De första 3 åren efter 18 år ägde jag en Henkel Tourist på 175 cc med toppventilad 1-cyl fyrtaktare. En värsting jämfört med de vanligare Vespa, Lambretta, Rumi, Goggo m fl scootrarna på den tiden.
1959 i januari var jag nära att köpa en FIAT 500 Topolino, men vevaxeln gick av under provturen. 4-cyl med bara ett ramlager i var ände på vevaxeln.
1959-02-05 köpte jag min första bil, en Morris Minor Serie II(toppventilare på 803 cc) för 5.000:-. Även här lyckades jag knäcka vevaxel, men den här gången vevstakslagren.
1960-05-07 bytte jag till VW 1200 1956 för 5.500:-. Återigen lyckades jag knäcka vevaxeln. Men nu var det ramlagren som skar vid, har jag för mig, 3.000 mil p g a a kamdrevet av fiber löstes upp av oljan som därefter täppte till oljekanalerna i vevaxeln. VAG??????????
1961-07-06 bytte jag till OPEL Rekord 1958(med kamaxeldrivna vindrutetorkarna) för 6.700:-. Men härefter höll vevaxlarna för mig.
Till dags dato, enligt ett excellark, som inte är komplett, mer än 130 bilar.
Senast inköpta bilar är Honda och Suzuki. Man lär sig efter ett antal år och mer än 130 bilar.
Min drömbil är och har alltid varit Toyota Land Cruiser, men jag har inte råd med någon ny och heller inget behov att fylla så.......