Att två saker inträffar i nära anslutning till varandra kan bero på slump, visst.
Men, det kan finnas andra naturliga förklaringar.
Det går mode i olika ord och formuleringar människor använder.
Det går mode i ämnen människor pratar om med varandra.
Sådana sammanträffanden är väldigt sannolika.
Leif GW Persson sa vid ett tillfälle att bra brottsutredare utreder som om slumpen inte finns.
Jag tror han menade att ju fler omständigheter som talar för att en person begår brott, desto större är sannolikheten för att personen faktiskt gör det.
Sannolikhet är inte bevis.
Märkliga sammanträffanden är ibland slump, ibland något som visar något verkligt.
Ser du ett sammanträffande har du ännu inte något bevis om det är slump eller vad som är orsaken.
Ser du ett sammanträffande kan du inte dra en slutsats om slump eller orsakssamband utan att göra en utredning.
De flesta sammanträffanden är inte värda att lägga ner arbete på. Om de är slump eller ett verkligt samband är oftast inte så viktigt.
Citat:
Ursprungligen postat av
WhatsYourName
Vart drar vi gränsen? Visst, jag är sjuk, men jag tror att just detta faktiskt är någon förmåga jag har som jag inte kan kontrollera.
Tankar om detta?
Mindfulness?
Ok, nu upplevde du ett sammanträffande igen. Acceptera, låt det bara vara och gå vidare igen.
Nytt sammanträffande, acceptera, strunta i det och gå vidare i livet.
Igen, igen...
Undantag: När flera olika människor försöker säga samma sak till dig, då kanske det faktiskt är något meningsfullt de vill att du ska förstå.