Ako Hameed Abbas 37 mördad - hittad i väska på Värmdö (2024-03-10)

så du menar att 19-åringen verkligen är den riktiga fadern till barn nr 2, och skulle då blivit pappa när han bara var 17 år?

Från 2 oberoende håll har det nu indikerats på att det är olika pappor till hennes barn.

Hur tänker du kring att det skulle kunna vara bidragsbrott?

Min väninna har lekt grävande journalist angående Afghanistans rättssystem.

Jag har fokuserat på det som handlar om det vi funderar på i tråden:

Kortfattat för er som ej orkar läsa:
Det är dödsstraff för otrohet och det är främst kvinnans familj som upprätthåller hedern.

Detta är uppgifter ur LIFOS Afghanistan (Landinformation som tillämpas av migrationsverket = tillförlitliga uppgifter om hur det i praktiken är i landet).

Sharia är beteckningen för vad som inom islam är Guds lag och kan förstås som att leva sitt liv i enlighet med Guds vilja. I en västerländsk kontext brukas begreppet däremot som synonymt med islamsk rätt. Inom islam används dock begreppet fiqh för att beteckna islamsk rättslära, som är människans tolkning av den gudomliga lagen.

Qisas är en kategori av brott som innefattar brott mot personer. Exempel på
brott som är qisas är mord och dråp. Straff finns definierade och innebär
någon form av vedergällning men offret eller dennes anhöriga kan välja att
avstå från sin rätt till vedergällning och istället kräva ekonomisk ersättning
eller förlåta brottet.

Zina är ett brott enligt islamsk straffrätt som definieras som otillåtna sexuella relationer, i normalfallet sexuella handlingar mellan
två personer som inte är gifta med varandra (utöver de starka tabun som finns kring relationer mellan kvinnor och män i Afghanistan och att sex utanför äktenskapet inte är kulturellt accepterat är
det också olagligt).

Vissa typer av zina är att betrakta som hudud-brott inom islamsk straffrätt. T.ex. är det föreskrivet att samlag mellan två ogifta personer ska bestraffas med 100 piskrapp och att zina som begås av gifta personer som är otrogna ska bestraffas med både piskrapp och stening (dödsstraff).

Gemensamt för de typer av zina som är att betrakta som hudud är att det ställs mycket strikta krav för att dom ska kunna avkunnas. T.ex. måste parterna ha samtyckt till samlaget och penetration måste ha förekommit. Därtill ska det med egna ögon ha bevittnats av fyra personer. Enligt brottsbalkens artiklar 426 och 427 bestraffas zina som inte faller under hudud med ett ”långt” fängelsestraff, vilket enligt artikel 100 samma lag innebär upp femton års fängelse. I artikel 427 i brottsbalken listas också en rad omständigheter som anses försvårande och som kan leda till ett högre straff, däribland om ena parten är gift med någon annan.

Talibandomstolarna tillämpar en strikt tolkning av islamsk straffrätt och dömer folk till döden för alla typer av zina även icke hudud brott.

Traditionella uppfattningar spelar en avgörande roll i det afghanska rättsväsendet.

Ett tydligt exempel på detta är att kvinnor och flickor arresteras och ställs till rätta för att till exempel ha rymt från sin familj. Företeelsen kallas för "försök till zina" och är ett brott som inte finns definierat vare sig i afghansk lagstiftning eller islamsk rätt. Det underliggande resonemanget förstås som att om en kvinna beter sig på ett olämpligt sätt, så som att t.ex. planera att rymma hemifrån, har hon intentionen att begå zina (som är ett brott). Av bland annat denna anledning anmäls endas en liten andel av de våldtäkter och sexuella övergrepp som begås i Afghanistan. Förövare som anklagas för exempelvis våldtäkt i sin tur hävdar att kvinnan samtyckt till samlaget och att hon på så sätt anklagas för zina (som är belagt med dödsstraff). En kvinna som drabbats av sexuella övergrepp så som våldtäkt uppfattas ha vanärat sina familjer. Kvinnor har gripits för försök till zina både för att ha befunnit sig utanför hemmet i sällskap av män som inte är en släkting och för att ha vistats ensamma utanför hemmet. Män anklagas för försök till zina enbart när de hjälpt en kvinna att lämna sin familj.

Hedersproblematik uppkommer oftast efter att en kvinna eller flicka vägrat
eller flytt från tvångsäktenskap eller anklagats för att ha haft en opassande relation med en man. Även annat normbrytande beteende kan trigga hedersvåld. Dödlig utgång är mest sannolikt för ett par som rymt eller ämnar rymma från familjerna om de är pashtuner. Det
kan också förekomma att kvinnans familj endast ger sig på mannen medan kvinnan gifts bort med den man som hon tidigare varit trolovad med. Vanligtvis är det flickans familj som är förövare av hedersvåld (nära 80%). Näst vanligast är det att det är maken (20%).

Äktenskap ingås vanligen under översyn av familjen och lokalsamhället vid en religiös ceremoni. En mulla är i allmänhet den som förrättar vigseln. Mullan skriver vanligen under ett äktenskapskontrakt. Det är sällsynt att äktenskap registreras formellt. Det viktiga är att det blir känt för omgivningen att paret har gift sig. Uppskattningsvis är färre
än 10 % av landets äktenskap formellt registrerade.

Pashtuner i högre utsträckning än andra folkgrupper motsätter sig icke etniska
äktenskap.

Det är förhållandevis vanligt att flickor som försöker undkomma tvångsäktenskap försöker hitta män att rymma med. Det lättare att resa utan att väcka uppmärksamhet för ett par än för en ensam kvinna och det förekommer därför att flickor aktivt försöker hitta en partner för att undkomma
tvångsgifte eller misshandel inom äktenskapet.

Centralt i pashtunwali är koncepten heder och skam, det rättfärdiga beteendet styrs utifrån den gemensamma uppfattningen av vad
som utgör hedervärda respektive skamliga handlingar.

Nanga (även nang) innebär ett ansvar att försvara sin och sin stams ära.

Ett annat viktigt koncept är namus som syftar på den heder eller det rykte som de kvinnor en man har ansvar för är bärare av, såsom fruar, döttrar och ogifta systrar. En kvinna som uppträder på ett sätt som uppfattas som olämpligt riskerar därmed att skada de manliga familjemedlemmarnas heder. För att försvara sin heder ska en man därför kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar. En kvinna som exempelvis är otrogen och därmed vanärar familjens heder kan då dödas för att återupprätta hedern.

Ghairat är ett begrepp som kan sägas sammanfatta alla de dygder som pashtunwali föreskriver och som ibland också används som synonymt med heder.

Mord är i sig förbjudet enligt såväl islamsk rätt som afghansk lagstiftning. Enligt artikel 398 i Afghanistans brottsbalk görs emellertid ett undantag för personer som ”försvarar sin heder”. I de fall lagen är tillämplig ska man i
sådana fall inte dömas för mord utan för tazir-brott med ett maxstraff på två år. Lagen är dock mycket specifik vad gäller omständigheterna då detta undantag är tillämpligt: ”En person som försvarar sin heder och ser sin maka eller en annan närstående under pågående äktenskapsbrott eller till sängs med någon och omedelbart dödar eller skadar den ena eller båda ska inte straffas för mord."

Hedersmord betraktas i Afghanistan som en familjeangelägenhet och man vill från familjens sida inte att det blir känt. Det föredragna alternativet kan vara att undvika hedersmord om det är möjligt att dölja att någon kränkning av familjens heder ägt rum, eftersom det centrala med hedern är
hur det uppfattas av omgivningen. Det finns dock uppgifter om att det kan förekomma sociala påtryckningar mot familjer att begå hedersvåld. Vanligast att det är kvinnans familj som eftersöker paret i syfte att återupprätta hedern.

Att ta något som i Afghanistan ses som familjeangelägenheter till myndigheter eller andra externa parter kan vara förenat med konsekvenser, dels våld eller i värsta fall risk att bli dödad men också social utstötning och förlorade försörjningsmöjligheter. Därför försöker man vanligen lösa problem som
uppstår inom familjen eller mellan familjer i första hand.

Kvinnor som själv söker hjälp av myndigheterna efter att ha blivit utsatt för
brott så som exempelvis våld i hemmet, eller sexuella övergrepp kan löpa risk att själva anklagas för att ha begått zina eller haft intentionen att göra det. Det finns flera hinder för den enskilde som är i behov av hjälp. Myndigheter kan inte hjälpa någon utan att involvera familjen. I vissa fall kontaktar de familjerna för att initiera medling, i samband med detta får familjerna skriva under papper där de förbinder sig att inte skada paret. I det informella medlingssystemet förlitar sig deltagarna på sina tolkningar av islamsk rätt och sedvanerätt. Medlingen är därtill fokuserad på försoning i lokalsamhället och inom familjen snarare än att individen ska få upprättelse.

Ja så är det men om han verkligen var 19 år är en annan fråga.

Hur kommer det sig att FV inte mördar sin lillebror eller WK för otroheten?

Sensmoralen från din vännina är att otrohet är = dödstraff i shariaislam men högst lagligt leverne i Sverige.

Eftersom de lever i Sverige och de inte har juridiskt giltigt äktenskap här, utan äktenskap via en imam som inte valt att registrera äktenskapet här (vad är detta för kontrolltröja?), kan WK bara lämna sin relation.

Måste säga att jag väger just nu om WK inte är mer av ett offret än förövare här.

Min väninna har lekt grävande journalist angående Afghanistans rättssystem.

Jag har fokuserat på det som handlar om det vi funderar på i tråden:

Kortfattat för er som ej orkar läsa:
Det är dödsstraff för otrohet och det är främst kvinnans familj som upprätthåller hedern.

Detta är uppgifter ur LIFOS Afghanistan (Landinformation som tillämpas av migrationsverket = tillförlitliga uppgifter om hur det i praktiken är i landet).

Sharia är beteckningen för vad som inom islam är Guds lag och kan förstås som att leva sitt liv i enlighet med Guds vilja. I en västerländsk kontext brukas begreppet däremot som synonymt med islamsk rätt. Inom islam används dock begreppet fiqh för att beteckna islamsk rättslära, som är människans tolkning av den gudomliga lagen.

Qisas är en kategori av brott som innefattar brott mot personer. Exempel på
brott som är qisas är mord och dråp. Straff finns definierade och innebär
någon form av vedergällning men offret eller dennes anhöriga kan välja att
avstå från sin rätt till vedergällning och istället kräva ekonomisk ersättning
eller förlåta brottet.

Zina är ett brott enligt islamsk straffrätt som definieras som otillåtna sexuella relationer, i normalfallet sexuella handlingar mellan
två personer som inte är gifta med varandra (utöver de starka tabun som finns kring relationer mellan kvinnor och män i Afghanistan och att sex utanför äktenskapet inte är kulturellt accepterat är
det också olagligt).

Vissa typer av zina är att betrakta som hudud-brott inom islamsk straffrätt. T.ex. är det föreskrivet att samlag mellan två ogifta personer ska bestraffas med 100 piskrapp och att zina som begås av gifta personer som är otrogna ska bestraffas med både piskrapp och stening (dödsstraff).

Gemensamt för de typer av zina som är att betrakta som hudud är att det ställs mycket strikta krav för att dom ska kunna avkunnas. T.ex. måste parterna ha samtyckt till samlaget och penetration måste ha förekommit. Därtill ska det med egna ögon ha bevittnats av fyra personer. Enligt brottsbalkens artiklar 426 och 427 bestraffas zina som inte faller under hudud med ett ”långt” fängelsestraff, vilket enligt artikel 100 samma lag innebär upp femton års fängelse. I artikel 427 i brottsbalken listas också en rad omständigheter som anses försvårande och som kan leda till ett högre straff, däribland om ena parten är gift med någon annan.

Talibandomstolarna tillämpar en strikt tolkning av islamsk straffrätt och dömer folk till döden för alla typer av zina även icke hudud brott.

Traditionella uppfattningar spelar en avgörande roll i det afghanska rättsväsendet.

Ett tydligt exempel på detta är att kvinnor och flickor arresteras och ställs till rätta för att till exempel ha rymt från sin familj. Företeelsen kallas för "försök till zina" och är ett brott som inte finns definierat vare sig i afghansk lagstiftning eller islamsk rätt. Det underliggande resonemanget förstås som att om en kvinna beter sig på ett olämpligt sätt, så som att t.ex. planera att rymma hemifrån, har hon intentionen att begå zina (som är ett brott). Av bland annat denna anledning anmäls endas en liten andel av de våldtäkter och sexuella övergrepp som begås i Afghanistan. Förövare som anklagas för exempelvis våldtäkt i sin tur hävdar att kvinnan samtyckt till samlaget och att hon på så sätt anklagas för zina (som är belagt med dödsstraff). En kvinna som drabbats av sexuella övergrepp så som våldtäkt uppfattas ha vanärat sina familjer. Kvinnor har gripits för försök till zina både för att ha befunnit sig utanför hemmet i sällskap av män som inte är en släkting och för att ha vistats ensamma utanför hemmet. Män anklagas för försök till zina enbart när de hjälpt en kvinna att lämna sin familj.

Hedersproblematik uppkommer oftast efter att en kvinna eller flicka vägrat
eller flytt från tvångsäktenskap eller anklagats för att ha haft en opassande relation med en man. Även annat normbrytande beteende kan trigga hedersvåld. Dödlig utgång är mest sannolikt för ett par som rymt eller ämnar rymma från familjerna om de är pashtuner. Det
kan också förekomma att kvinnans familj endast ger sig på mannen medan kvinnan gifts bort med den man som hon tidigare varit trolovad med. Vanligtvis är det flickans familj som är förövare av hedersvåld (nära 80%). Näst vanligast är det att det är maken (20%).

Äktenskap ingås vanligen under översyn av familjen och lokalsamhället vid en religiös ceremoni. En mulla är i allmänhet den som förrättar vigseln. Mullan skriver vanligen under ett äktenskapskontrakt. Det är sällsynt att äktenskap registreras formellt. Det viktiga är att det blir känt för omgivningen att paret har gift sig. Uppskattningsvis är färre
än 10 % av landets äktenskap formellt registrerade.

Pashtuner i högre utsträckning än andra folkgrupper motsätter sig icke etniska
äktenskap.

Det är förhållandevis vanligt att flickor som försöker undkomma tvångsäktenskap försöker hitta män att rymma med. Det lättare att resa utan att väcka uppmärksamhet för ett par än för en ensam kvinna och det förekommer därför att flickor aktivt försöker hitta en partner för att undkomma
tvångsgifte eller misshandel inom äktenskapet.

Centralt i pashtunwali är koncepten heder och skam, det rättfärdiga beteendet styrs utifrån den gemensamma uppfattningen av vad
som utgör hedervärda respektive skamliga handlingar.

Nanga (även nang) innebär ett ansvar att försvara sin och sin stams ära.

Ett annat viktigt koncept är namus som syftar på den heder eller det rykte som de kvinnor en man har ansvar för är bärare av, såsom fruar, döttrar och ogifta systrar. En kvinna som uppträder på ett sätt som uppfattas som olämpligt riskerar därmed att skada de manliga familjemedlemmarnas heder. För att försvara sin heder ska en man därför kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar. En kvinna som exempelvis är otrogen och därmed vanärar familjens heder kan då dödas för att återupprätta hedern.

Ghairat är ett begrepp som kan sägas sammanfatta alla de dygder som pashtunwali föreskriver och som ibland också används som synonymt med heder.

Mord är i sig förbjudet enligt såväl islamsk rätt som afghansk lagstiftning. Enligt artikel 398 i Afghanistans brottsbalk görs emellertid ett undantag för personer som ”försvarar sin heder”. I de fall lagen är tillämplig ska man i
sådana fall inte dömas för mord utan för tazir-brott med ett maxstraff på två år. Lagen är dock mycket specifik vad gäller omständigheterna då detta undantag är tillämpligt: ”En person som försvarar sin heder och ser sin maka eller en annan närstående under pågående äktenskapsbrott eller till sängs med någon och omedelbart dödar eller skadar den ena eller båda ska inte straffas för mord."

Hedersmord betraktas i Afghanistan som en familjeangelägenhet och man vill från familjens sida inte att det blir känt. Det föredragna alternativet kan vara att undvika hedersmord om det är möjligt att dölja att någon kränkning av familjens heder ägt rum, eftersom det centrala med hedern är
hur det uppfattas av omgivningen. Det finns dock uppgifter om att det kan förekomma sociala påtryckningar mot familjer att begå hedersvåld. Vanligast att det är kvinnans familj som eftersöker paret i syfte att återupprätta hedern.

Att ta något som i Afghanistan ses som familjeangelägenheter till myndigheter eller andra externa parter kan vara förenat med konsekvenser, dels våld eller i värsta fall risk att bli dödad men också social utstötning och förlorade försörjningsmöjligheter. Därför försöker man vanligen lösa problem som
uppstår inom familjen eller mellan familjer i första hand.

Kvinnor som själv söker hjälp av myndigheterna efter att ha blivit utsatt för
brott så som exempelvis våld i hemmet, eller sexuella övergrepp kan löpa risk att själva anklagas för att ha begått zina eller haft intentionen att göra det. Det finns flera hinder för den enskilde som är i behov av hjälp. Myndigheter kan inte hjälpa någon utan att involvera familjen. I vissa fall kontaktar de familjerna för att initiera medling, i samband med detta får familjerna skriva under papper där de förbinder sig att inte skada paret. I det informella medlingssystemet förlitar sig deltagarna på sina tolkningar av islamsk rätt och sedvanerätt. Medlingen är därtill fokuserad på försoning i lokalsamhället och inom familjen snarare än att individen ska få upprättelse.

Sensmoralen från din vännina är att otrohet är = dödstraff i shariaislam men högst lagligt leverne i Sverige.

Eftersom de lever i Sverige och de inte har juridiskt giltigt äktenskap här, utan äktenskap via en imam som inte valt att registrera äktenskapet här (vad är detta för kontrolltröja?), kan WK bara lämna sin relation.

Måste säga att jag väger just nu om WK inte är mer av ett offret än förövare här.

Tack för informationen.
Det är många Afghaner som bott hela, eller stora delar sitt liv i Iran som invandrat till Sverige.
MGM kvinnas släkt bodde där om jag inte missminner/blandar ihop alla släktingar.
Även relativt många som bott i Turkiet innan de kom hit.