Hur länge (månader/år) försöker långtidspar rädda döda relationer innan de ger upp?

Du är fast även om du vill lämna. Välkommen till Nordkorea.

Men du fattar inte, eller hur? Man kan vara gift och flytta ifrån sin familj. Separera och skilja sig är två helt olika saker. Giftemål handlar om så mycket mer än var man bor. Det handlar om ansvar, vårdnad, egendom, arvsrätt. Det är inte som att göra slut med flickvännen.

Det är ingen vits att åberopa barnen om det endast handlar om en teknikalitet vad man är skriven som. Man har ingen skyldighet att försörja barnet med någonting som gift, som inte redan ingick när man erkände barnet som sitt eget.

Psykfallet fick frågan varför man ska tvingas stanna i en relation man vantrivs u, och då svarade han men barnen då. Så jo, [b]han menade relationstvång.[/B

Och det är ju precis det som det inte är. Jag begriper varken vad det är du tror, eller var du vill komma.

Word.

Längesedan var det mer som att jag lyssnade och sa inte något. Efter några sessioner fick jag fram att min partner fakat allt hon sagt så då tänkte jag att då är botten nåd. Jag vill lösa mitt så jag började snacka mer och försökte förstå allt mer men det blev inte så mycket mer. Partner fick gå.

En gav vägledning till en annan.

S och Socialen var inte de bästa. Ångrat det lite men ingen skada endast mer förståelse över "systemet" och olika sätt som de hjälper människor på.

En annan privat var också rätt begränsad eller sa tyvärr att hen inte kunde hjälpa

Ännu en till kunde inte direkt hjälpa utan det blev bara en session. Har faktiskt glömt bort. Vi gick inte dit igen.

En sa att jag var en fyrkant eller stjärna i kommunikationen och min partner den andra figuren och att det var lite så. Jag har fortfarande inte direkt förstått det hen menade exakt och hen sa att det är hopplöst för er eller men andra ord sa hen: jag kan inte hjälpa er framåt utan rekommenderar någon annan terapeut som kanske passar bättre.

En tidigare session där jag blev inbjuden att bara vara med. Säg beroendeterapi eller nåt var väldigt bra fast beroende fortsatte då min partner ofta glömmer bort alla planer och de smarta som har diskuterats när livet går framåt så finns till slut inga lärdomar kvar och hon är på gräsmattan från rutschkaneåket igen.

Ett återbesök på en egen utbildad terapeut var lite förvånad att vi kom. Men som sagt bara en känsla. Vi ska träffa henne igen för att diskutera mer framöver. För terapeuten tror jag att det låter som: Allt är bra då jag är så gudalik när de är bra men alla fel ligger hos mig, inte hos min partner.

Generellt så kan man diskutera mer saker som den andra personen i relationen då kommer förstå för uppenbarligen så kommunicerar man på olika plan och nivåer och ens partner tänker något helt annat. Vilket är steg 1 att förstå att man pratar korrekt men helt fel ändå. Man måste snacka så att den andre förstår och detsamma gäller ens partner.

Helt vill ta saker kan komma fram att allt är bra. Nästan som att ens partner skryter och berättar en himmelsk saga att min man är så bra i... och sedan diskutera något vardagligt som hen inte gillar och menar att jag ska jobba på det för att det är jag som är orsaken och att jag inte gör något. Jag gör det mesta ändå. Jag orkar inte vänta 5 år på hennes middag så jag får dra upp ärmarna och sleva. Hehe så kan det låta.

Kämpa på! Håll ett samtal sinsemellan vid liv och var ärliga.

"Kärleken är död" är allt ett ganska dramatiskt sätt att uttrycka sig, jag tvivlar på att många upplever det så.

Alltså har man levt länge med någon och bildat familj etc så finns det många nivåer av kärlek och känslor för personen. Även om den romantiska kärleken är borta så finns det andra sorters kärlek där, och det kan också vara svårt att veta om den romantiska kärleken verkligen är död för alltid, eller om den bara gått i ide och går att väcka igen.

Med det sagt tror jag det är vanligare att folk kämpar för länge och för hårt än tvärtom.

Kommer från Jungiansk psykologi. Det är ”självet” hon talade om med dessa figurer.

Troligen, eftersom hon inte förklarade det bättre, menade hon endast att ni kommunicerar på olika vis och att detta är ett problem.