Levisse Frankrike 2.05.58

Kvinnor:
1) Shure Demise Etiopien 2.18.34, 2) Misgane Alemayehu Etiopien 2.19.08, 3) Magdalyne Masai Kenya 2.19.27, 4) Enatnesh Tirusew Etiopien 2.19.18, 5) Sharon Chelimo Kenya 2.20.03, 6) Alisa Vainio Suomi 2.21.35

– Jag blev lite förvånad över att tiden var så bra. Rutten var ganska tuff, och jag sprang faktiskt hela vägen ensam, kommenterade Vainio sitt lopp direkt efteråt.
Vainios 5 km-tider 16.41-16.30-16.38-16.47-16.43-16.52-17.08-17.06 och de sista 2,195 km på tiden 7.10.

Alisa Vainio är Martti Vainios dotter, eller?

Nej, inte ens släkt.

https://www.expressen.se/sport/friidrott/gout-gouts-supertid-anklagas-for-att-vara-fejk/

Du är inte ensam om att tvivla.