Hundmänniskor vs Kattmänniskor

Vill du hellre att din hund dör av svält? Jag föredrar att djuret äter för överlevnad men som sagt. Det är en känslig punkt som vinner mycket kärlek.

Tror du läste lite slarvigt. Jag skriver uttryckligen att det är logiskt att äta upp sin husses kadaver.

Disclaimer: är kattallergiker. Men jag tyckte mycket bättre om hundar även innan jag blev allergisk.

Opportunistiska feeders, inget man ska lägga något värde i. Bra att man kommer till användning när man dör, och om det är för att ge sin pälskling lite mer tid på denna planet så är det enbart positivt

Vem fan bryr sig när man är död oavsett haha.

Hundmänniskor i allmänhet tror att kärlek är lydnad och underkastelse och gillar inte människor och husdjur som är självständiga och med en egen vilja. Om de gillade självständiga husdjur med egen vilja skulle de ha en katt, inte en hund. Kattmänniskor fattar och värderar självständighet och egen vilja.

Tror också att hundmänniskor vill ha det enkelt, okomplicerat och lätt, och de gillar inte utmaningar. Att förstå en katt är en utmaning. Hundmänniskor vill ha en manual. Kattmänniskor gillar när saker är komplicerade och man behöver analysera ur olika vinklar..

Hundmänniskor är mer raka, enkla. Kattmänniskor mer oregelbundna, komplexa.

Svårt att lära känna en katt när man är allergisk, det tar sin tid. Var en hundmänniska innan jag fick en katt på köpet med min tjej.

Nu är jag 100% kattmänniska.

Men de är två helt unika typer av djur, har man haft mycket med hundar att göra så kan man nog tycka att katter är extremt fascinerande i kontrast. Det jag gillar med katten är lite av utmaningen, jag kan inte befalla eller tvinga henne till något, hon gör som hon vill. Hon väljer om hon vill komma och lägga sig i mitt knä och spinna, och handen på hjärtat, när det
väl händer, det är en tillfredsställelse som inte är av denna värld.

Jag har tillräckligt sjå med fyra ungar, så jag klarar mig fint utan ytterligare en lynnig och hormonstinn familjemedlem. Jag gillar att hundar är så aktiva och att de gillar att busa. Det gör jag också. Svärisarna hade katter innan. De var inte alls lika lekfulla som hundarna är.

Brukshundsklubbkärringar? Finns inga mer ointressanta människor. Som hästkärringar men utan man som betalar. Extroverta. Ja. Fullt upptagna med att snacka skit om alla som inte är närvarande.

Nej, katter är inte jättelekfulla som regel, även om de inte tackar nej till lite lek men har man fyra kids att ta hand om så är katt ett mer optimalt val än hund skulle jag säga, då katten sköter sig själv i mycket större utsträckning. Sand i kattlådan o städa den regelbundet, mat ett antal ggr per dygn, släpp ut på morgonen (om man vill ha en utekatt), släpp in på eftermiddagen. En hund måste man ut med i ur och skur, blir ett jävla pussel att kombinera med jobb.

Det är tvärtom. Det är du som inte förstår skillnaden på kärlek och lydnad/underkastelse. Det är du som tror att lydnad/underkastelse och kärlek ömsesidigt uteslutande. Att någon som lyder inte kan älska. Det är du som tror att barn som lyder sina föräldrar inte kan älska dem. Och det är därför det är så tydligt att du inte förstår vad kärlek är.

Den dagen du är beredd att göra vad som helst för någon, inte minst att lyda dem, då kanske du kan börja skrapa på ytan till det som är kärlek. Men du är inte ens nära.

Sedan kan du ju inte ens skilja på en hundmänniska och en kattmänniska, och förmodligen inga andra människor heller


Ideal? Se där, du har inte ens fattat att det inte är några ideal. Du fattar nog inte ens vad ideal är för något.

Ja visst, katten kommer för att den vill. Precis som hunden, som också kommer för att den vill. Det är det första du inte förstått, att det rent viljemässigt inte finns någon skillnad.

Skillnaden ligger i varför de vill komma. Hunden vill komma bara för att den älskar dig. Den vill komma för att visa sin kärlek. Den säger - Hej, jag älskar dig. Varje gång du kommer hem.

Katten vill komma för att du erbjuder något den vill ha. Mat, vatten, trygghet, sällskap eller värme. Den kommer inte till dig när du kommer hem för att säga - Hej, jag älskar dig, och visa sin glädje över att du kom hem. Den kommer möjligen för att kolla vem det var och för att visa dig att det första du skall göra när du kommer hem är att serva katten med mat och vatten, eller för att öppna dörren så den kan komma ut.


Jösses så korkat.
Behandla alla med respekt och varje individ utifrån den individens behov, så vinner du kärlek, respekt och vänner, bland såväl hundar och katter som människor.

Och faktum är, att när det kommer till underkastelse, så är det likadant med katter som med hundar. Lär katten att du är dess överman, och katten kommer att respektera dig, om du därtill lär katten att du också är dess beskyddare, så kommer den att få förtroende för dig. Precis som med hundar. Skillnaden är att det är mycket lättare att lära en hund detta. Katten kräver lite mer basala metoder och lite längre tid, framförallt med förtroendet, men från den sekund när katten inser att du är dess överman men att du aldrig kommer att skada den, från den sekunden har du kattens fulla förtroende. Men kattens kärlek, den kan du glömma. Katten kommer inte komma till din undsättning, så som hunden kommer göra.

För det första är hundar smartare än katter.

Du kan också göra betydligt fler saker med en hund och den kan vara med på fler aktiviteter. Du kan åka båt med din hund, du kan låta hunden dra dig när du åker skridskor på en sjö, du kan jaga med en hund, en hund kan valla får.

Den största skillnaden mellan hund- och kattmänniskor verkar vara att hundmänniskor är mer friluftsmänniskor/människor som faktiskt gör aktiviteter utomhus medan kattmänniskor är människor som sitter i sina lägenheter och dricker vin och läser en bok/kollar på Netflix.

Men jag tycker det i de flesta fall är ganska dumt att ha både hundar och katter.

Hundmänniskor som inte har den till någon speciell uppgift offrar oändligt med timmar av sitt liv till att gå på promenad med hunden och plocka upp bajs, och till vilken nytta? Hunden dör om 12 år ändå. Ett otroligt slöseri på tid som vittnar om att man inte har så stora aspirationer i livet, om man inte har något bättre för sig än att ta hand om en hund.

Katter är mer av en accessoar och kräver inte så mycket av ägaren men de sprider tyvärr toxoplasmos som förändrar folks personlighet så det är inte en bra idé att ha en katt heller.

Båda används som substitut till att skaffa barn vilket är det man faktiskt bör göra istället för att agera vårdare till ett meningslöst djur.

Det ligger väl mer hos människorna så där har du fel.

Jaha, är det så det är.

Men, om man har flera barn, flera hundar, flera katter, många vänner, en hög utbildning, härliga fritidsintressen, en bra karriär, ett välbetalt roligt givande jobb och ett rikt liv då? Hur förklarar du det?

För jag känner flera som har det så, bland annat några veterinärer faktiskt.