Varför är becknare så ointresserade av ett vanligt jobb?

Japp detta tror jag med. Såg någon dokumentär om gängkriget i Göteborg och en gängmedlem de intervjuade sade typ " Varför ska en 15 åring gå i gymnasiet för att sedan städa trappor eller stå vid bandet på Volvo Torslanda när han kan beckna och få 15 lax rakt ner i fickan varje vecka?"

Det uttalandet beskriver en rimlig anledning till fenomenet ganska bra tycker jag.

Vad är ens en becknare? En sån som säljer knark? Då är der väl för att se går bra betalt

De är ju loosers till slut ändå... noll framtid.
Samhällets bottenskrap.

I egenskap av f.d. becknare, med ungefär 7-8 års erfarenhet av försäljning av nästan uteslutande cannabis känner jag mig berättigad att göra ett uttalande:

Becknande är snabba, enkla pengar. Jag köpte in kassar för 35 tusen av en släkting som hade en medelstor odling inom ca 50 mil från orten jag utgick från, och sålde av dessa under 2-3 månader, för 90-100 tusen. Det som skiljer becknare åt är ofta intelligens; de smartaste säljarna där ute har vita jobb eller är egna företagare vid sidan om.
Ingen seriös becknare är arbetslös i långa perioder, och ingen seriös becknare använder dödligt våld, då det är är något av det absolut sämsta för lukrativa affärer som finns. Jag bar aldrig skjutvapen, och har aldrig begått grövre våldsbrott än misshandel, och tro mig när jag säger att det var högst berättigat, och om jag berättade om omständigheterna hade nog de flesta hållit med mig.

Att sälja narkotika är bara ett yrke i mina ögon, och inget annat. Är man gatusmart och rör sig diskret är det dessutom relativt riskfritt. Den största risken är alltid din kundbas - snackar köparna bredvid mun? Får andra säljare (läs blattar) reda på vem du är och vad du gör så kommer deras osäkerhet och "heder" in i bilden, då de sällan klarar av att någon är bättre på vad de anser är "deras" yrke än de själva. De förstår också sällan att kundservice (bl.a. att komma i tid) är en viktig faktor, och tror sig befinna sig i en maktposition. Mängden kunder jag erhöll genom åren från blattar som säger "15 minuter-en kvart bre wallah" och sedan tar en timme på sig skulle få Stockholms främsta marknadsförare att bli avundsjuk. Samma blattar som säger "dunder len wallah svär" när det är kamelhasch som legat nedgrävt bakom något uteförråd i ett år. Inger noll förtroende. Har man svag skit rear man bort den snabbt som fan till en lägre vinst, för den grad av renommé som det ger dig är värt mer än pengarna i sig. Tillit är en av branschens nyckelfaktorer om man vill bli långvarig.

Sköter man sina affärer, håller lagret separat från där man bor, inte hanterar vågar/zips utöver när man portionerar upp kassar/heggen, håller tider, är ärlig om kvaliteten och klarar av att projicera en viss aura av "jävlas inte med mig, för bådas skull" så är becknare ett skrämmande lukrativt yrke. Storhetsvansinne följer lätt som ett brev på posten när man kan dra in så mycket pengar, så enkelt, så snabbt, och med så lite tid investerat.

Summa summarum: det är en jävligt stor skillnad på becknare och becknare. Jag var professionell, de flesta är inte det.

Edit: från fråga via PM: bästa jag dragit in under en månad är runt 150 tuss är i samband med två svenska sommarfestivaler. Innan 2017 (ökad polisnärvaro på svenska festivaler) var detta en becknares mecka: visst fanns det konkurrens, men eftersom det är festivaler är det "ingens område", och således är det vilda västern och inget våld förekommer. Den bästa säljaren med bäst produkt tjänar mest pengar. Efter 2017 vågade jag inte chansa. För rättvisans skull bör också tilläggas att det var högst ovanligt att jag drog in mer än 35-40k (vanligare med 20-30k) i månaden.

Kan också tillägga att jag aldrig varit så stor att jag ens övervägt att tvätta pengar, utan jag har handlat bensin, mat, kläder, några billigare fordon, köpt Euro och i övrigt bara levt loppan på pengarna. Jag var en liten fisk i en stor damm, och vill inte göra sken av att ha varit någon storspelare.

De är väl fast i det lika mycket som de som köper drogerna. Eller kanske inte lika mycket, men nästan, fast på ett annat sätt

Haft becknarväska innan dom kallade för det.

Tack för en intressant inblick. Lätta pengar skriver du, men jag tänker mig att det borde finnas en herrans massa struliga kunder, där man får vänta i en timme extra på någon tandlös tjomme som sedan dyker upp helt vinglig och snurrig och på plats upptäcker att han glömt pengarna osv, även om jag inbillar mig att just cannabisköpare kan vara mer av medelsvenssons än vad exempelvis standardtjackisen är? Och sådana situationer måste både vara dryga och en risk när kunderna drar ögonen till sig.

Sedan måste väl din stash ha kommit någonstans ifrån, eller importerade du den själv? För även om man själv besitter hög IQ som becknare är det ju en jävla risk om en handfull andra efterblivna individer är involverade I verksamheten och pepprat info till polisen i telefoner med mera, så när de idioterna åker dit, är ju risken att ens egen delaktighet blir synlig direkt och att polisen knackar på ens dörr.

Tror att alla becknare jag mött klassat sig själva som väldigt intelligenta och åker de dit så är det alltid polisens fel och tydligen inget de kunnat förhindra. Många nyttjar ju för egen del droger och det bidrar väl både till att sänka motivationen och IQ:n. Är ju enormt svårt att snurra runt hög som ett hus och klara sig undan polisen när man becknar, men många becknare verkar vara sociopater med narcissistiska drag, vilket inte är speciellt gynnsamt.

Struliga kunder hör branschen till, och jag gav alla en andra chans. Strular de runt även andra gången så ger jag dem ett ultimatum: skärp dig eller hitta någon annan säljare. Jag har släppt kunder, men nästan alla förstod och skötte sig rätt okej. Säljer du t.ex. koks, tjack eller heroin så är det hundra resor värre, för då blir du uppringd mitt i natten för att någon jävla galning som varit vaken i tre dygn vill ha två gubbar i utbyte mot en stulen brödrost. Jag har själv aldrig sålt dessa droger, men har haft kontakt med andra säljare som sysslade med dessa.

Gräset jag köpte var svenskodlat av en närstående. Tog en liten roadtrip 4-5 gånger om året och fyllde på. Bilresan tillbaka är alltid lite svettig, men kör man normalt och har en normal bil så är risken oerhört låg. Körde heller aldrig på natten - färre bilar, större risk att bli stoppad. Inte för att det antagligen hade spelat någon roll, för jag transporterade allt vakuumförpackat. Sålde hasch då och då, men det hade jag ingen kontakt för, utan köpte större partier (5+ heggen i stöten) från dark web (främst via FS på den tiden). När man väl har sitt parti och nått hemorten hämtade jag våg och zips, som förvarades på annat ställe än hemmet (för jag varken var eller är efterbliven. Här kan många dussinbecknare dra lärdom). Vägde upp nästan allt i femmor och tior, och sedan gömdes största delen utomhus på ställen jag kände till bra och visste var säkra. Mindre färdiga partier förvarades också utomhus, men på annat ställe, närmare hemmet, så när någon ringde mig och ville handla så svängde jag bara förbi det stället på vägen till den överenskomna platsen.

Jag har åkt dit, men aldrig för försäljningen i sig. Åkt på eget bruk samt innehav. Får dock skylla mig själv då jag är rätt bekymmerslös och röker öppet överallt jag rör mig, men aldrig om jag "jobbar".

Ja, många becknare har diagnoser och är våldsbenägna, och inte kul typer att ha att göra med. Jag har som sagt brukat våld, men det var berättigat, och inget som lämnade permanenta spår. Becknare som överlever länge i branschen är dock ofta väldigt reko typer, och jag har träffat säljare med absolut noll våldskapital som ändå klarar sig fint eftersom de prioriterar kunderna och alltid kör med raka rör. Ofta är det människor som är som jag - kroniska haschtomtar - som säljer av nästan ideologiska skäl (men pengarna skadar såklart heller inte, hehe).

Vet inte om jag missade något, men svarar gärna på frågor. Förekommer många fördomar och märkliga uppfattningar om becknare som inte alltid stämmer, även om det som med alla andra fördomar nästan alltid är grundat i viss sanning.

Nej, polisen, jag säljer ingenting längre. Vill ni hälsa på för ytterligare en husis så är ni välkomna.

Du verkar ju haft en strategisk plan, jag har själv förr i tiden köpt droger och det hände att idioterna bjöd hem en hur fan tänker man då? Räcker ju med att en labil kund blir missnöjd med en batch så är risken stor att vederbörande skickar in ett anonymt tips till polisen med adress och allt till becknaren. Relationsstrul verkar också vanligt. Tjej gör slut med becknaren och som hämnd för en kass relation anger hon honom, men just det scenariot är ju svårare att värja sig mot. Ytterligare skäl att inte beckna.

Du verkar ha varit en lite udda becknare, för även om gruppen självklart inte är homogen, så finns det definitivt gemensamma nämnare. Tittar man på film så kan man exempelvis få intrycket att becknare glider runt i en fräsig sportbil, men i verkligheten så åker de flesta elsparkcykel, buss eller möjligtvis moppe. Även om de precis som du gjorde, kan dra in stora summor, så märks det alltså inte. De bor i någon sliten inrökt hyresrätt med madrass på golvet och även om deras eget missbruk kostar pengar, så fattar man inte var slantarna tar vägen när de lever så tattigt?

Vissa av oss staplar pengar på hög inför regnigare dagar. Andra (oftast blattar, men det vet inga etniska gränser) vill kompensera för något och kan inte låta bli att bränna allt på flashiga kläder, bilar och utekvällar. Jag har personligen aldrig varit någon krogråtta, och att imponera på människor jag inte ens känner är inget jag behöver för att stärka självkänslan. Har väl förvisso en stil som sticker ut en aning från gemene mans, men det är varken becknarväskor eller Guccikepsar vi pratar. Att medvetet försöka se ut som en jävla karikatyr av en kriminell när man de facto är kriminell är bland det dummaste man kan göra.

Jag använde oftast elcykel. Diskretare än bögsparkcyklarna och mopeder, och nästan lika effektiva som motordrivna fordon om man behöver fly. Gäller att man har koll på närområdets geografi, cykelvägar och suggor bara. Ofta var jag tidigt på plats, då jag inte gillar överraskningar, och då var det praxis att jag lade varan i ett tomt cigarettpaket på marken några tiotals meter bort, så när kontanterna var i hand sade jag åt dem var det låg, sedan gick jag omedelbart. Har mig veterligen aldrig haft span, men detta är ett bra sätt att undvika att fastna på inkriminerande (anglicism?) bilder när man inte kan säkerställa att ytterligare ögon inte ser en. Trots allt bedrivs merparten av dessa affärer i ganska allmänna utrymmen.

Var jag inte tidig så var det oftast en klassisk handskakning där vara och kontanter byter ägare i samma rörelse. Om ingen stirrar på en så är detta något man kan göra även bland folk, då nästan alla är upptagna med att tänka på sig själva och sina egna problem.

Har över åren byggt ihop en rätt bra summa i SEK och Euro, som jag också förvarar nedgrävt på ett ställe ingen någonsin skulle misstänka eller råka snubbla över. Med tanke på ny lagstiftning som möjliggör beslag även utan konkret brottsmisstanke är detta nu ännu viktigare, för skulle jag ha dessa i hemmet skulle jag aldrig kunna slappna av helt. Sen är ju kontanter just kontanter, och begränsade i användningsområde, och värre lär det bli.

Edit: Kan tillägga att det är stor skillnad på inkomst bland frilansare och gängkriminella. Blattarna i gäng medverkar i ett pyramidspel där pengarna, precis som i maffian, går uppåt i leden medan skiten rinner nedåt. När det kommer fram en 15-åring på elsparkcykel och frågar dig helt ur det blå om du vill köpa hasch så är detta nästan alltid en springis som tjänar rätt lite netto. Ponera en femma röka för en röding - standard i större delen av landet - av dessa 500 kr avser 200 inköpskostnader, och sedan varierar det lite, men ofta ska ytterligare 150-200 tillbaka till gubben ovanför, som försett grabben med produkt. När jag slingade en femma hade jag ut ca 300 rent efter omkostnader (minus zipbag, men den kostnaden är försumbar i den här ekvationen), medan blatten gör 100-150 i vinst.

Sen medföljer det pros and cons att vara springblatte; du blir beskyddad av de ovanför dig - så länge du sköter dig, annars är det din röv som gäller - men också avsevärt mycket enklare för konkurrenter och myndigheter att kartlägga dig när du har tät, kontinuerlig kontakt med andra, oftast tyngre kriminella. Jobbar man diskret och har en stabil kundbas (de bästa kunderna är Svenssons som inte har samröre med andra kriminella) så är frilans det överlägset bästa. Har förvisso alltid varit en ensamvarg, och skulle inte klara av att lita på att folk jag jobbar med inte tabbar sig så att det går ut över mig.

Har själv en bättre hälft som gick ifrån ett träligt arbete med medioker lön till att bli en som som drar in 220 000 kr en bra månad på ert vanligt arbete, förvisso med en del helgarbete, men man är ju helt efterbliven om man vill tjäna mycket pengar och då väljer att vara kriminell, istället för att ta ett arbete som inte kan innebära att din frihet inskränks i flera år. De flesta mansdominerade yrken är inte ens lågbetalda även om man själv så är analfabet, bara man exempelvis kan ratta en lastbil så har man en bra lön. Tror inte ens att kidsen i förorten har koll på det, utan de tror att varenda arbetare får en pisslön i paritet med bidragen som deras föräldrar får.